HR Sverige-Bloggen

Kategori: HR Sverige

  • Vad gör en personaladministratör?

    Är du nyfiken på andra snarliggande yrken har vi en rad inlägg om personalrelaterade yrken här.

    Vem är du?

    Jag heter Martina Gawell är 27 år och arbetar som personaladministratör.

    Vad gör företag du arbetar på?

    Jag jobbar på Jayway som är ett it-bolag som säljer konsulttjänster inom mjukvaruutveckling.

     

    Vad är din roll i företaget?
    Jag jobbar som personaladministratör vilket innebär att jag är med från början till slut när det gäller personalen. Det innebär rekrytering, avtal, introduktion av nyanställda. När den anställda väl är på plats sköter jag allt från friskvård till pensioner och löner. Andra arbetsuppgifter är arbetsrätt, policys mm.

     

    Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

    Mina arbetsdagar variera väldigt så en typiskt dag är svår att beskriva men om jag ska välja ut en dag en dag förra veckan så ser den ut såhär. Arbetsdag kan börja med ett par timmar med mailen för att svarar på cheferna och de anställdas frågor. De kan röra allt från föräldraledighetsregler till nyanställningsfrågor. Sen går jag igenom dagen för att se vad som måste göras och i vilken ordning. På eftermiddagen kan det vara intervjuer för nyrekryteringar och planeringen av den årliga julfesten. Eftersom dagarna är så varierande blir man aldrig uttråkad.

     

    Hur har du hamnat där du är idag?

    Efter min utbildning på personal och arbetslivsprogrammet hittade jag mitt jobb genom en annons på arbetsförmedlingen. Efter tre intervjuer var jobbet mitt och nu har jag jobbar för samma arbetsgivare i 3,5 år.

     

    Nyfiken på vad en rekryterare gör?

  • Vad gör en personalgeneralist?

    Ett av de vanligaste sätten att hamna både på HR Sverige och på HR Sverige Bloggen är att man googlar vad en personalvetare egentligen gör. Vi vill såklart hjälpa till att upplysa om vad det är man kan göra efter att ha läst till personalvetare och frågade därför medlemmarna på vår LinkedIn-grupp HR Sweden om hjälp att förklara vad det är dom gör om dagarna. Fram till 24 december får du varje dag träffa en person inom HR-området. Du hittar fler exempel på vad folk inom personalområdet gör här.

     

    Vem är du?

    Mitt namn är Karl Neuman, jag jobbar sedan augusti som personalgeneralist på Posten Meddelande i region Göteborg. Jag har fått förmånen att kunna kombinera min bakgrund som brevbärare och min examen från personalvetarprogrammet vid Göteborgs universitet tidigare i år på ett sätt som gör att jag kan fokusera mycket energi på min roll snarare än att lära mig verksamheten då jag redan har en god insikt i den senare.

     

    Vad gör företag du arbetar på?

    De flesta känner säkerligen till Posten och större delen av våra tjänster inom brev och paketlösningar. Som många andra bolag är vi också uppdelade i olika affärsområden, jag arbetar inom affärsområdet Meddelande som inkluderar hela landets brevbäring och reklamhantering, både försäljning och utdelning. Den stora majoriteten av de anställda i Posten Meddelande är våra brevbärare som dagligen förmedlar ungefär 20 miljoner försändelser till 4,5 miljoner svenska hushåll och företag.

     

    Vad är din roll i företaget?

    Jag, liksom fyra andra på personalavdelningen, har titeln personalgeneralist i region Göteborg som sträcker sig från Strömstad till Varberg. Mer exakt är jag generalist mot en geografisk del av regionen där vi har ett tiotal brevbärarkontor vars ledningsgrupp jag stöttar med ett brett spektrum av personalfrågor. Därutöver har vi generalister också olika specialistområden som vi ansvarar för i större geografisk omfattning. Mina specialområden är medarbetarskap och mångfald vilket har medfört att jag analyserar och arbetar med resultatet från den årliga medarbetarenkäten, håller utbildningar om kränkande särbehandling och är med i ett landsomfattande pilotprojekt för att göra våra medarbetare mer delaktiga i det dagliga beslutsfattandet.

