Kategori: Karusell

  • Det bästa rekryteringssystemet

    Det bästa rekryteringssystemet

    Under större delen av mitt yrkesverksamma liv har jag befunnit mig inom rekryteringsbranschen. En kort tid som operativ rekryteringskonsult men merparten av tiden  i olika roller som utvecklare (någon som bygger IT-system/programmerar).

    Väldigt kortfattat kan man säga att rekrytering är det arbete som görs för att se till att en organisation har rätt bemanning. Såväl i numerär som i kompetenshänseende. Ett lika kort svar kan vara att det handlar om attraktion, urval, förvaltning och avveckling av en organisations mänskliga resurser.

    För HR-rollen så innebär varje steg sina utmaningar. För att lyckas över tid är min övertygelse att man måste ha en helhetssyn. Alla delar samverkar och påverkar varandra. Alla delar kan hanteras internt inom organisation men kan också lejas ut till externa aktörer. Oavsett om dagens trend är outsourcing eller insourcing så bör HR som funktion äga hela frågan och ha en tydlig vision om hur delarna fogas samman i den egna organisationen.

    Min avsikt här är att skrapa lite på ytan till det första steget, attraktion, men känner mig tvungen att ge ämnet och mitt inlägg en kontext. Huruvida man gör urval kompetensbaserat med arbetsprov och olika typer av tester eller med “magkänsla” är en rekryteringsfråga. Hur man behandlar redan anställd personal och de som av olika skäl lämnar organisationen är också det. De delarna är inte mindre viktiga men kommer att utelämnas för den här gången.

    Annons – kö – administration

    För hundra år sedan sätter en organisation in en annons i tidningen. Sömmerskor sökes! Dagen efter ringlar sig kön lång utanför och HR-avdelningen (som alldeles säkert inte hette så då) skrider till verket med att administrera ett högst konkret inflöde av kandidater.

    För femtio år sedan slås portarna upp i Volvos nybyggda fabrik i Torslanda och en annons sätts in i tidningen. Processingenjörer sökes! Efter ett par veckors tid är postfacken fyllda. HR-avdelningen (som nu kanske heter personalavdelning?) börjar det omfattande arbetet med att administrera ansökningshandlingar.

    Idag publicerar ett nystartat svenskt dataspels-företag en annons någonstans på internet. VFX Artist sökes! Dessvärre finns det bara 23 personer med rätt kompetens och erfarenhet just nu i Sverige och alla 23 har redan utmanande, välbetalda jobb på trivsamma arbetsplatser. HR-avdelningen har ett problem. Det är dock allt annat än administrativt.

    Tidsperspektivet är inte det viktiga här. Vad jag försöker illustrera är att tillgången på ett visst kompetensslag påverkar karaktären på det arbete som krävs av HR-rollen och vilka verktyg man använder sig  av. Beroende på vilken kompetens som söks och hur marknaden för den kompetensen ser ut behöver man göra olika saker. Om inflödet av kandidater är stort så behöver man antingen betala en extern aktör (rekryterings-/bemanningsföretag) för att hantera de administrativa delarna eller ha en bra digital hantering och tillräckligt med personalresurser i den egna organisationen. Om inflödet är litet kan man också betala en extern aktör (search-/headhuntingföretag) eller avdela egna resurser för att arbeta strukterat med kartläggning och införsäljning mot de kandidater som finns. Ett bra digitalt stöd krävs också här.

    Verkligheten är oftast inte så här svart eller vit. På HR-rollen åläggs kanske att rekrytera till några tjänster där det är relativt god tillgång på kompetens och några roller som kanske är lite svårare. Min uppfattning är ändå att man i HR-rollen bör ha en tydlig uppfattning om vilka utmaningarna är i attraktionsfasen av rekryteringsarbetet. Om jag väljer en extern aktör. Har de då resurserna att hantera t ex 200 truckförare på ett halvårs tid? Vet min motpart vad som står i ett CV för någon som är lämplig att beräkna partikeldynamik i en 3D-miljö?

    Och när det gäller verktyg. Kan jag i mitt digitala stödsystem klara av stora volymer av ansökningar? Finns det möjlighet att arbeta strukturerat med långsiktig kartläggning av en relativt liten kompetenspool? Vilken världsbild och vilka antaganden om vad rekrytering är har legat till grund för dem som byggt systemet? Köper du ett ansökningshanteringssystem (ATS – Applicant Tracking System) när organisationen inte får några ansökningar? Eller försöker du hantera tusentals ansökningar med ett system byggt för att passa en headhunter?

    Dessa frågor kan först besvara när du har en bra bild av vilka utmaningar din organisation ställs inför. Det är ytterst också en fråga om hur man betraktar sitt eget arbete. Bör jag vara den som kavlar upp ärmarna eller kan jag betala mig fri från arbetet?

    Hur blir jag attraktiv som arbetsgivare?

    Jag har argumenterat för att tillgång till kompetens präglar attraktionsfasen i rekryteringsarbetet. Tillgången kan vara stor eller liten. Efterfrågan då? Hur arbetar jag med den? Vilka utmaningar finns där?

