HR Sverige-Bloggen

Kategori: Facebook

  • Platsannonsera på Facebook

    Platsannonsera på Facebook

    För snart två månader sedan annonserade Facebook att man inom en snar framtid skulle kunna annonsera riktat mot specifika jobbtitlar, företag och branscher på Facebook. En nyhet som väckt förvånansvärt lite uppmärksamhet i Sverige. Det innebär att det jag tidigare spekulerat kring när Facebook lanserade Graph Search nu defintivt blir verklighet; Facebook ger sig efter LinkedIn och de stora pengar som finns inom rekryteringslösningar.

    Men innan vi dyker ner lite närmare kring själva annonseringsmöjligheterna så låt oss resonera lite kring Facebook. För det är fortfarande inte helt okontroversiellt. En del tycker man ska skita i Facebook, andra inte. Jag sällar mig till den senare skaran och håller med till exempel Deeped i hans tankegångar kring Facebook som en struktur i vår vardag, samma resonemang som även Brit Stakston och många fler är inne på. Facebooks alla uppköp under  våren tycker jag spär på den teorin och jag tror att Facebook siktar på att bli en ”One stop shop”. Man vill vara stället med stort S och navet i vår vardag. Huruvida det är en önskvärd utveckling eller ej lämnar jag därhän i det här blogginlägget.

    Aktiva användare

    Ni som stått ut med mig ett tag vet att jag varit en ivrig LinkedIn-förespråkare i flertalet år och jag tycker fortfarande i många avseenden att det är en fantastisk plattform som delvis är underutnyttjad och ännu inte nått sin fulla potential. Men. Och det finns ett stort men här. LinkedIn är, trots att man rör sig i rätt riktning, inte ett ställe där användarna rör sig daglig dags. Låt oss bara för sakens skull jämföra Facebook och LinkedIn för att få ett hum om vad det rör sig om.

    LinkedIn rapporterar inte dagliga användare (DAU) men enligt senaste årsredovisningen har man 187 miljoner aktiva medlemmar varje månad (MAU i Q4 2013). Vi kan anta att den här siffra har ökat något i och med att man relativt nyligen nådde 300 miljoner användare.

    Facebook rapporterar DAU och släppte precis nya siffror kring användandet. Man har smått otroliga 802 miljoner användare inloggade varje dag. Tittar vi på MAU är den siffran 1.28 miljarder användare. Jag har inte kunnat hitta en säker källa på totala antalet användare men det är DAU/MAU som är intressant i sammanhanget.

    Så varför denna uppställning? Jag tycker den visar på en viktig skillnad mellan de två nätverken som det allt för sällan pratas om. LinkedIn må vara och profilera sig som ett professionellt nätverk där man söker och letar jobb men om man för det första är med så är man där sällan. Det är på Facebook man spenderar tid.

     Men Facebook för rekrytering?

    Varje gång jag diskuterar det här med rekryterare, HR-chefer eller för den delen med LinkedIn själva möts jag alltid av motargumentet ”Men vill man verkligen söka jobb där?” eller ”Det är inte därför man är på Facebook”. Gällande det första argumenten vet jag nu, av i sammanhanget rätt lång tid av annonsering på Facebook att folk generellt inte alls har något emot klicka sig iväg till ett jobb från Facebook. Det handlar om precis som i många andra sammanhang om hur relevant annonsen är. Och möjligheterna för att målgruppsanpassa har som sagt ökat.

    Och nej, det är inte därför man är på Facebook. Men du läser heller inte tidningen för att titta på annonser eller ser på tv för reklamen. Men hittar du en genomtänkt och tilltalande annons så lägger du den på minnet. Eller som i fallet med Facebook – du klickar dig in på länken.

    Annonsera mera

    Hur du gör för att annonsera på Facebook har jag gått igenom i en tidigare post och även om annons-gränssnittet uppdaterats något så gäller den guiden i mångt och mycket än. Det man har lagt till är en liten men viktig knapp där du kan välja att rikta annonsen mot;

    Arbetsgivare – Annonsen kommer bara synas mot folk som arbetar på ett visst företag.

    Titel – Annonsen kommer bara att synas mot folk med en viss titel.

    Bransch – Annonsen kommer bara visas mot folk inom en specifik bransch.

    Tre tillsynes enkla tillägg som Facebook har gjort men som får stort genomslag för oss inom rekrytering.

    Facebook vs. LinkedIn

    Eftersom LinkedIn ändå får sägas vara det stora och delvis etablerade sociala nätverket när det gäller rekrytering gjorde jag en kort jämförelse mellan Facebooks och LinkedIns målgrupper när det kommer till annonser. Först kollade jag på specifik arbetsgivare, i det här fallet människor som arbetar på Ericsson och har uppgett att de bor i Sverige.

    Skärmavbild 2014-04-17 kl. 13.53.56

    Skärmavbild 2014-04-17 kl. 13.53.44

    På LinkedIn får jag fram 15242 personer och på Facebook 10200 personer. Tillsynes kan LinkedIn alltså gå segrande ur den här ronden men låt mig då återigen påminna om hur beetendemönstren ser ut. På Facebook är man inne varje dag – på LinkedIn mer sällan. Sannolikheten att någon på Ericsson ska se din annons på Facebook torde därför vara större.