     

    Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

    Då dagarna ser väldigt olika ut blir det inte helt rättvist att svara på den frågan och därför vill jag hellre svara på ”Hur ser en typisk arbetsvecka ut för dig?”. Personalchefen och vi fem generalister träffas på måndag morgon för att diskutera vilka frågor som är aktuella för tillfället. Huvudsakligen rör diskussionerna vår inblandning i aktuella projekt och tester som utförs runt om på våra brevbärarkontor och hur medarbetarna påverkas av nya förhållanden. Dessutom brukar någon form av avtalsfråga och hur vi ska arbeta och kommunicera kring den vara aktuell. Det blir även en form av avstämning för personalchefen som bland annat med hjälp av de här mötena kan identifiera respektive generalists arbetsbelastning.

    För att stämma av hur våra projekt framskrider träffar jag kollegor i de övriga stabsfunktionerna ekonomi och process för att vi ska kunna dela med oss av tankar och få in fler perspektiv i vårt arbete. Det sker både via särskilda möten men också via vardagliga diskussioner vid kaffeautomaten eller dylika spontana träffar.

    Då jag jobbar mycket mot ett specifikt geografiskt område försöker jag även se till att besöka de brevbärarkontor som ingår för att ständigt ha en färsk bild av hur de har det. Det kan till exempel ske i form av arbetsplatsträffar eller för att sitta med när ledningsgrupper träffas. Det kan även handla om att träffa skyddsombud eller lokal samverkan då arbetsgivarrepresentanter och fackliga representanter diskuterar vad som har skett på arbetsplatsen och vad som planeras.

    Mycket tid går också åt till att svara på frågor från chefer och förbereda mig själv och mitt material till arbetsplatsträffar, utbildningar, utskick om nya bestämmelser, möten med kollegor på staben och liknande. Det rör sig om både interna fakta och resultat från arbeten, utvärderingar och mätningar som vi har gjort men också om mer allmängiltiga kunskaper om exempelvis gruppdynamik eller arbetsmiljölagens omfattning.

     

    Hur har du hamnat där du är idag?

    Tur! Vid en träff i Sveriges HR Förenings regi träffade jag på personalchefen för Posten Meddelande i Göteborg och vi började prata om personer vi båda kände inom Posten. Då jag vid tillfället hade börjat leta efter jobbmöjligheter såg jag till att nämna det för henne och när ett föräldravikariat senare behövde fyllas kontaktade hon mig och frågade om jag fortfarande var intresserad. Därpå följde som brukligt en rekryteringsprocess varpå jag blev erbjuden tjänsten som jag tackade ja till.

  • Vad gör en rekryterare?

    Ett av de vanligaste sätten att hamna både på HR Sverige och på HR Sverige Bloggen är att man googlar vad en personalvetare egentligen gör. Vi vill såklart hjälpa till att upplysa om vad det är man kan göra efter att ha läst till personalvetare och frågade därför medlemmarna på vår LinkedIn-grupp HR Sweden om hjälp att förklara vad det är dom gör om dagarna. Fram till 24 december får du varje dag träffa en person inom HR-området. Du hittar fler exempel på vad folk inom personalområdet gör här.

     

    Vem är du?


    Jag heter Mattias Johansson och kommer ursprungligen från Småland. Efter mina högskolestudier valde jag att flytta till Göteborg där jag bott och verkat i ca åtta år.

    Vad gör ditt företag?

    Academic Work är Sveriges tredje största rekryterings och bemanningsföretag inom tjänstemannasektorn. Vi har valt att specialisera oss mot ”young proffessionals” och att hjälpa unga akademiker och studenter vidare i karriären. Vi jobbar med konsultuppdrag på deltid och heltid samt rekryteringar inom de flesta branscher och yrkeskategorier.