    Om du och jag erbjuder anställning till någon och du betalar dubbelt så hög lön som jag gör, allt annat lika. Då tror jag att du kommer att vara det mer attraktiva valet. Lön och ersättningar, hårda som mjukare, är kanske den mest uppenbara variabeln att ändra för att försöka påverka efterfrågan. Men att erbjuda dubbelt så hög lön som konkurrenterna kommer antagligen inte få organisationens ägare/uppdragsgivare att jubla.

    Det har tidigare här på bloggen, ett flertal gånger, argumenterats för att HR måste finnas på sociala medier. Vad jag tolkar att man menar då är i en ambition att försöka påverka efterfrågan på den egna organisationen. Kanske genom att projicera en bild av att man är en trevlig arbetsplats och kanske mer indirekt att man är modern. Sociala medier är fantastiskt men det är ingen silverkula. Den som tror att en gilla-knapp på rätt ställe kommer att betyda skillnaden mellan framgång eller inte förstår inte utmaningen. Sociala medier är en kanal som kräver arbete för att bli relevant. Du lägger din egen arbetstid eller betalar någon för att göra det. Min fasta övertygelse är också att det aldrig kan vara en engångsinsats eller yta. En satsning i sociala medier kräver uthållighet och genuitet. Den måste vara djupt förankrad i organisation, ha rätt mandat, vara autentisk och långsiktig.

    Ett rekryteringssystem kan innehålla delar som underlättar detta arbete (t ex Facebook-integration, karriärsajt osv) men frågan du måste ställa dig är om det kommer att påverka inflödet. Har det avsedd effekt? Och har du uthålligheten för att arbeta med det över tid? Alternativt budgetutrymme för att någon annan sköter det?

    Egentligen går det bra att se allt HR-arbete som en del i rekryteringsarbetets attraktionsdel. Vad har organisationen för policy i olika frågor? Vilka utvecklingsmöjligheter finns? Hur förhåller vi oss till de juridiska ramverk som finns? Alla klassiska HR-frågor. Om ordet på gatan är att organisationen du företräder är trevlig kommer efterfrågan att öka. Vilka delar av detta som exponeras påverkas av vilket systemval du gör.

    På samma sätt som en marknadsavdelning, en reklammakare eller PR-konsult tvingas förhålla sig till vad det är för produkt, tjänst eller idé som skall säljas. På samma sätt menar jag att HR måste bestämma sig för hur attraktiviteten i arbetsgivarvarumärket skall plockas fram. Om du får en begränsad påse pengar. Lägger du den på en friskvårdssatsning eller på en häftig video som visar hur ballt det är på ert kontor? Båda kan påverka rekryteringsarbetet men på olika sätt.

    Min ingång

    Frågan dyker titt som tätt upp i sociala medier om det finns någon som kan rekommendera ett bra rekryteringssystem. Det här är det långa svaret som aldrig skrivs. Jag försöker inte att ge några direkta svar utan mest lyfta, vad jag anser vara, intressanta dimensioner på ett komplext ämne. Utan att veta något om dig och din organisation går det inte att svara på vad som är ett bra rekryteringssystem. Alla system är byggda utifrån olika världsbilder och hjälper dig att lösa olika delar av det mångfacetterade arbete som rekrytering är.

    Om du är intresserad av hur vi på Ponty ser på rekrytering och vilka antaganden som har präglat byggandet av vårt system är du välkommen höra av dig.

  • Samlar du på filmisar eller bygger du nätverk?

    Samlar du på filmisar eller bygger du nätverk?

    Ibland kan man ju nästan tro att det är en allmän uppfattning därute att det är de med flest Facebook-kompisar eller Linkedin-kontakter som är de som är mest framgångsrika. De är nästan som det var att samla filmisar (bilder på filmstjärnor i kortleksformat) förr, den som hade flest var bäst. Men så är det inte alltid – ett nätverk ska nämligen underhållas och vårdas. En förutsättning för bra relationer är att du ser till att lära känna dem som ingår i ditt nätverk. Du måste ge dem lite tid och engagemang. Ditt nätverk är alla du har en personlig relation till och ju bättre relationer du har med olika människor desto större glädje har du av ditt nätverk.

    Läste följande på en rekryteringssajt ”Nätverkande handlar kort sagt om att lära känna människor som kan hjälpa dig att utveckla dina framtidsutsikter för din karriär”.

    Det är förvisso sant, men jag gillar inte alls den formuleringen, eftersom den lätt kan tolkas som att nätverkande är en ensidig relation. Med en vinnare. Jag menar att det inte handlar om att utnyttja någon, konsten är att i första hand vilja bidra och hjälpa andra i sitt nätverk, utan att vänta sig något tillbaka.

    Alla människor med starka personliga varumärken är duktiga relationsbyggare och de tänker alltid winwin.  Ditt nätverk kan vara din allra viktigaste investering. Fråga dig själv – vad har jag gjort för mitt nätverk idag?