    Skärmavbild 2014-04-17 kl. 13.51.00Skärmavbild 2014-04-17 kl. 13.51.12

     

    Om vi tittar på en specifik tjänst blir det intressant! I det här fallet har jag valt säljare i Sverige av den enkla anledningen att jag verkligen ville testa möjligheterna för annonsering i Sverige. Säljare innehåller som bekant Ä och därför passar det bra som test.

    LinkedIn dominerar stort här. 36951 jämför med 8400 personer är stort. Facebook funkar helt enkelt inte riktigt lika bra på tjänster som har svensk titel som LinkedIn gör, här har troligtvis LinkedIn kommit längre när det gäller matching av titlar.

    Men utav den här två jämförelserna verkar Facebook inte alls bra? Och nej, ser man enbart till mängden potentiella kandidater så är LinkedIn bättre men för tredje gången bara i den här posten, det handlar om beteenden hos kandidater och inte enbart mängden. Och till LinkedIn har modet att redovisa sina DAU så blir Facebook i mina ögon ett bättre alternativ.

    I praktiken då?

    Nyfiken som jag är har jag givetvis testat annonsering enligt ovan modell. Nu har jag bara haft tillgång till funktionen i lite mer än en vecka men utan att avslöja exakta detaljer kan jag säga att det fungerar oerhört väl. Nu ska man ha i åtanke att den annonsmarknad jag vänder mig till är i första hand global och inte lokal men även tester på lokala marknader har visat sig effektiva. Vad är det jag menar med att det funkar väl och är effektivt? Kort och gott att vi får in relevanta ansökningar till en låg kostnad. Speciellt om vi jämför med kostnaden för en traditionell job board. Men även om jag jämför med LinkedIn är ansökningskostnaden låg. Genomför just nu ett längre test med en tjänst som får lika mycket pengar och kärlek på både Facebook och LinkedIn. Utfallet efter en vecka är klar fördel Facebook med fler ansökningar till ett bättre pris. Vad vi snackar i pengar? 1000 svenska kronor räcker gott och väl för ett bra och stabilt test av tjänsten imho.

    Sammanfattningsvis

    Jag tycker det är dags att vi på allvar börjar se Facebook som ett ställe att placera jobbannonser på. Det är kostnadseffektivt och du når precis den målgrupp du vill nå. Arbetar du globalt är det i mina ögen en fullständig no brainer men även på lokala marknader kan det vara värt att testa på.

    Bild flickr/Joe St Pierre

  • Jobbannonsera på Facebook.

    Jobbannonsera på Facebook.

     

    Det här inlägget har jag funderat på i ett halvår.

    Det är 2013 och fortfarande vänder sig de flesta till tidningar och job-boards när det kommer till jobbannonser. Ofta med förklaringen ”så har vi alltid gjort”. Missförstå mig rätt här; tidningar och job-boards kan vara utmärkta kanaler om man har ett tydligt syfte, en tydlig bild vad man kan förvänta sig för resultat och goda kunskaper om vad dessa kanaler tidigare genererat. Men att annonsera det ”för att ni alltid gjort så” kan jag inte förstå. I en värld där vi har möjlighet att nå i princip alla via riktad annonsering och dessutom få svart på vitt om det genererar något har jag svårt att se varför man inte ska byta sitt annonseringsformat. I 9 fall av 10 kommer du dessutom spara pengar eftersom det oftast är snuskigt dyrt att annonsera i tidning och på job-boards.

    Var ska du annonsera då? Google är inte ett tokigt val och hur du gör för att annonsera där  kan du läsa bäst och enklast på Google Adwords egna webbplats. Således går jag inte in på det i det här blogginlägget. (Här kan även själva titeln på inlägget avslöja mig.) Däremot ska vi prata Facebook-annonsering. Och med en gång när jag börjar göra det säger de flesta – ”men Facebook går ju inte att annonsera jobb på det är alldeles för privat”. Inte sällan beklagar man sig samtidigt över all reklam som dykt upp på Facebook den senaste tiden. Men jo – det går alldeles utmärkt att annonsera jobb på Facebook och helt ärligt är jag less på allt gnäll om reklam på Facebook. Lika lite som du öppnar tidningen för att läsa reklamannonserna, lika lite öppnar du Facebook för att göra det men i båda fallen är reklamen en grundpelare för mediets existens. Jag tror att få är villiga att betala för vad Facebook skulle kosta utan reklam. Så återigen jo – Facebook går alldeles utmärkt att annonsera på. Men hur gör man då? I will show you.

    Du behöver ha tre saker innan vi sätter igång. Ett Facebook-konto, ett kreditkort och en jobbannons som ligger online. Saknar du egen publiceringsplattform online så passa på att lägga upp din annons på AMS.