    Vad är din roll i företaget?

    Jag arbetar som rekryteringskonsult och ansvarar för att genomföra hela rekryteringsprocessen åt våra kunder. Jag genomför även kapacitets- och personbedömningstester på våra kandidater.

     

    Hur har du hamnat där du är idag?

    Jag startade mina bana inom resebranschen under ett antal år där jag arbetade med allt ifrån administration, försäljning och slutligen inom rekrytering av säsongspersonal. Därefter gick jag vidare till rollen som rekryteringskonsult vilket jag har gjort under senaste fyra åren varav två på Academic Work.

  • Vad gör en konsult?

    Ett av de vanligaste sätten att hamna både på HR Sverige och på HR Sverige Bloggen är att man googlar vad en personalvetare egentligen gör. Vi vill såklart hjälpa till att upplysa om vad det är man kan göra efter att ha läst till personalvetare och frågade därför medlemmarna på vår LinkedIn-grupp HR Sweden om hjälp att förklara vad det är dom gör om dagarna. Fram till 24 december får du varje dag träffa en person inom HR-området. Du hittar fler exempel på vad folk inom personalområdet gör här.

    Vem är du?
    Jag är Per Tjernberg, 26 år som jobbar på HRM Affärsutveckling som konsult.

     

    Vad gör företag du arbetar på?
    HRM Affärsutveckling bygger sin verksamhet på 5 olika kompetensområden.

    ·         Rekrytering/search som innefattar såväl urvals- som searchrekrytering men vi kan likaså hjälpa våra kunder genom att ta ett helhetsansvar för deras kompetensförsörjningsstrategi.

    ·         Individuell utveckling som inkluderar det individuella mötet mellan adept och mentor eller mellan coach och klient. Inom det området så kan det röra sig om en mängd olika typer av möten där syftet varierar mellan chefscoachning till outplacementfrågor.

    ·         Ledning- och organisationsutveckling som är vår paraplybeteckning för alla insatser som vi gör som syftar till att förbättra, förstärka eller förändra sig på en organisatorisk nivå. Det kan röra sig om strategiutveckling, eller ledningsgruppsutveckling eller att vara kunderna behjälpliga vid att röra sig från stödfunktionen ”personalavdelning” till en med proaktiv business partner (HRBP).

    ·         Interimslösningar är tillfälliga förstärkningar i våra kunders organisationer på chefs- eller specialistnivå. Exempelvis så kan en nyckelperson avsluta sin anställning och där själva rekryteringsprocessen kommer ta så lång tid att det är omöjligt att lämna positionen utan en individ som kan hantera den. Där kommer interimistiska lösningar in. Otroligt skickliga individer som kan börja på dag 1 och antingen förvalta eller förändra en organisation beroende på kraven.

    ·         Det femte kompetensområdet är vad vi kallar konsulting. Det kan röra sig om en genomlysning och djupdykning i hur ledningsgruppen fungerar (Management Audit), eller att analysera kundens organisation utifrån ett benchmarkperspektiv där vi ”testar” kundens organisation mot en omvärld för att hitta likheter och/eller skillnader inom områden där vi besitter spetskompetens.

     

     

    Vad är din roll i företaget?
    Min roll är väldigt varierad. Den gamla klyschan att ingen dag är den andra lik stämmer rätt bra in på hur mitt arbete fungerar. Jag driver fristående rekryteringsprocesser inom en mängd olika branscher och på olika senioritetsnivåer. Jag har en del projektledningsuppdrag internt, är delaktig i organisatoriska genomlysningar och analyser. Har även ett ansvar för vårt kompetensområde Rekrytering/Search med den tungvrickande titeln Kompetensområdesansvarig. Jag bidrar där jag kan helt enkelt.

