Kategori: Employer branding

  • Nej, du behöver inte synas på Careereye.

    Nej, du behöver inte synas på Careereye.

    För lite mer än ett år sedan började jag jagas av säljare från siten Careereye men tackade vänligen men bestämt nej till fortsatt kontakt.

    Nu hände det igen och jag kunde inte hålla mig ifrån att kolla in och upp sajten, som i stort är en blåkopia på Glassdoor.

    Att någon gjort en rak kopia av Glassdoor och försökte lansera den i Sverige tyckte jag inte var imponerande då och efter att ha kikat på siten igen och blivit frustrerad på att återigen behöva säga nej till en orolig säljare så är jag lika oimponerad idag.

    För er som inte känner till fenomenet Glassdoor eller liknade siter, kan det enkelt förklaras med att det är ett ställe för arbetstagare att anonymt bedöma arbetsgivare.

    Missförstå mig rätt – jag gillar transparens vilket inte minst den här bloggen vittnar om. Sedan 2010 har jag, om än av och till de senaste åren, bedrivit ett korståg för ökad transparens och digitalisering av HR. I början var det en rätt ensam kamp men så fort folk insåg att det fanns pengar att tjäna så blev rösterna inom området digitalisering och HR fler och fler.

    Vilket leder oss fram till idag. Och ett svenskt försök på Glassdoor och att betygsätta sin arbetsgivare. För mig är det komplicerat ur många synvinklar.

    • För att ge en något sånär rättvis bild behövs en kritisk massa. Det vill säga tillräckligt många respondenter. 10 omdömen på ett företag med 1000 anställda säger…inget.
    • Betyg tenderar att lämnas av överpostiva eller otroligt missnöjda medarbetare. Den stora massan är enligt min erfarenhet i mitten.
    • Det är ohyggligt lätt att trolla systemet. Fråga Glassdoor. Eller andra siter som har ranking.

    Men allt annat ovan, det jag vänder mig mest emot med Careereye är att de bygger sin affärsmodell och sitt sälj på ängslan. Ängslan om att du inte hoppar på det här så missar du tåget och är efter. Ingen kommer vilja jobba hos dig. Du är en nolla. Folk googlar ditt företag! Och missförstå mig rätt igen. Det sista är definitivt sant!

    Men. Investera istället dina pengarna i en vettig hemsida, skicka dina chefer på en extra ledarskapsutbildning, gå över till marknadsavdelningen med en kopp kaffe för att lära känna dem och uppmana dina medarbetare att vara aktiva på sociala medier där de delar med sig av hur ni är som arbetsgivare. Där har du en vettigare investeringsplan som kommer ha en positivare påverkan på ditt employer brand än att låta din ängslan och en påstridig säljare kommer ha. Hoppa helt enkelt över att skaffa en profil på Careereye.

  • Lyft employer branding!

    Lyft employer branding!

    ”Vi får ju in ansökningar ändå, varför ska vi satsa pengar på employer branding?”

    Känner du igen dig? Du vet hur viktigt det är med employer branding, men det är omöjligt att få resten av företaget att förstå varför det är så viktigt. Företagsledningen förstår inte, marknadsavdelningen håller på med sitt och har inget utrymme att jobba med er employer branding.

    Employer branding är nyckeln till att fånga riktigt bra kandidater som kan bygga upp ditt företag.

    Om vi ska vara krassa: en kandidat som aktivt sökt ett flertal jobb samtidigt via en populär jobbportal, kanske inte har samma värde för dig som en kandidat som fastnat för ert företag och det ni gör, och där också valt att söka till er.

    Kandidaten som fallit för er som företag har nämligen bland annat högre chans att tacka ja till en tjänst, och faktiskt trivas hos er, eftersom kandidaten visste precis vad det var hon sökte till.

    Men hur får man då en kandidat att söka upp er, och framförallt fastna för ert företag och vilja lämna sitt nuvarande jobb? Det är inte en enkel fråga, men employer branding är svaret.

    Allt handlar om attraktion och konvertering. Ni måste attrahera personen som tittar på er karriärsida så att han eller hon vill jobba med er.

    Dessutom handlar det om konvertering. När ni fått kandidaten att vilja jobba hos er, är en lika stor del av arbetet att inte tappa personen påväg till en ansökan. Med bra jobbannonser, tydliga Ansök-knappar, och framförallt en enkel ansökningsprocess riskerar ni inte att förlora en riktigt bra ansökan.

    Er företagskultur är värdefull i dagens arbetsklimat.

    Det ni gör på er hemsida och i sociala medier kommer också att vara viktigt för era nuvarande anställda. Vikten av att visa upp sina anställda ska aldrig förminskas. De kommer känna sig stolta över sin arbetsplats och också sprida detta i sina egna medier. Det finns ingen anledning till att de satsningar ni gör för er personal bara ska synas internt.