     

    1. Logga in på ditt Facebook-konto. Väl inne i Facebook klicka på det lilla kugghjulet bredvid dit namn. Klicka på ”Annonsering/Annonsera på Facebook”. Klicka därefter på ”Skapa en annons”.

     

    Steg 1

     

    2.  Du kommer nu till Facebooks annonsmodul. Vi utgår ifrån att det är ett jobb du vill marknadsföra och att det jobbet ligger på webben. Har du inte möjlighet att själv lägga upp jobb på din hemsida så kan jag rekommendera att du lägger upp ditt jobb på ams.se. För att kunna annonsera ett jobb behöver du ha det online på något sätt, det går inte att marknadsföra till exempel en mailadress.

    Ta webbadressen till ditt jobb och klistra in den i fältet ”Välj ett mål på Facebook eller ange en URL:” Jag har i det här fallet såklart använt HR Sverige.

    Rubrik är precis som det låter. Rubriken på din annons. Du har bara 25 tecken på dig så använd dem väl och tänk på att vara relevant för den målgrupp du vill nå.

    Text är också som det låter. Den text som visas ihop med din annons. 90 tecken finns till förfogande och var kort men insäljande kring din tjänst.

    Bild hämtas automatiskt om det finns på din webbplats men du kan också ladda upp en annan bild. Tänk på att bara använda bilder du har rättigheter till att använda.

    Relaterad sida återkommer vi till.

    23. Vi fortsätter neråt i annonsmodulen och här får du en förhandsvisning på hur din annons kommer se ut. Har ditt företag en Facebooksida som du är administratör för kan du här koppla ihop den. Det gör du under ”Nyhetsflödet-format”. En stor fördel med att göra detta är att du samtidigt som du marknadsför ett specifikt jobb också marknadsför er Facebook-sida. På sikt leder det förhoppningsvis till fler följare vilket är positivt eftersom du då får möjlighet att kommunicera med din målgrupp utan att köpa annonser.

    Till vänster visas hur annonsen ser ut i det som kallas Nyhetsflödet, dvs det flöde som användarna ser när dom loggar in på Facebook. Det gör annonser lite mer integrerad och ”sneaky” än varianten till höger som har ett mer klassiskt annonsutformande. Du kan välja att annonsera med båda formaten om du har en Facebooksida, har du inte det begränsas du till att använda varianten till höger.

    3

    4. Nu kommer vi in på de roliga bitarna! Målgrupp är där du verkligen kan göra skillnad. Under hela processen kommer Facebook att berätta hur många du når genom de val du har gjort. Håll koll på ”Målgrupp” på högersidan.

    Plats är inte så klurigt. Du kan välja på land eller en specifik ort. Kanonbra om ditt jobb bara är begränsat till en ort till exempel.

    Ålder är lite känsligt och bör bara användas om det är absolut nödvändigt lika så är det förstås med Kön.

    Exakta intressen är en utmärkt funktion för att nå de du vill nå. Här kan du verkligen söka på allt möjligt och söker du på ett sökord så föreslår Facebook genast närliggande kompetensområden vilket i alla fall jag tycker är väldigt smidigt. Att det är ett # före innebär att det är en kategorisökning och att Facebook tar in varianter på ordet. Bra för att täcka in alla varianter som finns kring ett ämnesområdet.

    Breda kategorier är precis vad det låter som och jag tycker att de är lite för breda när det gäller jobbannonsering och gissar att det mer är anpassade till traditionell annonsering där man är ute efter ett brett spektra användare men i jobbsammanhang vet vi oftast exakt vilken kompetens vi letar efter.

    Kontakter gör det möjligt att rikta annonsen mot folk som till exempel har varit med på ett event du anordnat eller gillar din företagssida. Kan vara bra om du vill ha lite extra synlighet mot din befintliga skara följare.

    [pwal id=”50278372″ description=””]

    Intresserad av och relationsstatus har jag aldrig använt mig av någonsin. Känns helt orelevant i jobbannonseringssammanhang. Använder du dessa är du en dålig människa.

    Språk kan tyckas relevant men eftersom många använder profiler på t.ex engelska brukar jag strunta i den.

    Utbildning är extremt bra. Kan användas för att nå personer som gått en viss utbildning tillexempel. Använd den ihop med Exakta intressen så får du ofta en fantastisk målgrupp när det kommer till att jobbannonsera.

    Arbetsplatser är lite trubbigt i Sverige än. Alla arbetsgivare finns inte med men en del gör. Handlar mycket om moral. Kan man med att så öppet knycka från en konkurrent?

    4

    5. När du gjort klart din målgrupp är det dags att sätta en budget för din annonsering. I början tycker jag du skall gå ut försiktigt. Satsa en tusenlapp och se vad det ger. Är det första gången du lägger upp en annons ombeds du anger lite kontoinställningar – se till att få det rätt. Det är lite klurigt att ändra nämligen.