    En vanlig vecka så har jag ett tiotal intervjuer att göra, ett hundratal sidor rapporter att läsa och tusentals tecken att skriva.

     

    Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
    Kommer in till jobbet innan, eller vid 0800

    Svarar på alla mail som kommit in över kvällen/natten

    Det är nog mina enda fasta punkter gällande hur en arbetsdag ser ut. Ibland så är det intervjuer från start till slut hela dagen, och ibland är det bara förberedande arbete med ett excelark framför sig. Att jobba i ett entreprenörsdrivet företag ger mig möjligheten att inte veta om vad varje dag innehåller och det trivs jag med.

    Dock så är mail och telefon mina viktigaste arbetsverktyg. Vilken given dag som helst är det ett par timmar på telefon och ett par timmar framför en skärm.

     

    Hur har du hamnat där du är idag?
    Från Falun, via studier i Växjö och Stockholm med massor av sidouppdrag för att bli uppringd och tillfrågad. När jag kom till HRM:s lokaler första gången så kände jag direkt att jag vill jobba här. Det är högt i tak, vi skrattar på jobbet och gör högkvalitativa leveranser mot kunder jag tycker är intressanta.

  • Vad gör en personalspecialist?

    Ett av de vanligaste sätten att hamna både på HR Sverige och på HR Sverige Bloggen är att man googlar vad en personalvetare egentligen gör. Vi vill såklart hjälpa till att upplysa om vad det är man kan göra efter att ha läst till personalvetare och frågade därför medlemmarna på vår LinkedIn-grupp HR Sweden om hjälp att förklara vad det är dom gör om dagarna. Fram till 24 december får du varje dag träffa en person inom HR-området. Du hittar fler exempel på vad folk inom personalområdet gör här.

     

    Vem är du?
    David Granath heter jag. Jag är 30 år gammal och har precis flyttat till Stockholm för att börja arbeta som personalspecialist på Kristofferskolan. Jag tog min personalvetarexamen nu i somras.

    Vad gör din organisation?
    Min organisation är alltså en skola. En stor skola med över hundra lärare och ett tjugotal medarbetare i kansli och kök etc.

     

    Vad är din roll?
    Jag sitter med i personalgruppen tillsammans med två lärare. Jag har en rådgivande roll och en slags serviceroll. Min roll som serviceperson är gentemot hela skolan. Det kan handla om alltifrån att svara på frågor om lön och pension till att tillsamans med övriga personalgruppen till exempel lösa långsiktiga vikariebehov.

    Som personalspecialist har jag inte mandat att fatta några beslut, utan jag ser till att rektor (skolans motsvarighet till VD) har tillräckligt med kött på benen för att fatta rimliga beslut i personalfrågor. Min rådgivande roll handlar alltså mycket om att förse rektor och styrelse med beslutsunderlag. Beredandet gäller även i rekryteringssammanhang då personalgruppen sköter i princip hela rekryteringskedjan, även om det är rektor som har det slutgiltiga avgörandet.

     

    Hur har du hamnat där du är idag?
    Jag är uthyrd här, så jag är inte anställd av skolan utan av ett bemanningsföretag. Den ordinarie personalspecialisten gick på föräldraledighet och skolan såg det som smidigare att hyra in någon under den tiden. Känns som ett perfekt förstajobb som nyutexad om jag får säga det själv!

  • Vad gör en chef?

    Ett av de vanligaste sätten att hamna både på HR Sverige och på HR Sverige Bloggen är att man googlar vad en personalvetare egentligen gör. Vi vill såklart hjälpa till att upplysa om vad det är man kan göra efter att ha läst till personalvetare och frågade därför medlemmarna på vår LinkedIn-grupp HR Sweden om hjälp att förklara vad det är dom gör om dagarna. Fram till 24 december får du varje dag träffa en person inom HR-området. Du hittar fler exempel på vad folk inom personalområdet gör här.