     Några tips för att utveckla bra nätverk är:

    – Hjälp till – dela med dig av kunskap och kontakter

    – Tipsa om aktiviteter, artiklar och annat som du tror att någon eller några i ditt nätverk kan ha glädje av

    – Visa engagemang och uppskattning

    – Håll vad du lovar

    – Ät lunch eller ta en fika utan annat syfte än att ha trevligt

    Har du fler tips? Lämna gärna en kommentar med ditt bästa tips!

    Bild flickr/markbult

  • Organisationspsykologi via 9-månaders baby.

    Organisationspsykologi via 9-månaders baby.

    Under min föräldraledighet med min lilla bebis som i dagsläget är 9 månader inser jag att jag inte helt har checkat ut från jobb- och karriärstankar. Att en så liten krabat kan ge liv åt så många HR-teorier hade jag inte väntat mig 🙂

    Inspirera, motivera, feedback, beröm.
    När jag ska lära lilla sonen något, kanske att vinka, leka tittut eller att ställa sig upp så finns inget utrymme för piska, straff, eller negativ kritik. Att stå på sidan och heja på, gå framför och visa, berömma, le uppmuntrande och ställa fram lockande leksaker  är det ända som hjälper. När vi gå-tränar kan jag inte kliva in med kritik så fort han sätter sig på rumpan för att han tröttnat eller inte riktigt vågar prova ta ett steg framåt. Och är det inte så vi även vill att våra chefer och kollegor ska behandla oss? Med stöttning och hejarop vågar vi prova nya saker och ständigt utveckla oss själva, höja vår prestationsnivå. Det är alltid lättare att lära sig något man tycker är roligt, och sällan är det roligt när någon kritiserar och klankar ner på vad och hur man gör.

    Sträva efter förbättring, inte perfektion.
    När babyn är ca 3 månader är det dags att introducera smakportioner, vart eftersom går dessa gradvis över till större portioner och med mera bitar. Målet är att barnet själv ska kunna äta maten och uppskatta olika smaker. När barnet ska lära sig att äta är misstag en pedagogisk metod. Att det kladdas lite utanför munnen är faktiskt bara bra. Detta ska inte föräldern snabbt torka bort. Istället ska kladdet få sitta kvar, detta uppmuntrar barnet att lära sig använda tungan för att slicka bort det själv. Genom att barnet får känna på maten med händerna, upptäcka dess textur och smak kan vi skapa matglädje. Från att barnet är 3 månader och börjar uppleva maten på detta nya sätt och fram tills att det lär sig äta själv är en lång process där vi hela tiden måste se till förbättring och inte perfektion. Genom att ha en misstags-tillåtande kultur uppmuntrar organisationer sina medarbetare att våga utvecklas, förbättras och lära sig nya saker. Att lära sig måste få handla om att inte kunna, därav kan inte perfektion förväntas – bara ett hopp om förbättring. Och misstag är en kunskap i sig! Vare sig det handlar om en kunskap om hur och att inte göra något igen, eller en kunskap som är användbar i andra situationer.  Att min baby lär sig använda tungan för att slicka bort maten som av misstag hamnat runt munnen är även bra då vi ska göra roliga grimaser, lipa eller sträcka ut tungan när vi är hos doktorn.

    Bra sömn gör gott.
    När vi är utvilade får vi bra dagar, skrattar mer och lär oss mer. Sömn och vila är ett essentiellt behov för att vi ska orka med livet. Ju bättre vila, desto bättre utveckling. Den här punkten är så självklar, ändå upplever många i min bekantskap att de går på ständigt högvarv på jobbet, fikarasterna försvinner och lunchpausen utförs bäst vid skrivbordet framför datorn.

    Att vara närvarande och närvarande.
    Jag kan vara närvarande för att se till så att min son inte vrider på spisplattorna, får mat i magen och blöjan bytt. Sen kan jag vara närvarande, inte bara rent fysiskt utan även med hela mig och mitt engagemang. Sällan nöjer sig babyn med min enkom fysiska närvaro. Han har ett tydligt behov av att interagera genom kommunikation, lek och mys – det är då han trivs som bäst. Vid ett fåtal tillfällen under dagen räcker det med den enbart fysiska närvaron, men det är ofta i de situationerna jag kommer på att – Oj då, nu har det varit tyst lite för länge, vad har han nu hittat på?! Det är då han kan ha kommit på hur man klättrar upp på soffan – vilket han aldrig gjort tidigare, och lyckats riva ner blomkrukan så att all jord nu vackert pryder den nyinköpta soffan. Och nu när sonen lärt sig krypa är min tillgänglighet väldigt viktig. När han kryper iväg på upptäcktsfärd i huset handlar det inte bara om at
    t jag måste vara säker på att han inte kan utsätta sig själv för något farligt, han måste också veta vart jag finns om han blir orolig eller rädd för något. Även om han väljer att krypa ifrån mig måste min trygghet finnas tillgänglig närhelst den önskas. I dagens mer mobila, globala och flexibla organisationer ställs högre krav på att våra chefer finns tillgängliga och med en engagerad närvaro. Att det fysiska rummet har antagit en annan form gör inte att de centrala behoven av närvaro och tillgänglighet har försvunnit. För att en chef ska kunna tillåta sina medarbetare att prova nya sätt och vägar krävs det också att chefen är närvarande nog att kunna fånga upp medarbetaren när den är på väg åt fel håll eller hjälpa den upp på vägen när diket närmar sig. Denna chef måste också finnas tillgänglig för de gånger denne själv inte ser att diket närmar sig men medarbetaren anar det.