    Namge sedan din kampanj. Vilken struktur du har på det väljer du själv men jag brukar ange månad och namn på annonsen. Välj sedan en Kampanjbudget. Du kan välja mellan att ange en budget för hela perioden eller att ange per dag. Fördelen med att ange per dag, som jag oftast brukar göra, är att det garanterat ger visningar över tiden som kampanjen skall gå. Väljer du livstidsbudget kan budgeten brännas iväg på ett par dagar vilket förstås kan vara bra också eftersom det innebär att din annons syns. Men med jobb vill man gärna att många ska se annonsen och då tycker jag det är fördelaktigt om den går över ett par dagar, alla dina tänka kandidater kanske inte är inne på Facebook varje dag och kan se annonsen.

    Välj ett startdatum och ett slutdatum för din kampanj. Det beror på budget och tidsram för din annons.

    Konverteringsspårning är en avancerad inställning som vi inte går in på just nu.

    Optimering är däremot väldigt relevant och viktigt. Välj om du vill fokusera på synlighet (optimera för visningar) eller om du vill betala för faktiska klick (optimera för klick). Vilket du ska välja är svårt att avgöra. Jag har testat mig fram bland de två en längre tid och inte funnit någon större skillnad mellan alternativen. Oftast väljer jag nu klick när det gäller att annonsera externa länkar och visningar när det är ett inlägg från vår Facebook-sida jag vill sprida.

    Prissättning hjälper Facebook till med. Vill du gå under det går det men det riskerar också att din annons inte visas. Går du över det driver du upp priset på annonserna så gör inte det..

    När du är klar med allt. Klicka på Granska din beställning.

    5

    6. Eftersom det är första gången du lägger in en annons ombeds du nu ange betalmedel. Välj det du tycker är smidigast och fyll i uppgifterna som hör ihop med betalmedlet. Voila! Du är nu igång med din annons.

    Vill du se hur det går för din annons klicka återigen på det lilla kugghjulet och välj ”Hantera Annonser”. Där dyker en lista på din annonser upp. Klicka på namnet och du kommer in till statistiksidan för den annonsen.

    7

    Jag tänker inte gå igenom varje statistikpunkt här men två är värda att nämna när det gäller URL-annonsering av den här sorten. Håll koll på Link Clicks och Frequency – det berättar hur din annons mår och hur den visas.

    Har du frågor om Facebook-annonsering så fråga mig gärna i kommentarsfältet nedan så ska jag försöka hjälpa till så gott jag kan.

    [/pwal]

  • Så rekryterar du via sociala medier – Facebook

    Så rekryterar du via sociala medier – Facebook

    Det här inlägget har jag funderat på länge. Sägas skall också att det här inlägget är skrivet för dig som i alla fall vet vad Facebook är och ungefär hur en Facebooksida ser ut. Jag har tidigare bloggat om hur jag tycker man som rekryteringsföretag eller HR-avdelning ska hantera Twitter och Instagram. Men Facebook har tagit emot lite. Det är ett känsligt ämne för många fortfarande. När jag är ute och träffar HR-chefer så är det under avdelningen Facebook som man protesterar vildast. Men vi återkommer till den biten.

    Att säga att Facebook är känt är ett understatement. Även om min 93-åriga moster själv inte har det så vet hon vad det är. Alla har en åsikt om det.

    LinkedIn är inga konstigheter. När jag pratar om det köper alla det. LinkedIn har lyckats bygga ett stabilt varumärke som ett professionellt nätverk och gör dessutom bra med pengar på det vilket jag tror skänker legitmitet åt nätverket. Att man har en svensk säljavdelning som är aktiv skänker ytterliggare trovärdighet till nätverket. Men det här blogginlägget ska inte handla om LinkedIn utan Facebook så åter dit.

    Störst

    För det finns ett faktum som inte går att ignorera anser jag. Facebook är utan tvekan det största sociala mediet som finns i Sverige idag. Strax under 5 miljoner medlemmar är aktiva på nätverket. Oddsen på att du har någon på din arbetsplats som är med är extremt låga. Och det är just därför jag tycker det är så viktigt att du som HR-person har kunskap och insikt i plattformen. Det kan tyckas att den här diskussionen inte skulle behövas tas 2013 men det gör den. HR har inte koll på de här bitarna är min definitiva uppfattning. Men om vi konstaterar och kommer överrens om att HR bör ha koll på Facebook – vad ska man då göra där?

    Ta kontroll!

    Först och främst ska du bevaka, det är jag inne på redan här. Har ni ingen Facebook-sida? Skapa en. Har ni en? Kontakta den person som är ansvarig och be att får vara med på möten kring den etc. Vad du vill ha fram? Hur sidan uppfattas från ett HR-perspektiv och vad är då det? Det självklara för många är rekryteringsperspektivet så låt oss fokusera på det först.

    Rekryteringsperspektivet.