     

    Vem är du?
    Ia-Pia Emanuelsson. Chef för SAP Consulting enheten på Aditro. Jag tycker om att pyssla i min trädgård, dansa och gosa med min katt.

    Vad gör företag du arbetar på?
    Aditro är en nordisk leverantör av lösningar för HR- och ekonomiförvaltning. Omsättning  1,61 miljarder SEK (2010), EBITDA 244 miljoner SEK

    Anställda mer än 1 500. Geografi Sverige, Finland, Norge, Danmark och Estland.

    Aditros uppdrag är att leverera lösningar och tjänster inom HR- och ekonomistyrning som passar en digitaliserad värld.

    Vad är din roll i företaget?
    Min roll är att etablera en SAP HCM verksamhet för Aditro på den svenska marknaden. Det innebär att ta fram affärsplaner, marknadsföring, produkter inom SAP HCM, träffa kunder, sälja, rekrytera konsulter, leda, planera och följa upp verksamheten. SAP är ett globalt affärssystem och HCM (Human Capital Management) är personalsystemsdelen inom affärssystemet. HCM innefattar bla systemstöd för personaladministration, organisationsstyrning, tidregistrering, resehantering, lön, rekrytering, kompetenshantering och utvecklingssamtal.

    Hur har du hamnat där du är idag?
    Jag började som personalman på Ericsson direkt efter p-linjen och kom ganska snabbt in på personalsystemsområdet. Efter 11 år på Ericsson påbörjade jag en executive MBA på Handelshögskolan i Stockholm och kom då i kontakt med affären. Efter flertalet år inom personalstaben kände jag att det var dax att testa något nytt på andra sidan som leverantör och då få applicera min MBA utbildning i verkligenheten.

  • Lunchaihop.se

    Jag vet inte hur många gånger de senaste året jag har hört om nya tjänster som ”skall revolutionera rekrytering via nätet” men det är fler gånger än jag kan hålla reda på. Är det inte en ny tjänst som mäter hur jobb sprid i nätverk (funkar alltid dåligt) så är det någon ny teknisk tjänst som är alltför komplex för att kunna användas praktiskt. Därför glädjer mig det att se att någon faktiskt verkar ha lyckats. Och det med enklast tänkbara medel.

    Det är back to basic. En lunch – ett möte. Det är ofta så allt börjar. Inga tekniska och komplicerade lösningar. Strålande.

    Siten är biljant i sin enkelhet och sin koppling mot LinkedIn som är mitt absoluta favoritnätverk (och det nätverk där vi svenskar ännu inte sett en bråkdel av värdet).

    Så vad väntar du på? Se till att få ihop folk som bör luncha ihop!

     

    Här kan du läsa mer om teamet bakom, ett ganska gediget team så att säga.

  • Vad köper du, egentligen?

    Arbetar en del med rekryteringsupphandlingar just nu, som offererande part och ibland blir jag lite ledsen i ögat när jag läser förfrågningsunderlagen. Jag skulle helst vilja ta några vänner inom branschen, gärna de som är experter(forskare) inom området, och be dem sitta en vecka ute på upphandlande enheter och förklara vad enheterna ska skriva i sina upphandlingar, för att de ska få det de facto frågar efter. Forskarna skulle kunna arbeta neutralt och objektivt, men framförallt pro bono. Som ersättning skulle forskarna kunna få samla underlag för studier där man mäter framtida utfall av t.ex. måluppfyllelse av rekrytering osv.?  Någon?

    Förstår även frustrationen ute på enheterna då de säkert är begränsade av ramverk, förordningar och regler, samtidigt som de säkert är stressade och överbelastade. De kan ju inte bara skriva, de här fem sakerna vill vi ha, så billigt, effektivt och snabbt som möjligt. Sedan, om ni som leverantör kan lära oss göra det själva också, så vi slipper bli beroende av er som leverantör så vore det bra. Tänker att här finns även en möjlighet att starta ett bolag(prövade) som hjälper de upphandlande enheterna. Någon?