    Tillåt och uppmuntra självständighet.
    När vi besöker Öppna Förskolan är jag en riktigt stolt mor. Min son är nämligen väldigt självständig och inte ett dugg blyg eller mammig eller pappig. När vi kommer dit och jag sätter ner honom på golvet kryper han ofta snabbt iväg till andra sidan av rummet för att titta på och prova en ny leksak, eller bort till barnet som sitter på sidan om i knät hos en av sina föräldrar. I dessa situationer går jag inte och hämtar honom och sätter honom i knät eller bredvid mig, jag försöker inte heller styra honom till att leka med vissa barn eller leksaker. I denna miljö finns det möjlighet att uppmuntra självständighet och nyfikenhet – att vingklippa honom i hans beslut här vore att sätta sig emot hans nyfikenhet, kreativitet, framåtanda och självständighet. Om sonen skulle vara på väg mot en knivlåda skulle jag självklart ingripa direkt utan tanke på att det innebar att vingklippa honom – säkerhet först såk
    lart. Som chef så måste man kunna delegera och dirigera arbetet och medarbetarna – men även kunna ge utrymme för och uppmuntra till självständighet. Om dina medarbetare alltid intar samma position som du i alla frågor, inte vågar prova nya vägar, om du hela tiden pekar dem åt ett visst håll – hur ska ni då kunna utvecklas på bästa sätt? Inte missa nya influenser, chanser, öppningar? Anställer du medarbetare som är kreativa, drivna och självständiga, döda då inte dessa egenskaper genom att detaljstyra, vingklippa och placera dem i ett färdigmöblerat fängelse.

    Tydliga strukturer skapar flöde.
    När vi får en bra struktur i vardagslivet (även kallat rutiner av småbarnsföräldrar) så har vi mycket lättare att komma in i ett härligt flow där allt bara faller på plats naturligt och med mer glädje och lättsamhet. Sen kommer det då och då någon fas som bryter detta flow och ställer krav på nya rutiner och fram tills att dessa är skapade och verkligen sitter så blir det lite stökigare, mer frustration och krångel. På samma sätt kan struktur skapa möjlighet för ett givande flow i en arbetsgrupp och organisation. Alla vet vad som ska hända och av vem, missuppfattningar minskas och vi blir mer effektiva. Och när vi i detta positiva flöde lägger vår tid på rätt saker, istället för att slösa tid på att fundera på vem som gör vad eller varför inte gör det, så blir det också lättare att hantera oväntade saker som dyker upp på vägen.

    Föräldraledighet= en alternativ ledarskapsutbildning?
    Med detta menar jag inte att alla föräldrar automatiskt är chefsämnen eller att man måste varit hemma och bytt bajsblöja för att vara en bra chef. Men helt klart upplever jag att jag har utvecklat ett antal egenskaper och blivit ett antal erfarenheter rikare under denna period – en tid med prövningar som gjort mig mer förberedd (och motiverad) att anta en chefsroll i framtiden. Att prioritera och organisera i ett kaos av blöjbyten, kolik, babysim, tandsprickning, växande berg av smutstvätt, mat ÖVERALLT förutom i bebisens mage, lekparksbesök, sömnbrist,  playdates och BVC-besök – att hitta och skapa lugn och struktur i detta har varit en positiv utmaning. Och på ett smått paradoxalt sätt upplever jag mig som en mycket lugnare person nu än innan jag fick barn. Att ta fram de pedagogiska och entusiasmerande egenskaperna när man helst har velat dunka huvudet i väggen har varit långt ifrån lätt. Men att
    ans så tacksam jag är över denna erfarenhet. Tålamod, engagemang, pedagogik, positivitet, tydlighet, organisering – nog är detta något jag kommer ha nytta av i en framtida chefsroll? Arbetslöshet, föräldraledighet, längre sjukskrivning – de finns en del chefer som rynkar på näsan inför arbetssökande med dessa erfarenheter på sina CV:n. Jag tror att dessa chefer går miste om en otrolig kunskap och kompetens och jag hoppas att detta inlägg får åtminstone en av er att tänka om där ute.

    Det är ett gästbloggsinlägg av Anna Stidelius. HR är Annas passion och hon brinner lite extra för rekrytering och employer branding. När hon får vara delaktig i en rekrytering som leder till att kandidaten får ta ett önskat nästa utvecklingssteg, teamet får en saknad länk till sin kedja på plats och organisationen får siffrorna att blomstra – då slår hennes hjärta dubbla slag.Just nu är hon föräldraledig med en underbar son till och med december 2013. Vill du också gästblogga? Skicka in din text här.

