Om inte din mamma känner någon som känner någon. Om inte din pappa har ett ess i rockärmen – det som i folkmun brukas kallas för ett nätverk. Om inte dina syskon eller vänner redan trampat upp vägen åt dig så står du inför en stor utmaning. Vi vet alla att det som, i dagsläget, rullar ut röda mattan på jobbfronten är det som stavas kontakter. Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning, bland nyexaminerade 2012, hade fyra av tio hittat sitt jobb genom bekanta, ett personligt nätverk eller direktkontakt med arbetsgivaren.
Det är svårt att, utan kontakter, ta sig in på en arbetsmarknad som präglas av personliga yrkesnätverk samtidigt som det är få människor förunnat att födas in i ett färdigt nätverk. Kanske finns det också något bra i det. Att få visa vad man går för och att få stöd och erkännande är viktiga delar i att påbörja sin karriär.
Ett nätverk är inte nödvändigtvis ett smörgåsbord av möjligheter utan kanske snarare en egen liten armé av människor som potentiellt tänker på just dig på rätt plats och vid rätt tillfälle. För visst ökar oddsen för att få drömjobbet om du inte är ensam om att kommunicera din egen förträfflighet!
Lika många gånger som jag har haft nytta av mitt personliga nätverk har jag också fått frågan hur jag har tid och ork att engagera mig ideellt. Ett ideellt engagemang innebär ofta att du får chansen att befinna dig i en position eller i en fysisk miljö som öppnar dörrar för dig. Ett ideellt engagemang innebär att du kan tillsättas på en post där du skulle ha blivit bortsållad, på grund av bristande erfarenhet, om samma syssla varit avlönad. Det krävs visserligen både tid och ork men att engagera sig ideellt innebär samtidigt att du investerar i dig själv och att du gör ett aktivt, strategiskt val för din karriär. Det är en chans att visa vad du går för i sammanhang som du inte hade befunnit dig i utan ditt ideella engagemang.
Att engagera dig ideellt kan revolutionera din spelplan och de förutsättningar du har för att ta dig in i arbetslivet. Det kan öppna dörrar för dig om du utnyttjar de tillfällen du faktiskt har att nätverka. Här kommer P-Riks in i bilden.
P-Riks, eller Personalvetarstuderandes Riksförbund, består idag av närmare 2000 av framtidens nyckelpersoner inom HR. Ett smörgåsbord av värdefulla kontakter för den som tar tillvara på möjligheten. När du således, på en av P-Riks sittningar, lär dig att skåla efter konstens alla regler kanske du i själva verket utökar ditt personliga yrkesnätverk? Kanske kommer det att vara din bordsherre, som du skålade i punsch med på samma sittning, som nämner ditt namn när det dyker upp en ledig tjänst på hans kontor?
Det ideella engagemanget finns överallt – i din bostadsrättsförening, för välgörande ändamål eller i din lokala studentförening. Det råder ingen brist på eldsjälar, ändå gapar många stolar i det ideella rummet tomma. Om inte din mamma känner någon som känner någon så får du själv lära känna någon som känner någon. Att engagera sig ideellt är ett bra ställe att börja på.
Amanda Berglin
Näringslivsansvarig
Personalvetarstuderandes Riksförbund
Foto CC BY flickr/piaser
3 Comments
Lämna ett svar
Hej Amanda och Cecilia, jag håller helt med i resonemanget. Levereras inget nätverk redan vid födseln så får man likt ett vitt ark börja skapa sitt eget. Förutom att ett nätverk kan öppna möjligheternas dörrar så berikar det även på ett personligt plan. Ett nätverk är således en chans till att få se fler sidor av samma mynt och lotsa sig genom arbetslivet med utökad kunskap. Just för att man kan hjälpa varandra.
Jag tycker dock det är lite småroande att tänka; var går gränsen för vem som befinner sig i mitt nätverk? Eller finns det ens en gräns? Och förväntar vi oss att man ska ”vårda” sitt nätverk eller finns det bara där? Vad tror ni?
agneshallen Jag tror också att ett nätverk kan berika på ett personligt plan. Inte minst för att ett nätverk, och vårdandet av det, föder relationer och kanske också mentorskap. Jag kan tycka att många idag är för försiktiga med att använda sig av sitt nätverk – det är min fullkomliga övertygelse att människor älskar att bli konsulterade!
När det kommer till att sätta upp gränser kring sitt nätverk tror jag att man får gå till sig själv. Långsiktigt nätverkande kräver, enligt mig, att det är givande för båda parter. Kanske är det något att ha i åtanke eller som en riktlinje för hur man utnyttjar sitt nätverk – att det handlar om att ge och ta. Jag tror därför att det är viktigt att vårda sitt nätverk då det är den processen som utgör själva relationen. Nästa fråga är hur man på bästa sätt vårdar sitt nätverk i praktiken?
AmandaBerglin Intressant att du tar upp aspekten om att människor i sin generella betydelse är dåliga på att använda sitt nätverk. Såklart gillar vi att bli konsulterade då det matar vårt behov av att bli sedda, få en bekräftelse av att någon ser mig och min potential samt också en bekräftelse på att relationen till en kontakt fortfarande lever.
Digitaliseringens krafter ger onekligen en extra skjuts på vägen för vårt nätverkande. När jag tänker efter så knuts många av mina nya kontakter via digitala nätverk där vi utbyter konversationer om att kanske någon gång få möjligheten att samarbeta i framtiden. Så lätt vi idag kan slänga iväg ett rop på hjälp till en kontakt som kan lotsa mig vidare. Ypperligt bra! De digitala forum som finns idag fyller minst sagt en betydande funktion för våra möjligheter till att nätverka. När vi inte har tid att vårda vårt nätverk på verklighetsbaserad basis så blir substitutet att använda sig av våra teknologiska instrument för att damma av våra kontakter emellanåt eller knyta nya.
Jag funderar på fenomenet ”att nätverka” riktat till sociala medier. Det känns som det är riktat åt en aktiv handling som vi idag lägger tid på. Det skrivs böcker om det. Det talas om det i folkmun. Vi skapar bloggar och nätverk på nätet som är upplagt för att sammanföra människor. Men vad är egentligen översättningen när man syftar till att knyta kontakter via sociala medier? Att socialisera på avstånd? Binder man ett osynligt band med varandra via nätet? Nätverkar vi nu eller konverserar vi? Spekulationerna är oändliga och gränserna för vad som är vad är hårfina…