    Vår fråga till alla chefer som tycker att employer branding är dyrt och onödigt är; vad är mest kostsamt? Ständiga felrykteringar eller en satsning på employer branding?

    Suzan Dil

    Statsvetare och journalist. Marknadsansvarig på Teamtailor som är en employer branding-plattform och ett rekryteringsverktyg.

  • Ingen gillar en enväldig chef.

    Ingen gillar en enväldig chef.

    Deloitte har de senaste åren släppt en rad olika undersökningar kring vilka preferenser millennials eller Generation Y har när det kommer till arbetslivet. Det här är ett område som har intresserat mig länge och redan innan jag bestämde mig för att bli personalvetare intresserade jag mig för vad det är som gör min egen generation annorlunda jämfört med tidigare generationer. Den senaste studien Deloitte har genomfört är The Deloitte Millennial Survey 2015 – Mind the Gaps. En i många avseenden intressant studie som påvisar att företag i företrädesvis utvecklade länder och marknader står inför stora utmaningar när det gäller att attrahera och behålla talangerna.

    Särskilt intressant är att se att tidigare trender, såsom att ersättning och jobbtrygghet fortfarande inte är viktigast för millennials trots att vi nu kommer in i en ålder där många börjar skaffa barn. Länge har det varit undanflykten för företag att inte ändra på sin struktur, ”Jaja, det tycker mjuka värden är viktiga nu men snart får dom barn och då ändras det.”
    Det här verkar enligt studien inte stämma.
    Istället är det fokus på människorna i organisationen som millennials värderar högst och att det ges möjligheter att växa inom organisationen.
    Här påvisar studien en klar diskrepans mellan seniora chefer och millennials. På frågan vad som är viktigt värderar de seniora cheferna kompensation och kortsiktiga monetära vinster för företaget där millennials då värderar ovan nämnda attribut.
    Det behövs inte en forskare i gruppdynamik för att förstå att det här troligtvis är en orsak till irritation i organisationer runt om i världen idag.

    6 av 10 millennials uppger att deras nuvarande jobb skänker dem en mening och riktning och det är därför de valt den arbetsgivaren. För millennials som är väldigt aktiva i sociala medier uppger nästan 8 av 10 (77%) att det är anledningen till att man valt det företag man valt. Kopplat till det här i undersökningen är också ett utfall av de arbetsplatser där man känner att arbetet skänker mening. Det påvisas att där medarbetarna känner mening med arbetet så finns ett statistiskt säkerställt samband mellan ökade intäkter, högre nöjdhet bland medarbetarna och lättare för företagen att rekrytera.

    När det kommer till ledarskap rankar millennials dessa egenskaper främst;

    • Strategiskt tänkande ( 39 procent )
    • Vara inspirerande ( 37 procent )
    • Stark social kompetens ( 34 procent)
    • Vision ( 31 procent )
    • Passion och entusiasm ( 30 procent
    • Beslutsamhet ( 30 procent )

    Minst populärt av ledaregenskaperna är kanske inte helt oväntat ”enväldig”. Karl XII hade haft det svårt 2015 med andra ord.

    Vad betyder det här för oss på HR?

    Den givna frågan i sammanhanget. För att vara helt ärlig känns det här inte som några revolutionerande insikter.

    Kanske för att jag tillhör gruppen som svarat på frågor men också för att det känns som att det här är saker som vi som studerat HR redan känner till.
    Vi vet att människor som känner stark mening med sitt arbete presterar bättre än människor som inte gör det. Trots det tror jag många arbetsplatser fortfarande inte fokuserar på det, meningen, målet och visionen utan ser det monetära som ett medel för att öka motivation.
    Och med risk för att bli tjatig men jag ser det här som ett gyllene tillfälle för HR att ytterligare stärka sina optioner. Om det interpersonella är det som efterfrågas av de som vi numera ofta (rätt eller fel) kallar morgondagensledare och talanger så vet vi sedan modersmjölken på universitetet hur man skapar förutsättningar i organisationer för att skapa de förhållanden som dessa personer trivs och frodas i. I och med Deloittes studie har vi dessutom fått statistiskt vatten på vår kvarn att visa upp för tvivlande chefer och ledningsgrupper.

    Som jag nämner ovan så skapar de olika synsätt som millennials och seniora chefer har en del friktion i organisationer, det här värt att beakta och organisationer som lyckas göra båda nöjda kommer troligtvis få en hävstång i konkurrensen om både äldre och yngre talanger. Vårt arbete i det blir att hitta en gemensam väg framåt som tillgodoser inte bara den ena generationens behov. En inte helt enkel uppgift alla gånger.