    Bild flickr/ Adrian Dreßler

  • 10 anledningar till att svenskarna säger upp sig.

    10 anledningar till att svenskarna säger upp sig.

    Global Recruiting Trends är ett intressant initiativ från LinkedIn där man har frågat 3379 HR- och rekryteringsansvariga i 17 länder om olika trender och tendenser inom rekrytering. Har skummat igenom rapporten på deras webbsida tidigare men igår fick jag en intressant rapport skickad till mig och den rör de främsta anledningarna till varför svenskar, enligt de HR-chefer som tillfrågats, säger upp sig.Nordiska HR-ansvariga uppger att huvudanledningen är privata anledningar, tätt följt av brist på karriärmöjligheter samt missnöje med ersättning. Jämfört med det globala snittet är brist på utvecklings- och karriärmöjligheter en viktigare anledning i Sverige (39 mot 33 procent), medan dålig balans mellan arbets- och privatliv är en mindre viktig anledning lokalt (12 mot 19 procent).

    1. Privata anledningar, till exempel karriärbyte, studier, hälsoanledningar,sabbatsår, pension (45 procent)
    2. Brist på utvecklings- och karriärmöjligheter (39 procent)
    3. Missnöje med kompensation och förmåner (36 procent)
    4. Geografiska problem, till exempel med pendling eller flytt (17 procent)
    5. Missnöje med ledning (16 procent)
    6. Brist på utmaning i arbetet (16 procent)
    7. Dålig relation med chef/personalansvarig (15 procent)
    8. Brist på belöningar och erkännanden för arbetet (15 procent)
    9. Dålig balans mellan arbets- och privatliv (12 procent)
    10. Jobbet passade inte personens kompetens (9 procent)

    Känner du igen någon av anledningarna?
    Läs fler trender från rapporten här.

  • Att vara en attraktiv arbetsgivare

    Att vara en attraktiv arbetsgivare

    Jag uppmärksammade i mitt förra inlägg vikten av att se över hur vi jobbar med Employer Branding i dagens läge. Eller rättare sagt vikten av att jobba med Employer Branding idag inför ett framtida läge.  För att konkurrera om kompetensen i framtiden behöver vi helt enkelt lägga upp en strategi över hur vi ska vara en attraktiv arbetsgivare.

     

    Jag brukar säga att det är individen som avgör om en arbetsgivare är attraktiv eller inte, självklart är alla olika och värderar olika faktorer mer eller mindre. Men generellt sätt är det arbetsgivaren som strävar efter att vara attraktiv som också anses vara attraktiv. Med det menar jag att en arbetsgivare som strävar efter att möta individen med dess intressen och behov också kommer tilltala en större skara individer. Att bli mer attraktiv. Efter att ha fastställd att det är individen som är styrande i om en arbetsgivare är attraktiv eller inte vill jag belysa viktiga tre faser som relationen mellan ett företag och en individ potentiellt går igenom. De tre faserna kallar jag rekryteringsfasen, behållafasen och avskedsfasen.

    Rekryteringsfasen är vad jag kallar för den utåtriktade fasen. Det är då en arbetsgivare verkligen syns utåt och marknadsför sig själv som just din nästa arbetsgivare. Här får en arbetsgivare möjligheten att skapa nya relationer med utomstående personer, dessa personer kommer att kunna bli som vandrande budskapsbärare. Att just ditt företag är attraktivt att söka sig till. De flesta av dessa personer kommer att förbli just utomstående eftersom i de flesta fall enbart anställs en av den skara som söker. Gentemot dessa personer är det viktigt att vara öppen och ärlig, de flesta förstår ett nej och uppskattar tydlighet. En del arbetsgivare jobbar väldigt mycket med transparens och ett svar från en arbetsgivare jag skickade in en ansökan till löd ungefär så här:

    -Tack för din ansökan för tjänsten som xxxxxx, under ansökningsperioden inkom det 107 ansökningar och vi inleder nu det första urvalet. Det vi kommer ta fasta på där är akademisk erfarenhet i kombination med tjänstespecifika erfarenheter. Vi återkommer via telefon om du går vidare i processen eller via epost om vi väljer att inte gå vidare med just dig.

    Efter ytterligare två veckor kom ett epost som förklarade att jag inte gått vidare, det löd ungefär så här:

    -Vi kommer tyvärr inte gå vidare med din ansökan, vid första urvalet var det en stor andel med relevant utbildning samt meriterande erfarenheter. De personer som vi valde att gå vidare med hade fler år från branschen eller erfarenheter av liknande uppgifter från andra branscher.

    I mina ögon är det här något som signalerar respekt, öppenhet och ärlighet. Då kan man som sökande känna att man har fått en rättvis bedömning men inte stått sig i konkurrensen. Det är verkligen inte något som avskräcker en från att söka igen, snarare tvärtom. Det här visar i alla fall mig att detta företag värderar individen, det är attraktiv arbetsgivare för mig.