    Först och främst. När det gäller Facebook – tänk inte tanken ”Det är nog bra med en karriärsida och en vanlig sida.” Det är det inte. Det är dyrt och ineffektivt att driva fans till två ställen – samla dem på ett ställe. Jag lovar att både ditt arbetsgivarvarumärke och ”vanliga” varumärke får plats på samma Facebooksida. Använd istället en app för lediga jobb. Varför ska du göra det? Därför att en app automatiskt hämtar alla dina lediga jobb från din hemsida och visar dem på Facebook. Det möjliggör för att folk som följer dig hittar in till dina lediga jobb. Det finns ett otal appar på marknaden där de billigaste och enklaste kostar runt 2000 kr/år och de lite mer avancerade kostar runt 25000kr/år. Vi använder Work4 och jag är ohyggligt nöjd med den appen. Den är i mina ögon den absolut bästa appen på marknaden. (Ett bevis på det är väl att Facebook själva började använda den för att visa sina lediga jobb) Alternativ till den är Jobcast eller Jobvite. Det du letar efter är en app som klarar två saker utöver att kunna visa annonser:

    1. Visa statistik.
    Kan låta självklart men är det inte. Att kunna visa i realtid hur många som besöker jobbet och som faktiskt söker jobbet är ett krav. Detta för att du som publicerar ska kunna laborera och justera annonser för maximal spridning och maximal effekt. (Dvs att du får in ansökningar)

    2. Korspublicera
    En automatisk funktion som korspublicerar annonsen över plattformar är också basic. Sparar dig enormt mycket tid.

    Att köpa en svensk app för att visa jobb är dyrt, dåligt och dumt IMHO. Det finns ingen app på svenska marknaden som slår de utländska. När du har skaffat din app så laborera med poster i din Timeline som hänvisar till din app eller till din annons på din hemsida. Syftet är att driva trafik till din annons. Vad funkar bäst? En rolig text? En bild på en katt? Laborera och testa. Det är enda sättet att lista ut vad just dina följare gillar.

    Någonstans här brukar protesterna komma. ”Vill verkligen folk se jobb på Facebook? Det är ju privat!”. Jag brukar jämföra det med en tidning. Du ligger där i sängen på söndagsmorgonen. Kaffet bredvid. Mackan på en liten tallrik. Du öppnar tidningen och vill ta del av allt innehål i tidningen. Bredvid det du verkligen vill läsa finns det jobbannonser. Du öppnade inte tidningen för att läsa jobbannonser. Men du vet att dom är där för att annars skulle tidningen ha kostat det dubbla. På samma sätt är det på Facebook. Folk går inte primärt dit för att titta på jobbannonser. Men annonserna är en förutsättning för att Facebook ska fortsätta vara gratis. Och folk får lära sig leva med det eller lämna nätverket. Så ja – annonserna ska in på Facebook. Passar det inte folk kan dom alltid avfölja din sida.

    Foton

    När du publicerar jobbannonser på Facebook (som vi nu kommit överens om är en bra sak, right?) så testa att lägga till en bild. Bilder är nästan alltid trevligare och mer klickbara än text. Men återigen laborera också, kanske gillar dina följare mer textbaserade annonser? Våga testa och pröva. Väldigt få blir skogstokiga på Facebook. (Det händer men sällan och man kan alltid be om ursäkt och göra om.)

    Det andra perspektivet jag tycker HR ska anamma har jag redan bloggat om. Att lägga till chefen på Facebook. Läs inlägget och diskutera det gärna i kommentarsfältet.

    De tredje och sista perspektivet handlar om employer branding. Faktum är att all kommunikation som din marknadsavdelning skickar ut är en del i ert employer brand. Genom att du inte är med och vet vad som kommuniceras på er Facebook-sida så har du inte heller koll på ditt employer brand. Inte så bra.

    Så ta och hugg tag i din Facebooksida. På vilket sätt det nu än må vara.

    Undrar du något? Ställ en fråga i kommentarsfältet så ska jag försöka svara på den!

     

  • Graph Search – framtidens rekrytering?

    Facebook
    MoneyBlogNewz / Foter.com / CC BY

    Facebook släppte igår en rätt stor nyhet – de ska trimma till sin sökmotor som varit allt annat än bra. Graph Search kallar man den nya sökfunktionen. Och de ska inte göra en liten förändring i sökfunktionen heller utan en massiv verkar det som. Av de inlägg jag har läst är Wired det bästa och jag hittade dit via Deeped som förutom att själv skriva lite om sökfunktionen också listar ett gäng andra siter som skriver om den.

    Varför skriver en HR-blogg om en uppdatering på Facebook? Bortsett från den lilla detaljen att Facebook i mångt och mycket är grunden i mångas digitala liv (inte minst dina medarbetares) innebär den här förändring också något som jag tror kommer påverka rekryteringsdelen i våra företag. I och med sökfunktionen kommer du i framtiden, om jag förstått saken rätt, kunna skriva in ”Vänner till vänner som är ingenjörer och bor i Göteborg” – vips så visar Facebook alla vänner som matchar kriteriet.

    Men gör inte LinkedIn det här redan? Jo, förvisso men det finns tre avgörande skillnader som talar för att Graph Search skulle kunna konkurrera med LinkedIn.

    1. Facebook har snart fem miljoner användare i Sverige. Det är fyra miljoner fler användare än LinkedIn.

    2. Facebook har med största sannolikhet brutalt mycket mer aktiva användare än LinkedIn.

    3. Graph Search verkar vara ohyggligt mycket enklare än LinkedIn. På LinkedIn måste du fortfarande använda dig av AND och OR, kryssa i saker och sedan lägga till vänners vänner för att komma i kontakt med människor.