     

    Tillsist, in och läs hela rapporten, den innehåller mer matnyttigt än de punkter jag plockade ur här.

  • Attraktiv arbetsgivare, javisst – men vad innebär det?

    Attraktiv arbetsgivare, javisst – men vad innebär det?

    Visst, det har varit arbetsgivarens tid. Men i framtiden blir det brist inom många yrken och det är viktigt att arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare om man ska vara med i matchen.

    Employer branding handlar om att sälja in ditt företag för att framtida anställda ska vilja söka sig till dig.  Både i form av att paketera er i företagets platsannonser men även om att sälja in er som en attraktiv arbetsgivare på anställningsintervjun. Berätta om förmånerna och om att ni är ett företag med hög i tak, en platt organisation, frihet under ansvar och alla andra klyschor som jag ibland undrar om folk vet vad de innebär…

    Men sen då, vad händer sen? När personalomsättningen och sjukfrånvaron är högre än ni önskar. När det är fel personer som lämnar företaget. När det är mycket skitsnack, ledningen är missbetrodd och effektiviteten tämligen låg. Vad gör ni då? När ni ser alla tecken på en inte så välmående arbetsplats.

    Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt arbete och något som är centralt i ett välmående företag. Det är inte heller något som man fixar under en natt, men här är några punkter som jag tror är nycklar till framgång.

    Var ärlig, se till att förväntningarna motsvarar verkligheten

    • Sälj in en bild av företaget som motsvarar verkligheten, så att människor får rätt förväntningar och slipper bli besvikna eller missnöjda. Var ärlig med vad du kan erbjuda men även vad du inte kan erbjuda!
    • Om du talar om hög i tak och platta organisationer är det viktigt att medarbetarna involveras i processen så att cheferna inte tar alla besluten, t.ex. genom agila metoder.

    Introducera mera

    • Första tiden sätter första intrycket, planera en väl strukturerad introduktion. Utse även en mentor, para gärna ihop två som har utbyte av varandra. Skapa möjlighet för att de fortsätter träffas och dra nytta av erfarenhetsutbyte.
    • I början har man pigga fräscha ögon och ser sådant som andra i ert företag har blivit hemmablinda för. Som ny är man på hugget och vill hjälpa till, dra nytta av det för att lära er. Be personen skriva ner iakttagelser om så väl rollen som företaget och gå igenom dem tillsammans efter 3 månader. Var öppen för förslag och förändringar.

    Undersök och åtgärda din personalomsättning

    • På ett välmående bolag vill människor stanna, om du har hög personalomsättning håll avslutsintervjuer med den som slutar. Fråga varför de slutar och vad ni hade behövt ha eller göra för att de skulle ha valt att stanna.
    • Ta tillvara på informationen rätta till det som är återkommande.

    Kompetensutveckling och karriärvägar

    • Det som motiverar människor är ofta möjligheten till utveckling. Både kompetensutveckling samt karriärvägar. Inventera vad ni har för karriärvägar och marknadsför dem för er personal. Vad finns det för möjligheter för dem som inte vill bli chefer? Har ni någon specialistroll eller senior roll?
    • Ta tillvara på människors kompetenser, kartlägg dem och se till att företaget drar som störst nytta av sin personals potential. Kanske finns det någon med PT bakgrund som kan hålla i ett lunch pass? En fantastisk sångerska som kan lära er körsång på personalaktiviteten? En framtida ledare?
    • Se till att chefspositioner tillsätts av goda ledare och inte enbart på grund av att någon blir befodrad. Se till att ni inte förlorar en duktig specialist.
    • Om ni arbetar med kompetensutveckling för nyckelpersoner som ni tror på, tänk då på att ni bör ha en position inom en snar framtid. Om man utbildar och väcker drömmar men inte kan tillfredsställa dem… Ja då letar man sig dit man kan göra det. Och då mister du inte bara en duktig medarbetare utan vinner rekryterings och introduktionskostnader på en ny.

    Skapa en stark företagskultur

    • Skapa en kultur där synen på att göra misstag är att det är första ledet till utveckling
    • Se till att ledning och nyckelpersoner utstrålar värderingar. Människor gör som människor gör, föregå med gott exempel.
    • Genomför och uppmuntra sociala aktiviteter där människor får lära känna varandra. Gör det som ett återkommande naturligt koncept i vardagen. Om människor känner varandra ställer de upp för varandra. Ett lag är starkare än enstaka individer.
    • Medarbetarna ska andas kulturen och värderingarna – de ska inte sitta stå på ett papper och rapas upp då och då.