     

    Behållafasen är den fasen jag förknippar med passiv marknadsföring. Att som arbetsgivare behandla de anställda på ett sådant sätt att de sprider ordet, här trivs man. Nu finns det en uppsjö av faktorer att ta fasta vid vilket jag tänkte gå in närmare på i slutet av detta inlägg. Vilket företag vill inte ha engagerade och lojala medarbetare? Men det kräver sin insats av en arbetsgivare, och det är i mina ögon så att det en arbetsgivare ger får den också tillbaka. Som arbetsgivare måste vi inte bara engagera oss i mål och strategier av affärsmässiga mått. Vi måste även ta till fasta på vad individen behöver och vill ha. Genom att ge mer än bara förutsättningar till pengar på banken, mat på bordet och tak över huvudet får vi ett mervärde som arbetsgivare, vi blir en attraktiv arbetsgivare. Men vad är det då som avgör vad som gör en arbetsgivare attraktiv? Där måste vi lyssna på individen, inte bara lyssna och göra, utan även se och förstå. När en anställd eller individ känner att min arbetsgivare ser faktiskt mig som individ inte bara min del i en producerande grupp skapar vi ett förtroende. Detta förtroende både syns och märks utåt, glimten i ögat och leendet på läpparna hos en individ när denne talar om sitt jobb, det signalerar attraktiv arbetsgivare.

     

    Avskedfasen kallar jag för den underskattade fasen. Många företag talar om att undvika situationen då en anställd väljer att gå vidare. Istället att försöka behålla individen fokusera på att försöka behålla kompetensen. Uppmuntra istället individen att söka sig vidare, hjälp till så gott du som nuvarande arbetsgivare kan. Visa på förhand att du som arbetsgivare inte räds att släppa en individ till andra arbetsgivare utan uppmuntra stället til öppenhet, visa att det är ok att vilja ta steget vidare. Detta kan medföra en större möjlighet till kompetensöverföring, kanske hinner vi rekrytera någon ny som under ett slutskede går dubbelt med den som lämnar. Alternativt hitta ny bärare av kompetensen hos den som lämnar. Vinsten med det är att vi får förmånen att ta in en ny person som kan ta med sig nya kunskaper in i företaget samtidigt som vi får möjligheten att behålla kunskapen hos den som lämnar. En annan vinst blir att den personen som lämnar kommer troligtvis på samma sätt som de som inte går vidare i rekryteringarna bli ännu en budskapsbärare, att vi är en attraktiv arbetsgivare.

     

    Jag talade tidigare om vad det är för faktorer som styr om en arbetsgivare är attraktiv eller inte och att dessa är väldigt individuella. Nu vill jag ge dig möjligheten att bidra med just din åsikt i ämnet. Följ länken nedan och kom till en anonym miniundersökning jag knåpat ihop. Den är väldigt kort och tar ca en minut att svara på, det är två frågor med kryssalternativ. Resultatet av enkäten presenteras i social media den 1a Nov.

    Klicka här för att komma till undersökningen.

  • Var är kommunikationen?

    Var är kommunikationen?

    Klädföretaget Gina Tricot aviserade idag att man behöver se över sina kostnader och att 50 personer får lämna företaget. Vilket är såklart är tråkigt och säkerligen upprörande och känslosamt för de anställda på Gina Tricot. Och nu kanske det här är att göra en höna av en fjäder men under eftermiddagen skickar deras officiella Instagram-konto.

    BVLFixpCIAAuESL

    Och som sagt, kalla mig gärna känsligt men att samma dag som man annonserat att det sker neddragningar på sitt företag, att samma dag skicka ut den här bilden kan inte vara enligt handboken. Vi vet för visso inte så mycket om bilden. Det kan ju vara en medarbetare som verkligen längtar efter helgen? Men för mig symboliserar i alla fall den här bilden att det glappet mellan marknad och HR fortfarande alldeles för stort. Jag tror att HR behöver vara involverad mer i marknadsarbetet och vice versa i alla fall. Kanske ska det vara business as usual? Vad tycker du?

  • Employer Branding, viktigare än någonsin?

    Employer Branding, viktigare än någonsin?

    Jag uppmärksammade på min egen blogg en kommande situation som kommer innebära stora utmaningar för företagen. Jag tänkte här uppmärksamma situationen ur ett HR-Perspektiv.

     

    Som få personer missat så befinner vi oss i en lågkonjunktur, den har pågått sedan 2010 och vi han knappt med att återhämta oss efter lågkonjunkturen 2008-2009 även om den var kort. Sammantaget kan man beskriva det som fem tunga år för alla arbetssökande och företagare. Det finns dock en ljusning, Konjunkturinstitutet skriver här en artikel där de motiverar varför det snart kommer att vända. Denna konjunkturvändning kommer i samband en större generationsväxling i vårt samhälle. Denna generationsväxling är i full gång, den har pågått sedan 2010, precis som lågkonjunkturen, vilket har inneburit att pensionsavgångar kunnat täcka upp för potentiella varsel. Den kombinerade konsekvensen av generationsväxlingen och en konjunkturuppgång kommer innebära en situation på arbetsmarknaden som inte har inträffad i Sverige sedan 1960-talet, antalet arbetsföra personer kommer att minska. Det kommer bli ett stort underskott på arbetskraft i landet. För att sätta siffror på situationen så kommer 1 600 000 personer lämna arbetslivet av åldersskäl mellan 2010 och 2025, vilket kan jämföras med cirka 1 350 000 åldersavgångar under de gångna 15 åren. Källa Arbetsförmedlingen.