    Det finns all anledning att hålla ögonen på Graph Search. Vill du läsa mer om det direkt i från källan finns det mer information hos Facebook där du också kan skriva upp dig på en väntelista om att eventuellt få Graph Search i en betaversion.

  • Versionshanterad HR

    Management 3.0… HR 2.0…

    Är detta orwellska (”… språkbruk som beskriver verkligheten i förskönande syfte för att kamouflera ordets egentliga innebörd” *)? Och vad betyder det i sådant fall? Eller är det faktiskt ett sätt att signalera att vi inte riktigt vet var HR befinner sig idag och vart vi är på väg?

    Om det finns en versionshantering (vilket är vad siffrorna står för) så funderar jag på vad version 1.0 innehöll. För att inte tala om ögonblicket då HR föddes – den första versionen!

    Går vi från klarhet till klarhet inom HR? Och i sådan tydlig omfattning att en versionshantering är tillämplig? Kan vi överhuvudtaget tillämpa versionshantering på beteendevetenskapliga discipliner? Och – vad tillför det?

    Vad säger du?

     

    *Wikipedia

  • Sök jobb med sociala medier – en översikt

    En del i vår bloggserie om hur man söker jobb i sociala medier. Första delen hittar du här.

    Du har säkert hört att sociala medier är det nya sättet att söka jobb. En bild som jag själv i allra högsta grad bidragit till att förmedla. Och visst finns det en massa fördelar med sociala medier men innan du registrerar dig på alla siter som finns i hopp om att landa ett jobb så fundera lite kring vad det är du är ute efter. För alla jobb finns inte på sociala medier. Det kanske låter hårt och exkluderande men tittar vi på de jobb som ligger ute på tillexempel LinkedIn i Göteborg idag så finns det totalt 65 stycken jobb och utav dessa är det 1-2 stycken som inte vänder sig till dig med akademisk utbildning (Informationen är hämtad 2012-06-11 från LinkedIn).  Jag tänker inte i den här bloggposten lägga ut texten kring huruvida det är rätt eller fel att söka efter enbart akademiker men verkligheten ser ut som ovan, det är främst akademiker det annonseras efter på LinkedIn, troligtvis för att LinkedIn mest består av akademiker.

    Varför skriver jag då det här? Jag förespråkar ju alltid sociala medier annars? Därför att jag tycker det är viktigt att belysa det faktum att sociala medier inte är den effektivaste kanalen för alla, hela tiden. När vi som förespråkar sociala medier pratar om sociala medier så utgår vi ofta från det vi känner till och det vi allra bäst känner till är förstås oss själva. Så bara för att sociala medier är gynnsamt för oss (ofta akademiker och ofta redan etablerade på arbetsmarknaden) betyder det inte per automatik att det passar för icke-akademiker som stått utanför arbetsmarknaden ett tag. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Arbetar du som verkstadsmekaniker är du troligtvis mer betjänt av att gå in till din lokala verkstad och säga hej än att sitta fyra timmar på LinkedIn och fylla i alla dina kompetenser, gå med i alla grupper och lägga tid på att skapa kontakt med allt och alla. Det ena behöver såklart inte utesluta det andra och det kan vara nog så trevligt att lägga till folk på LinkedIn men är målet att få ett jobb, då är det troligtvis så att verkstadsbesöket är mer givande än LinkedIn.

    Med det sagt är det dags att försöka ge en liten översikt över vilka sociala medier som kan vara värda att titta in lite närmare på, en del har jag nämnt både i den här bloggposten och i den förra. Tanken är att ge dig en liten översikt över vad som finns och en kort liten bakgrundsinformation om varje nätverk samt vad du kan tänkas möta för människor där.

    LinkedIn – Är ett professionellt nätverk och med det menas att det är ett relativt avskalat nätverk. Du delar med dig av ditt CV och det räcker gott. LinkedIn har funnits sedan 2003 och har över en miljon svenska medlemmar vilket gör det till den största CV-databasen i Sverige. Under de senaste året har en stadig ökning av medlemmar skett. Från att ha varit väldigt IT-inriktat är det idag ett mer allmänt nätverk för akademiker med olika inriktningar.

    Twitter – Kallades och kallas (?) för en microblogg även om jag brukar beskriva den som en stor och ständigt pågående chatt med människor från alla håll och kanter. Har 318 000 svenska medlemmar. Det är svårt att kartlägga inom vilka områden människor verkar men en liten översikt ger Twittercensus, en rapport om twitter och #svenskatwitter av Aitellu. De påvisar båda att många av twittrarna arbetar som journalister. Även kommunikatörer utgör en stor massa. Nu är det såklart inte enbart dessa två yrken som finns på twitter men det är två stora yrkesgrupper. Om jag lägger in min egen bedömning ihop med andra twittervänner jag samtalat med detta om så är vi relativt ense om att twitter primärt består av journalister, webb och IT-folk. Därmed inte sagt att det inte finns andra yrken där, vi börjar tillexempel bli relativt många rekryterare som återfinns på twitter och i mitt flöde har jag både kockar och sjuksköterskor. Men på generell basis är min uppfattning att det är  journalister, webb och IT-folk som syns på twitter.