    Var flexibel

    • Var flexibel så långt det går. Flexibel arbetsplats kan öka kreativitet och motverka stress. Låt vabbande föräldrar jobba hemifrån eller styra sin arbetstid efter familjepusslet. Om hen är mer kreativ på ett café och möjligheten finns, varför inte – det bör vara hur vi levererar som räknas.
    • Ge frihet istället för att kontrollera, och ge hellre möjligheten till alla och korrigera de som gör fel än att hindra för alla.
    • Flexibel arbetstid gör det möjligt att arbeta när man är som mest effektiv. För någon är det kanske 8-17 men för någon annan kanske det är 10-19.
    • Undvik stora förändringar, ändra lite hela tiden för att undvika kaos, stress och negativitet – det bidrar till en lärande organisation som inte stagnerar

    Se till att cheferna är chefer

    • Skapa ett forum där medarbetarna får vara delaktiga i företaget. Får känns att deras arbete är meningsfullt och att de är en del av någonting större och att deras insats räknas.
    • Se till att chefen kan fatta ett beslut och stå för det.
    • Se till att chefen kan bryta ner företagsmålen till verksamhetsnivå och vidare på individnivå för att skapa meningsfulla mål för medarbetarna
    • Se till att chefen tar sig tid att fika och äta lunch, för att lyssna in men också för att visa att det är viktigt med pauser för att orka i längden
    • Skapa möjlighet för cheferna att leda och se sina medarbetare, se till att de inte fastnar i administrationsträsket
    • Se till att chefen tar tag i eventuella problem direkt för att lösa små konflikter innan de blir stora och sprider sig

    Det här är mina högst personliga tankar, grundade på min erfarenhet och de diskussioner som jag har befunnit mig igenom livet. Vad har du för tankar och idéer om att vara en attraktiv arbetsgivare?

     

  • Hej Tommie Cau!

    Hej Tommie Cau!

    Vi hör rykten om att du har något på gång! Kan du berätta mer?

    37f082fSjälvklart gör jag gärna det! Den 27 maj samlar vi ett 60-tal gäster för en helkväll om Employer Branding på Google. Det bjuds på mingel och trendspaningar om hur vi skapar de starkaste arbetsgivarvarumärkena för att attrahera och behålla rätt talanger. Målet när jag och några branschkollegor startade Employer Branding Movers & Shakers förra året var att skapa en plats där chefer, ledare och specialister med ansvar och passion för employer branding kunde mötas och utveckla varandra och området i stort. I en neutral, öppen och bra form där vi kan umgås och dela med oss bolag emellan. Denna gång ska vi göra detta hos Google och det blir bland annat spaningar om digitala möjligheter, hälsan som employer branding strategi och den ökade personifieringen av våra varumärken.

    Spännande! Vad kommer skilja det här från andra event om Employer Branding?
    Dels är det formatet och stämningen, där vi kombinerar ett after-work mingel för härliga och vassa människor med kunskap och trendspaningar. Vi vill att alla ska kunna ta med sig något nytt hem, både i termer av inspiration och kontakter. Sen tror jag folk kommer att gilla mixen av speciella gäster, där vi bland annat pratar med Ann-Sofie Forsmark som är Hälsochef på PwC, Employer Branding författaren Anna Dyhre, Spotifys globala HR-chef Katarina Berg, Claes Eriksson som är Industry Manager på Google Sverige och flera andra spännande filurer. Sen sticker atmosfären och lokalen ut. Förra året var vi på Audi Forum Norrmalmstorg, där fortfarande ganska få har varit. Nu är vi på Google, där garanterat ännu färre har varit. Det är så klart väldigt roligt att kunna bjuda in till kvällen tillsammans med folket på Google

    Hur gör jag om jag vill gå?
    Då ska du direkt gå till eventsidan och anmäla ditt intresse så skriver vi upp dig på väntelistan. Vi har begränsat antal platser och våra inbjudna gäster har förtur men vi har reserverat ett antal platser till personer som vi råkat missa och som verkligen borde få komma. För att få komma behöver du vara HR- eller Kommunikationschef eller ansvarig/specialist inom Employer Branding. Stämmer det på dig ska du absolut skriva upp dig! Vi kommer att höra av oss till alla efter den 21 maj med svar på om det finns plats.

  • Digitala hoppsasteg – HR-tankar om att bygga utbildning

    Digitala hoppsasteg – HR-tankar om att bygga utbildning

    På tidigare jobb arbetade jag en hel del med att ta fram utbildning. Bland annat stod jag som ansvarig och en en given del i introduktionsutbildningen för alla nya medarbetare vilket var i snitt ca 200 om året. Det var verkligen toppen. Både att få se att vi höll så god kvalitet på dom vi rekryterade och att vi som höll utbildningen och målade nyanställda med kultur och värderingar var så skickliga och uppskattade. På kort tid här har jag fått den stora äran att arbeta med att sätta ihop olika typer av utbildningar för några av våra absoluta nyckelkompetenser i företaget.  Det är nog bland det roligaste i mitt HR jobb att få vara med just att utforma och även medverka i delar av utbildningarna. Nu när  jag är inne i en verksamhet jag inte känner fullt ut så är det så klart en rejäl utmaning, för mitt mål är ju att det ska bli en utbildning som passar behoven som vi faktist har både målgruppen i sig men även vart vi vill som företag. Det är mycket som ska beaktas.