    Då vi som beskrivet har den stora mängden pensionsavgångar i perioden 2010-2015 är den utmaning som jag vill uppmärksamma den som kommer då konjunkturen vänder. Var ska vi hitta all arbetskraft, var ska vi hitta all kompetens? Det kommer vara en väldigt svår utmaning att som rekryterare hitta kompetensen med ett sådant stort underskott av arbetskraft på marknaden. De företag som kommer ha ett försprång när det kommer till att säkra kompetensförsörjningen när konjunkturen vänder är de som jobbat aktivt med Employer Branding under lågkonjunkturen. När det kommer vara fler vakanser än sökande gäller det att vara en attraktiv arbetsgivare och få kandidaten att välja just ditt företag.

    Vad är det då som är ett framgångsrikt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Är det höga löner? Att ha ett välkänt varumärke? Eller är det personaltrivsel det handlar om? Självklart är alla dessa faktorer saker som gör en arbetsgivare attraktiv. Får vi liknande erbjudanden från olika företag och lönen är högre på det ena företaget är det inte så konstigt att vi väljer det. Givetvis kan det ligga en trygghet  i att välja ett större företag med ett etablerat varumärke. Samt att ett företag som jobbar aktivt med personaltrivsel får ett bra rykte. Har ett företag alla tre av dessa är det såklart stora förutsättningar för att trivas där. Men är inte detta saker man kan förvänta sig av de flesta företag som vill ligga i framkant när det gäller att konkurrera om kandidaterna? Vad är det då som kommer att göra en arbetsgivare lite attraktivare i framtiden? Jag tror att en faktor som kan komma göra skillnad är Talent Management, framförallt på utvalda nyckelpositioner.

    Kort beskrivet består kompetensförsörjning av tre huvuddelar, rekrytera, behålla och avveckla. Det jag menar är när vi jobbar framgångsrikt med att behålla och avveckla kommer arbetet med att rekrytera få största möjliga förutsättning att lyckas. Att jobba med rekrytering är såklart hur vi får in kompetensen i företaget med det är svårt att konkret jobba med det då inte kandidaterna finns. Däremot kan vi i momenten med att behålla och avveckla jobba mer konkret eftersom det behandlar faktisk personal som är på plats idag, oavsett om den är på väg bort eller inte.

    För att lite mer ingående gå in på vad jag menar börjar jag bakifrån med att avveckla. Många sökanden som jag har träffat uttrycker en önskan att få vara anonym eller att inte behöva lämna nuvarande chefen som referens eftersom denne inte vill att det ska bli känt att denne söker annat jobb. En attraktiv arbetsgivare i mina ögon är en som stöttar och hjälper den som lämnar företaget oavsett omständigheter och orsaker. Detta av två anledningar, den första är att ett öppet och fritt klimat borde rimligen vara mer attraktivt men också för att säkra kompetensöverföringen. Vet vi att vi har en medarbetare som vill eller ska sluta kan vi mer medvetet och aktivt jobba med att överföra dennes kompetens till en ersättare. Vet medarbetaren att vi stöttar i ett eventuellt lämnande blir kompetensen lättare att behålla, en slags Talent Retention som inte är individbunden. Att börja jobba på en arbetsplats där man känner sig välkommen att få sluta när man vill samt att man får stöttning med själva lämnandet skulle göra en arbetsgivare lite mer attraktiv i mina ögon.

    När det kommer till att behålla kommer det lite fler aspekter in i bilden men i grund och botten handlar det egentligen ofta inte om mer än att ge individen vad den behöver och vill ha. En attraktiv arbetsplats är den man vill vara på oavsett som det är någon vi tillhör idag eller vill tillhöra i framtiden. Som min poäng med generationsväxlingen och arbetskraftsunderskottet antyder så kommer framtidens anställda ha större möjlighet till rörlighet och fler potentiella arbetsgivare att välja mellan. För att locka till sig de bästa kandidaterna förordade jag att anamma Talent Management på utvalda nyckelpositioner. Att identifiera viktiga tjänster inom företaget som fungerar som kompetensbärare och en slags portal för ny kunskap in i företaget. För att uppnå detta krävs det att vi skapar en tjänst som lockar karriärister som ser denna tjänst som en utvecklingsplattform på sin väg framåt. Det karriäristen vet på förhand är att detta är ett företag som är stöttande och välkomnande när det kommer till att låta folk gå vidare till andra anställningar. Det vill säga att både karriäristen och företaget är medvetna om att det här är en person som kommer finnas inom företaget en begränsad period. Ömsesidig utveckling och kunskapsutbyte är ord som kommer genomsyra denna relation. För att denna relation ska bli möjlig så måste en ekvation uppfyllas, ekvationen kallar jag själv för utbytesekvationen. Den består av tre olika faktorer. De första två är förutsättningar som individen själv måste sörja för, Förmågan att prestera, nödvändiga kunskaper och färdigheter. Motivationen att prestera, intresserad av arbetet och intresserad av prestera. Den tredje faktorn ligger på företagets ansvar, Möjligheten att prestera, förutsättningar garanterade av arbetsgivaren. Resultatet av denna ekvations uppfyllande kan vara olika beroende på vad vi vill uppnå, produktion, utveckling eller profit. Resultatet uppnås genom en ömsesidig prestation så ekvationen kan ställas upp som följer,