    Facebook – Det största nätverket i Sverige. Har 4,6 miljoner medlemmar. Är ett privat nätverk som kan vara svårt att ta kontakt med okända människor på men nog så viktigt när det gäller ditt jobbsökande, särskilt om du är öppet arbetssökande. Att låta vänner och bekanta veta att du söker jobb är ett sätt som kan leda dig emot ditt nästa jobb. Tack vare sin storlek är det många olika människor här men som sagt, erfarenheter härifrån visar att det är relativt svårt att ta kontakt med okända människor på Facebook gällande jobb. Facebook ses i höggrad som en privat sfär av många. Kanske kan BranchOut ändra på det? Vi återkommer till just BranchOut lite längre fram.

     

    En kort översikt över nätverken som jag tänker gå igenom i den här bloggserien. Kanske skulle Google+ vara med också men i ärlighetens namn vet jag alldeles för få som använder det för att det ska kunna vara till nytta. Inlägget ovan är lite kritiskt men det är också meningen, att du ska stanna till och reflektera över om det är värt insatsen i tid och om det är här du ska lägga din tid. Imorgon börjar vi gå igenom fördelarna med sociala medier, för oavsett vilken bransch du befinner dig i finns det nytta med det. Skillnaden ligger i tid och engagemang såsom jag ser det.

    Undrar du över något såhär långt är du antingen varmt välkommen att kontakta mig eller lämna en kommentar nedan.

  • Sök jobb med sociala medier

    Kontexten.

    Många är guiderna som skrivits de senaste åren om hur man söker jobb med eller via sociala medier och antalet föreläsare inom området har fullkomligen exploderat bara det senaste året. Många av tipsen och guiderna är bra men alltför ofta är guiderna och tipsen från personer som i bästa fall har bra kunskap om sociala medier men begränsad kunskap i rekrytering och hur kompetensbaserad rekrytering används i dagens rekryteringsarbete. Flera guider är dessutom skrivna utifrån hur det varit när dessa personer själva sökt jobb och är därför väldigt snäva. Det finns en skillnad i om man söker ett webbjobb och ett lagerjobb eller om du är akademiker eller inte, en skillnad som dessa guider väldigt sällan ens belyser.

    Ansatsen här är att göra en så komplett guide som möjligt och tanken är att den ska vara grundläggande.Du som läser ska inte behöva ha kunskap om sociala medier nu när du börjar läsa men målet med serien blogginlägg är att du ska känna till och ha kunskap om hur och vilka kanaler på internet som kan hjälpa dig att öka chanserna att skaffa ett jobb. En del kommer tycka att den är alldels för basic men det är också det som är målet, du som nybörjare på sociala medier ska ha nytta av den.

    En sak till innan vi startar. Jag som skriver heter Johannes och jobbar på Academic Work med just sociala medier. Det jag skriver här baseras dels på egna erfarenheter från min tid som konsultchefsassistent där jag rekryterat till en rad olika tjänster men också samlade erfarenheter från mina kollegor och hur de använder sig av dessa medium. Förutom att arbeta med rekrytering har jag också varit återförsäljare för LinkedIn och rekryteringslösningar som LinkedIn tillhandahåller. Varför tycker jag det är viktigt att förklara detta? Därför att jag anser att det ger dig som läsare möjlighet att ta ställning till det som skrivs och också få en förståelse om att det här inte är bara en enskild individstankar utan mer ett tvärsnitt av hur en rekryteringsorganisation idag arbetar. För som sagt, många av de guider som finns idag skrivs av sociala medie-frälsta och vi har en tendens att okritiskt skriva saker med en övertro om att det är den beskrivning av sociala medier som vi ger som är så världen fungerar medan verkligheten ofta är mer komplex och kontextberoende.

    Nåväl, förutsättningarna är satta så låt oss titta lite närmare på vad som ämnas gå igenom. Tanken är en bloggserie och hur många inlägg det blir totalt vet jag inte än, så många som det behövs helt enkelt. Vi börjar nedan med att titta lite på sociala medier i stort och varför det är viktigt för dig som arbetssökande. Därefter går vi mer in på de specifika tjänsterna som finns på internet.

    Varför sociala medier?

    Sociala medier är i ropet. Många är de föreläsare som föreläser om vad sociala medier egentligen är och vi har sett en ökning av användandet av sociala medier de senaste åren. Men vad är då sociala medier? Wikipedia definierar det enligt följande:

    ”Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0-webbplatser, där de mest kända exempeln är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+.”

    Där webben tidigare krävde expertkunskaper för att kunna skapa innehåll ser vi kortsagt att det idag är möjligt för i princip vem som helst att skapa innehåll på webben och de webbplatser som skapas möjliggör kommunikation användare emellan. Sociala medier är helt enkelt resultatet av att webben har utvecklats och förfinats.

