Jag läser på Personal & Ledarskaps webb att Astra Zeneca outsourcar för 5 miljarder (kan kräva inlogg på HR Society) – i detta bland annat två tredjedelar av sitt HR.
Astra Zeneca har skrivit ett globalt avtal med konsultföretaget Northgate Arinso om outsourcing av det Astra Zeneca definierar som ”all icke-strategisk HR”. /…/ HR-delar som outsourcas» Löneadministration, rekrytering, utbildningsadministration, systemförvaltning och -support samt kundcenter. HR-delar som behålls» Strategiskt arbete inom ledarskaps- och organisationsutveckling, employer branding, talent- och performance management, lön och belöning, arbetsrättslig rådgivning och fackliga relationer.
Jag känner att det är en splittring av HR-yrket som pågår just nu, på gott och ont. Det hade varit intressant att få läsa om hur Astra Zeneca ser på successionsplaneringen inom de delar de kallar strategiska. Finns det en väg till de jobben för nybakade P-studenter? Eller vem är det som ska ha dem, så småningom?
När jag själv skulle ta examen kände jag en viss frustration över de jobb som väntade främst verkade vara det som i artikeln kallas transaktionsrelaterade – löner, administration, rekrytering. Civilingenjörer eller ekonomer verkade ha större chans på vad jag tyckte lät som spännande, mer transformationsinriktade jobb som jag med min examen i organisationspsykologi kände jag var som klippt och skuren för. 🙂
Jag tycker fortfarande inte det känns självklart att goda färdigheter i de ”grundläggande” HR-områdena är den givna kompetensbasen för mer strategiska HR-roller. Det är jag knappast ensam om förstås, läs till exempel Fast Companys omtalade artikel Why we hate HR. Och då är det kanske bara positivt att man outsourcar bort de tjänsterna – de är ändå inte så nära besläktade.
Men frågan kvarstår då, för den nybakade P-vetaren; har inte möjligheten att börja på en junior tjänst och arbeta sig upp till den strategiska mer eller mindre försvunnit på i alla fall Astra Zeneca nu? Vad ingår idag i HR-yrket och hur kan en karriär se ut? Det är min farhåga att gapet mellan de administrativa och strategiska jobben är alltför stort. Säg att jag har fel!
5 Comments
Lämna ett svar
Jag kan tyvärr inte lova dig att du har fel. Du har belyst något väldigt intressant på dagens arbetsmarknad. Vi får dock inte vara rädda för dessa nya former av HR organisering men det uppkommer många frågor kring utbildningar. I uppdelningen mellan strategisk och operativ HR kan personalvetarutbildningen hamna i kläm mellan ekonomer/vissa former av ingenjörer och yrkesutbildningar. Med en ny yrkeshögskola i annalkande så måste personalvetarutbildningen flytta fram positionerna. Vilket jag anser till viss del har skett med sin relativt nyvunna specialisering i Göteborg.
Astra Zenecas organisationsförändring behöver dock inte vara ett startskott för någon translokal spridning av outsourcande av operativa uppgifter. Men hänger andra storföretag med på resan så kan det starta en kraftig rörelse.
Jag menar också som du, att det inte är något fel på att renodla inhouse HR till att vara mer strategisk. Det låter ganska toppen.
Det som stör mig är så som det kändes när jag tog examen, och nu är jag medvetet raljant: det kändes som att man som P-vetare inte var så aktuell för roliga transformativa jobb för att man inte var erfaren nog av antingen det eller organisationen i sig. Det kändes som att man var hänvisad till att stå ut i fem år på ett helt annat jobb som också kallades ”HR”, sen kanske man skulle ha chansen, då skulle man iaf ha fem års erfarenhet av den organisationen.
Men om man gör som ovan så är ju den vägen också stängd. Och som du skriver så räcker det ju gott med nån 1-1,5 års KY-utbildning för att börja med det praktiska kring rekrytering osv.
Det här är ju egentligen en vidare fråga om personalvetares status, yrkets status och hur man som student försöker navigera arbetsmarknaden och göra sig ”anställningsbar”. Sverige känns som att det har en tradition av att vara väldigt ingenjörs- och ekonomcentrerat. Jag vet inte om det är så många förutom andra P-vetare som känner till vad en beteendevetare gör och kan och kan tillföra en organisation.
Om jag fick drömma upp hur P-vetarutbildningen skulle se ut, så skulle det vara jäkligt akademiskt med skarpa teorier, parat med praktiska övningar i hur man applicerar teoretiskt tänk på situationer, hur man paketerar sin kunskap och marknadsför sig och sina kunskaper. 🙂
Men bara för att du b örjar hos en arbetsgivare och skaffar dig erfarenhet så kan du ju senare byta arbetsgivare och arbeta mer strategisk. Jag ser inte problemet med detta. Arbetar själv som product manager där vi outsourcat en hel del av utvecklingen. Men det förhindrar ju inte att en utvecklare kan bli en product manager senare. Du kan inte börja som utvecklare hos oss, men du kan sluta som product manager här.
Att hålla fast vid gamla strukturer kan ibland vara bra. men att göra det för att föenkla interna karriärvägar är i mina ögon fel orsak.
[…] This post was mentioned on Twitter by Bengt Wallman, Fredrik Johnsson. Fredrik Johnsson said: ”Outsourca all icke-strategisk HR” – en upplösning av yrket? http://bit.ly/eFT1jU […]
Vissa delar av HR kan outsourcas men inte utan komplikationer. Rekrytering och personalutveckling är av yttersta vikt för att företaget ska lyckas med sin interna marknadsföring som i längden påverkar företagets relation med dess kunder. Ska man göra en sådan här operation krävs det att man har mycket på fötterna.