    Förmåga/Motivation + Möjlighet = Prestation

    Om vi som arbetsgivare ser till att skapa Möjligheten så är det nog åtminstone lite troligt att vi lockar till oss kompetensen också?

    När övriga samhället och potentiella kandidater ser att här har vi ett företag som satsar på personer med ambitioner och hjälper dessa att utveckla dess karriär, dessutom inte räds för att släppa dem vidare mot nya arbetsgivare. Det är inte helt långsökt att det blir en större skara sökanden till företagets andra tjänster, dels för att detta verkar vara en arbetsgivare som satsar på sina anställda men också för att öka möjligheten till drömtjänsten genom internsökning. Det är åtminstone i mina ögon något som skulle anses som en attraktiv arbetsgivare. Eller vad tycker ni?

     

    Lästips för vetgiriga! (Referenser)

    Nilsson, Peter. Wallo, Andreas. Rönnqvist, Dan. Davidsson, Bo. Human resource management, att utveckla medarbetare och organisationer. 

    Yarnall, Jane. Strategic career management: Developing your talent.

    bild från flickr/AdamCohn

  • Welcome to HR Tech Europe 2013!

    Welcome to HR Tech Europe 2013!

    I juni var jag inbjuden som talare till iRecruit i Amsterdam. Jag gillade eventet enormt mycket och lärde känna personerna bakom eventet och jag när dom nu anordnar en ännu större konferens bad jag dem skriva ihop en kort text om vad det egentligen är som kommer hända i Amsterdam den 24-25 oktober. Vi får inget betalt för att föra in det här inlägget, vi tycker helt enkelt bara att svenska HR-personer vore otroligt betjänta av att åka på det här eventet. Är du intresserad av att åka ner – klicka här för att boka! (Och anger du HRSV25 får du 25% rabatt!) 

    HR Tech Europe is Europe’s largest and most important HR event on how software, technology systems and collaborative tools are bringing about surmountable change in the way people and organisations work.

    2013 marks the 3rd Year for HR Tech Europe, and our commitment and target objective is to grow the event two-fold in terms of visitors and attendees. What began in 2011 as a sell-out conference for 450 senior HR & IT specialists and executives from throughout Europe grew in 2012 to over 850 HR and IT Leaders from over 39 countries, with a combined influence over 9 million employees.  This October we expect over 1500 people through the doors.

    Building on those solid foundations, this year’s plenary conference is supported by 8 Co-located events on Learning, Future of Work, HR Technology, New Product Innovations, Talent & Recruitment, Social Enterprise, an exclusive HR SaaS Forum, and an UnConference. The menu offers unprecedented access to a choice of sessions ranging from large keynote presentations to smaller interactive forums.

    As well as the conference menu delegates will find an exhibition with over 50 companies showcasing the Best HR Products, Solutions and Services available to the European and indeed global market.  A meeting and networking area is set up on the 1st Floor, where you may arrange scheduled meetings with the companies of your choice enabling busy leaders to make the most of their time and potentially have a years worth of meetings in 2 days!  It’s up to you to set your own agenda at HR Tech Europe – there is no prescriptive model and no requirement to attend vendor meetings.

    What’s up for discussion at HR Tech Europe 2.013?

    SaaS – ERP – Cloud – Social Networks – Integration – Consolidation – Mobile – BYOD – Learning Systems – Big Data – Analytics – Recruitment – Retention – Talent Management – Innovation – Performance – Gamification – Outsourcing – Payroll – Security – Consumerization – Privacy – Legacy Systems – Shared Services – HRIS – Workforce Planning – Engagement – Collaboration – Tracking – Networks – Architecture – ROI – Bottom Line

    Technology is driving organizational transformation and changing the very nature of HR. HR professionals now have to embrace technology or get left behind. The world of work has become ‘networked’, and in Europe especially, organizations are learning how to cope at a time when most are still organized as hierarchical structures. There is no aspect of HR that technology doesn’t impact from strategic workforce planning, through to learning, training, talent acquisition and retention, employee interaction and smart workforces …

    Why not join 1500 + of your colleagues and counterparts at HR Tech Europe 2.013, the fastest growing HR event and community in Europe today with a rapidly increasing global reach.  HR Tech Europe 2.013 offers its attendees the maximum opportunity for learning, networking and discussing the tech solutions that are changing the face of business and HR.

    We are delighted that you found us and we found you! You have found an HR community that makes a difference, one that is fast changing the world of work across Europe.