    -Vad tänker jag som HR på när jag bygger en utbildning?  – Jag tycker det viktigaste är att börja med en realistisk ram sen dra åt den lite till och att vara lite modig.

    Man måste lägga väldigt mycket tid på utbildningar om man vill ha med precis allt. När jag titttar på något av det som varit i bruk förut så kan jag med lätthet tänka mig halvera eller till och med ta bort så mycket som 75 % av tidigare innehåll och ändå tro mig att utbildningen blir bra och meningsfull. Jag tror inte att bara för att man håller på länge så blir det mycket bättre. Jag gillar kort och kärnfullt. Det är ju oftast bara 2-3 nyckelpunkter man vill få fram resten är  ju sånt som mest bara susar förbi och i värsta fall försvinner lika fort som det gick in.

    Du kanske går runt och tvivlar en del  på din egen förmåga eller dina kollegors förmåga att agera utbildare. Att det liksom måste köpas externa insatser för att det ska räknas som utbildning. Jag  är inte lagd åt det hållet. Jag  tycker  det istället är ett ypperligt tillfälle för våra människor att växa och kompetensutvecklas själva. Att hålla utbildning är ju extremt utbildande för dig själv. Kan du lära andra då behärskar du ofta området. Dessutom får man en  möjlihget att  reflektera över det man håller med  själv vilket gynnar verksamheten. Kan själv! är en bra grundinställning för en HR person det är ju du som är experten.

    Mitt företag precis som andra med oss står ju inför eller är redan mitt i det vi kallar digitalisering. Det går liksom inte att traska på och hoppas att alla digitala medier ska självdö eller att vi plockar fram fjäderpennan eller dammar av skrivmaskinerna igen. Allt, oavsett vad du gör på jobbet, kommer innefatta en stor del teknik och it-användning. Det är det här som är själva kärnan i en av de utbildningar jag nu är med och sätter ihop. Det går lite skämtsamt under namnen det ”digitala skuttet” just nu. Bara för att hjälpa oss hålla i syftet med vad vi vill åstadkomma dvs en snabb och synlig förflyttning i hur vi jobbar med våra program. I detta fall  inser  jag att vi absolut kommer att behöva ha en mix av internt och externt. Vi kan inte allt internt. Vi har också hittat en partner vi vill använda för den extern inspirationen, nya tankesätt, och fokus på innovation inom det här digitala området. Sen fyller vi på resten av utbildningen med egna resurser kring hur vi jobbar idag, våra policier, grundvalar samt exempel och riktiga case. Minst lika viktigt för att få ihop helheten och att det ska fungera i vår verksamhet.

    Det här är inte snutet ur näsan så klart utan kräver en hel del samordning, inlyssning, brobyggande och en förmåga att hitta den röda tråden som kommer göra deltagarna så där duktiga, extra glada och nöjda efteråt.  Mitt mål är  iallafall att dom efteråt upplysta, taggade och springer runt här i projekten med massa härliga digitala hoppsasteg.

    Bra frågor att ställa sig:

    1. Hur mycket tid kan vi ta i anspråk av deltagarna. Lång tid är oftast långt ifrån bra…
    2. Hur mycket internt respektive externt innehåll/föreläsare behövs. Har vi goda exempel själva eller behövs det påfyllning från annan part. Vad tillåter vår budget?
    3. Är det en engångsinsats eller något som ska hålla över tid. Dvs ska man tänka på återvinningsmöjligheter eller är  det bara att köra en slit och släng. Jag gillar återvinning.

    Digital salutem

    /Gabriella Ekström

    Det är mänskligt att fela. För att göra riktigt stora fel krävs en dator.
    – Bill Vaughan

     

  • Hur reagerar man som arbetsgivare när man sjunker i ranking från ”dåligt” till ”ännu sämre”?

    Det har hänt Göteborgs Stad i Lärarförbundets rankningslista ”Bästa skolkommun”. Listan utgår från ett antal kriterier där bland annat lärartäthet och friska lärare är listade. 2012 låg staden som nummer 208 och har nu 2013 fallit till plats 240 av totalt 290 kommuner.