    Det här öppnar upp nya möjligheter för dig som söker jobb. De senaste åren har vi sett en rad kreativa exempel på jobbsökande som skiljer sig radikalt gentemot det traditionella CV:et och ofta används sociala medier som en del i dessa kampanjer. Men sociala medier kan inte bara användas för kreativa kampanjer. Många har idag sitt CV-online via tillexempel sidan LinkedIn som enklast kan beskrivas som just en site där du publicera ditt CV. Via siter som LinkedIn (XING är ett annat liknande exempel) kan rekryterare leta upp dig och ditt CV och då i bästa fall föreslå ett jobb till dig.

    Sociala medier låter dig också skapa en översikt över dina kontakter, detta i en tid när de flesta jobb  fås via kontakter (SCB visar i sin AKU-rapport från 2009 att 3 av 4 hittar jobb förmedlas via kontakter). Genom att använda sociala medier kan du inte bara hålla koll på dina befintliga kontakter utan du kan på ett relativt enkelt, billigt och snabbt sätt utöka ditt kontaktnät. Det traditionella alternativet som brukar framhållas när det gäller att utöka sitt kontaktnät är att nätverka och försöka gå på tillställningar där målgruppen finns vilket alla inte är bekväma med. Sociala medier blir kan då bli ett lite lättare sätt att nätverka än att mingla loss.

    Men hur går man då tillväga för att använda sociala medier för att söka jobb? I vilken ände börjar man? Vi ska den närmsta tiden koncentrera oss på främst två sociala medium Linkedin och Twitter. Facebook kommer avhandlas men är i min mening fortfarande ett lite speciellt nätverk när det kommer till att söka jobb. Anledningen till posterna främst kommer handla om LinkedIn och Twitter  är att detta är nätverk som är relativt enkla att komma igång med och där tröskeln för att ta kontakt med människor är låg i jämförelse med tillexempel Facebook där folk är mer restriktiva med vilka de lägger till som vän och hur öppna de är för att ta kontakt med folk. Du får helt enkelt snabbare och enklare mer nytta av LinkedIn och Twitter i ditt jobbsökande enligt min erfarenhet.

     

     

     

  • Enkelt

    Jag har länge funderat på vilka kriterier vi som bedömare tar beslut på när vi rekryterar? Vilka av dessa kriterier korrelerar med arbetsprestation, vilka kriterier är bra och vilka är dåliga? Tolkar vi data som finns eller inte finns där?

    Vilka kriterier är lite bättre än andra? Hur summerar jag informationen och vad är icke relevant vid beslut? Finns det evidens för att de fungerar överhuvudtaget ifall de skulle granskas av oberoende part? Tänker på CV, biodata, erfarenhet, personlighetstest, bakgrund, grafologi, trevlig vid kaffemaskinen, intervju osv.?

    Jag tror ibland att jag stödjer mig på fel data. Jag tror även att jag är rädd för att förändra när jag upptäcker detta, att jag inte, av rädsla, vill omvärdera mina beslut. För då innebär det att jag gjort fel förut, eller mindre rätt om du så vill. Och det kan någon upptäcka och vad händer då?

    Jag personligen har dock slutat att vara rädd och omvärderar hela tiden. Dock med en stark förankring i vad som tidigare forskats fram inom området och som de facto fungerar. Vetenskapen är underbar, då den säkerställa saker som även fungerar utmärkt i praktiken. Jag har haft ynnesten att få ta del av den.

    Sedan vill jag ju behandla alla rättvist och likadant(om jag nu får kasta in en liten egen önskan). Det vet jag(nåja, till rätt hög sannolikhet:)) att jag gör om jag stödjer mig på en standardiserad process, evidens och undviker maggropskänsla.

    Hur gör du just nu och hur tänker du göra?

  • Få jobb via Facebook?

    Hittade lite infografik gällande Facebook och söka jobb. Givetvis är den hämtade från USA och ska sättas i den kontexten och inte vår svenska kontext. Får mig osökt att tänka på debatten vi hade på #truStockholm i våras gällande integritet. Jag tror, och här blir jag gärna ifrågasatt, att vi värnar för mycket om vår integritet och vill separera vårt arbetsliv från vårt privatliv. Därför tror jag att det kommer dröja tills vi ser en utveckling liknande den i USA i Sverige.

    Vi kommer inte börja söka jobb med våra Facebook-profiler 2012 men däremot tror jag att 2012 kommer bli året då arbetsgivare fattar att med rätt strategi att annonsera och marknadsföra sig är Facebook en helt outstanding plattform för att nå rätt målgrupp på. Och även om grafiken nedan är tagen ur en amerikansk kontext så är siffrorna intressanta och visar på att skiftet från att gå runt och lämna in sitt cv, annonsera i dagspress och leta jobb på arbetsförmedlingen till att enbart söka jobb via internet och sociala medier är på gång och händer just i detta nu. Onekligen en spännande tid vi lever i.

    Social Job Search
    Created by: MBA Online