    Elisabet Mossberg, Lärarförbundets ordförande i Göteborg är en av flera som uttrycker sin oro över det dåliga resultatet. En fråga vi ställer oss är hur man som arbetsgivare känner? Vad kan resultatet komma att leda till? Hur gör man nu för att attrahera lärare?

    Det finns inga enkla svar på frågorna och man kan nog bara konstatera att det är riktigt illa både för Göteborgs Stad som kommun och som arbetsgivare.

    Hur kan HR-funktionen vara med och driva den här frågan organisatoriskt? Var ska man börja? Anna Josefsson, ansvarigt kommunalråd för grundskolan menar att ledarskapet i skolorna kan ha varit en bidragande orsak till fallet vilket kan härledas till organisationsförändringarna kommunen gjorde 2010. Hon pratar om rektorerna i skolorna, det verksamhetsnära ledarskapet men nämner inte det ledarskapet på central nivå. Det kanske är där man borde börja?

    Det är dags att man inom organisationen Göteborgs Stad tar ett steg framåt och börjar se över sin strategi för hur man vill uppfattas som arbetsgivare, hur man ska göra för att attrahera rätt lärare och att man börjar stötta stadsdelarna med det arbetet.

    En annan stor fråga är också hur man som arbetsgivare/bransch ska göra för att locka fler till yrket. Hur kan HR-funktionen vara med och bidra? Är det någon som har något konkret exempel att dela med sig av?

    Vi vinner alla på att vara en attraktiv kommun som finns till för alla som bor i den, besöker och verkar i den.

  • Att vara en attraktiv arbetsgivare

    Att vara en attraktiv arbetsgivare

    Jag uppmärksammade i mitt förra inlägg vikten av att se över hur vi jobbar med Employer Branding i dagens läge. Eller rättare sagt vikten av att jobba med Employer Branding idag inför ett framtida läge.  För att konkurrera om kompetensen i framtiden behöver vi helt enkelt lägga upp en strategi över hur vi ska vara en attraktiv arbetsgivare.

     

    Jag brukar säga att det är individen som avgör om en arbetsgivare är attraktiv eller inte, självklart är alla olika och värderar olika faktorer mer eller mindre. Men generellt sätt är det arbetsgivaren som strävar efter att vara attraktiv som också anses vara attraktiv. Med det menar jag att en arbetsgivare som strävar efter att möta individen med dess intressen och behov också kommer tilltala en större skara individer. Att bli mer attraktiv. Efter att ha fastställd att det är individen som är styrande i om en arbetsgivare är attraktiv eller inte vill jag belysa viktiga tre faser som relationen mellan ett företag och en individ potentiellt går igenom. De tre faserna kallar jag rekryteringsfasen, behållafasen och avskedsfasen.

    Rekryteringsfasen är vad jag kallar för den utåtriktade fasen. Det är då en arbetsgivare verkligen syns utåt och marknadsför sig själv som just din nästa arbetsgivare. Här får en arbetsgivare möjligheten att skapa nya relationer med utomstående personer, dessa personer kommer att kunna bli som vandrande budskapsbärare. Att just ditt företag är attraktivt att söka sig till. De flesta av dessa personer kommer att förbli just utomstående eftersom i de flesta fall enbart anställs en av den skara som söker. Gentemot dessa personer är det viktigt att vara öppen och ärlig, de flesta förstår ett nej och uppskattar tydlighet. En del arbetsgivare jobbar väldigt mycket med transparens och ett svar från en arbetsgivare jag skickade in en ansökan till löd ungefär så här:

    -Tack för din ansökan för tjänsten som xxxxxx, under ansökningsperioden inkom det 107 ansökningar och vi inleder nu det första urvalet. Det vi kommer ta fasta på där är akademisk erfarenhet i kombination med tjänstespecifika erfarenheter. Vi återkommer via telefon om du går vidare i processen eller via epost om vi väljer att inte gå vidare med just dig.

    Efter ytterligare två veckor kom ett epost som förklarade att jag inte gått vidare, det löd ungefär så här:

    -Vi kommer tyvärr inte gå vidare med din ansökan, vid första urvalet var det en stor andel med relevant utbildning samt meriterande erfarenheter. De personer som vi valde att gå vidare med hade fler år från branschen eller erfarenheter av liknande uppgifter från andra branscher.

    I mina ögon är det här något som signalerar respekt, öppenhet och ärlighet. Då kan man som sökande känna att man har fått en rättvis bedömning men inte stått sig i konkurrensen. Det är verkligen inte något som avskräcker en från att söka igen, snarare tvärtom. Det här visar i alla fall mig att detta företag värderar individen, det är attraktiv arbetsgivare för mig.

     

    Behållafasen är den fasen jag förknippar med passiv marknadsföring. Att som arbetsgivare behandla de anställda på ett sådant sätt att de sprider ordet, här trivs man. Nu finns det en uppsjö av faktorer att ta fasta vid vilket jag tänkte gå in närmare på i slutet av detta inlägg. Vilket företag vill inte ha engagerade och lojala medarbetare? Men det kräver sin insats av en arbetsgivare, och det är i mina ögon så att det en arbetsgivare ger får den också tillbaka. Som arbetsgivare måste vi inte bara engagera oss i mål och strategier av affärsmässiga mått. Vi måste även ta till fasta på vad individen behöver och vill ha. Genom att ge mer än bara förutsättningar till pengar på banken, mat på bordet och tak över huvudet får vi ett mervärde som arbetsgivare, vi blir en attraktiv arbetsgivare. Men vad är det då som avgör vad som gör en arbetsgivare attraktiv? Där måste vi lyssna på individen, inte bara lyssna och göra, utan även se och förstå. När en anställd eller individ känner att min arbetsgivare ser faktiskt mig som individ inte bara min del i en producerande grupp skapar vi ett förtroende. Detta förtroende både syns och märks utåt, glimten i ögat och leendet på läpparna hos en individ när denne talar om sitt jobb, det signalerar attraktiv arbetsgivare.

     

    Avskedfasen kallar jag för den underskattade fasen. Många företag talar om att undvika situationen då en anställd väljer att gå vidare. Istället att försöka behålla individen fokusera på att försöka behålla kompetensen. Uppmuntra istället individen att söka sig vidare, hjälp till så gott du som nuvarande arbetsgivare kan. Visa på förhand att du som arbetsgivare inte räds att släppa en individ till andra arbetsgivare utan uppmuntra stället til öppenhet, visa att det är ok att vilja ta steget vidare. Detta kan medföra en större möjlighet till kompetensöverföring, kanske hinner vi rekrytera någon ny som under ett slutskede går dubbelt med den som lämnar. Alternativt hitta ny bärare av kompetensen hos den som lämnar. Vinsten med det är att vi får förmånen att ta in en ny person som kan ta med sig nya kunskaper in i företaget samtidigt som vi får möjligheten att behålla kunskapen hos den som lämnar. En annan vinst blir att den personen som lämnar kommer troligtvis på samma sätt som de som inte går vidare i rekryteringarna bli ännu en budskapsbärare, att vi är en attraktiv arbetsgivare.

     

    Jag talade tidigare om vad det är för faktorer som styr om en arbetsgivare är attraktiv eller inte och att dessa är väldigt individuella. Nu vill jag ge dig möjligheten att bidra med just din åsikt i ämnet. Följ länken nedan och kom till en anonym miniundersökning jag knåpat ihop. Den är väldigt kort och tar ca en minut att svara på, det är två frågor med kryssalternativ. Resultatet av enkäten presenteras i social media den 1a Nov.

    Klicka här för att komma till undersökningen.

  • Att vara världsklass

    Att vara världsklass

    Jag vet inte hur du har det på dagarna men jag blir iallafall överöst dagarna i ända av olika mailinbjudningar till kurser, seminarium och företag som vill sälja allt från rekryteringstjänster till sommarpresenter. Många av dom mailen hamnar i skräpkorgen utan vidare men idag fick jag ett mailutskick från ett företag som vill bjuda in till ett seminarium om hur man blir ett företag i världsklass. Jag blev triggad av rubriken och läste igenom utskicket som jag bifogat i utdrag nedan:

    Hur skapar man en organisation i världsklass?
    XX XX berättar om hur man på ZZ förändrade sin interna kultur. Tidigt förstod man att nyckeln till framgång var att kraftigt öka andelen mycket nöjda kunder Man insåg att det inte räckte med att skriva manualer och berätta för medarbetarna hur de skulle jobba. Istället satte man ett arbetssätt i system där medarbetarna blev engagerade, självgående, tog egna initiativ och beslut på ett sätt som gjorde ZZ helt unikt och i en klass för sig. I den nya kulturen blev inte bara medarbetarna utan även kunderna aktiva ambassadörer för företaget vilket skapade en fantastiskt lönsam tillväxtresa.

    Företag med en vinnarkultur skiljer sig starkt från de som saknar den. Efter några år är det avgörande skillnader i lönsamhet mellan vinnaren och medelpresteraren och alla undrar hur man skapar vinnande kultur och vad det är som gör att det ser så lätt ut för vissa företag

    Ledarskapskurser, Leankurser och kickoffer är sådant vi idag vet inte ger bestående effekter. Det kan upplevas som både bra och nyttigt men ändrar inte kulturen vilket gör att man hamnar på ruta ett igen. Endast åtgärder som kopplas till organisationens kultur och den dagliga verksamheten, och som förändrar den, kommer leda till framgång…

    ———- the end

    Läsandet ovan blev en riktigt feelgood-kick för mig. För varje beskrivning om vad man ska göra för att vara bäst kunde jag bara checka av punkt för punkt.

    Check! – Vi fokuserar stenhårt på nöjda kunder så dom kommer tillbaka om och om igen. Då menar jag verkligen fokuserar genom att vi mäter kundnöjdheten i över 650 uppdrag varje år och säkerställer att vi hanterar de som inte ger oss tummen upp för vi kan inte leva med missnöjda uppdragsgivare. Vi har involverat hela företaget i detta så att våra anställda vet och uppmanas att alltid fråga efter kundens förväntningar om dom nu inte skulle få det serverat av sin säljare som har huvudansvaret för att det blir gjort.

    Check! – Vi har över tid skapat enkla processer och rutiner som stöttar affären och våra medarbetare i att vara självgående vilket skapar mer engagemang och motivation. Vi uppmuntrar alla att ta plats och fatta egna beslut. Den administration som finns är bara till för att det vi kan bidrar med för att vi ska göra fler och bättre affärer. Vi har klargjort allas roller och ansvar och genom våra ständiga förbättringar filar vi på dessa processer så dom gör det vi behöver även över tid.

    Check! – Vi har massor med medarbetare som rekommenderar oss som arbetsgivare till sina kontakter så får in fler duktiga medarbetare.

    Check! – År efter år har vi levererat ekonomiska resultat som är långt bättre än många av våra konkurrenter, även i en ”mellanmarknad” som vi har nu går vi relativt stabilt.

    Min summering av det hela efter min genomläsning, och det som jag också omgående gick ut och peppade alla mina chefer med är att: Vi är världsklass och det ska vi aldrig glömma bort det i allt det vi ser som vardagligt arbete, för det är bättre än så!

    Jag kommer inte anmäla mig till seminariumet ovan men jag har faktiskt mailat och tackat dom för den inspiration jag fick. Ibland är det extra gött att leva för en HR-tanta.

     

    /Gabriella Ekström

    ”Den enda säkra vägen till framgång är att ge mer och bättre service än vad som förväntas av dig, oavsett vilken uppgiften är”
    – Og Mandino

  • Att synas eller att inte synas – det är frågan.

    Att så här lite på William Shakespeare-manér ställa denna fråga till så kallade CV-experter brukar inte sällan leda till diskussion. Innan jag knyter an till den absoluta inledningen av denna text vill jag säga att jag hyser en stor portion skepsis till personer som till höger och vänster kallar sig för nämnda epitet. Min fasta övertygelse är att det inte finns någon CV som är enhetligt perfekt och således inte heller någon som kan bedöma den som sådan. Däremot vill jag tydligt framhålla en lika fast övertygelse gällande självklarheten om att det finns bra och dåliga CV och likaledes personer som är kompetenta nog att göra dessa bedömningar.

    To Be Choked Or Not To Be
    Pedro Vezini / Foter.com / CC BY-NC-SA

    En bra CV sägs bestå utav en väl komponerad textmassa, där det tydligt framgår vem du är, vad du gjort och vad du kan bidra med. Givet dessa förutsättningar, är din CV bättre med bild eller utan bild?

    Jag skulle utan minsta tvivel svara att det beror på. Att man är nyfiken på personen som döljer sig bakom dessa fint komponerade ord är inte särskilt konstigt. Det finns dock en baksida med att ha en bild på sin CV, både ur sökandeperspektiv och ur rekryterardito. Allt fler företag arbetar numera uttryckligen med kompetensbaserad rekrytering där huvuddragen består i att, hör och häpna, välja kandidat efter kompetens och inte utefter några andra, för tjänsten, ovidkommande attribut.

    Sett ur ett jämställdhets – och möjligt diskrimineringsperspektiv ser jag en stor fara med att ha en bild på sin CV, inte minst om man har ett visst utseende, en viss hudfärg, eller någon form av synligt handikapp. Att arbeta enbart utifrån kompetensbaserad rekrytering tror jag i de fall bild finns med blir svårt eftersom vi är människor, människor som påverkas, medvetet eller omedvetet, av alla intryck vi möts av. Jag försökte föra just denna diskussion på mitt absolut sista seminarium på skolan innan jag gick vidare till större utmaningar i livet. Dock blev det mer en obehaglig stämning än sansad och nyanserad diskussion av alltsammans.

    Med ovanstående skrivet. Är det klokt att ha en bild på sig själv på sin CV? Är det klokt att synas, eller mer klokt att inte synas? Beror det på om man tillhör en grupp som traditionellt ofta faller offer för orättvisor?