    Då slår det mig.

    Vi låtsas. Ingen är neutral eller objektiv. De upphandlande enheterna och vi, de offererande, försöker alla vårt bästa. Vi kräver fakta, presenterar fakta, kräver och svarar emot kravspecifikationer. Allt och alla för att det ska bli så ”rätt” som möjligt, men allt vi gör är att upprepa det vi lärt eller hört någonstans under hela vårt liv.

    Jag upprepar det: Vi vet inte. Vi bara upprepar saker som vi lärt och hört i livet, samt som vi valt att tro på. För det ger en känsla av trygghet.

    Vetenskapen(som vi valt att tro på) säger att den högsta uppmätta korrelationen mellan förutsagd arbetsprestation och faktisk arbetsprestation i en rekrytering är 49 %. Det är max. Under kliniska förhållanden, teoretiskt och kontrollerat.

    51 % är saker vi inte kan mäta eller kan förklara när vi rekryterar. Även om vi försöker.

    D.v.s. vi vet inte.

    Vi låtsas.

    Nu fortsätter jag skriva på svaret till förfrågningsunderlaget.

    Tack för att du läste.

  • Rekrytera mera?

    I helgen hände något smått obehagligt. Det hävdades på Twitter att jag och min kompis Fredrik var för en exkludering på arbetsmarknaden och att vi förespråkade krångliga rekryteringssystem som tar långtid att fylla i. De flesta som följt mig och Fredrik på nätet vet att vi inte riktigt håller med om det. Jag kan förvisso egentligen bara tala för mig själv men jag tror Fredrik håller med mig.

    Upprinnelsen till debatten och diskussionen som ledde fram till detta var den om att det i många fall är väldigt krångligt att fylla i ett formulär för att få sitt CV registrerat på webbplatser där man söker jobb. Stefan Lidén är inne på samma tanker i en bloggpost och jag håller till stor del med honom. För visst är det krångligt att söka jobb ibland, formulären syns oändliga och imoport möjligheterna är små. Jag personligen skulle gärna se en standard som möjliggjorde att man hämtade information från till exempel AMS eller LinkedIn och automatiskt kunde lägga in den och jag tror också att det är emot den utvecklingen vi går.

    (Faktum är att en av mina första idéer till företag byggde på just idén om att du kunde registrera dig på en webbplats som sedan per automatik registrerade dig på andra. Brist på egen teknisk kompetens gjorde att jag la ned det projektet.)

    Å andra sidan förstår jag webbplatser som har krångliga och långa formulär. Det skapar en tröskel för folk att söka. Du får idag vara hängiven för att ta dig förbi den där barriären och söka jobbet, du ”slentrian” söker inte jobb vilket håller nere ansökningsmängden som trots ”trösklar” idag kan uppgå till flera hundra per jobb.

    Kommer detta vara en hållbar strategi för företag i längden? Både och tror jag. För volymföretag som har populära jobb med många sökande kommer säkerligen ”tröskeln” finnas kvar som en del i utsållningsprocessen medan andra företag kommer gå samma väg som t.ex. iNeed där det tar max två minuter att registreras i deras databas.

    Så är jag för en ”exkludering”? På inga sätt. Jag brinner för att vi ska få en bra, rättvis och kostnadseffektiv rekryteringsprocess och det kommer jag fortsätta brinna för.

  • Chefsrekrytering, är det värt något?

    Läste Poolias undersökning om felrekryteringar i DI måndags, där de framhöll framförallt tre orsaker till att det blev dyrt för bolag med felrekryteringar. Det fick mig att fundera lite, siffror som nämndes var bland annat: 15 % av alla chefsrekryteringar blir fel, varje felrekrytering kostar mellan en halv och en miljon kronor.

    Jag tror att det är fel. Jag tror att felrekryteringarna på chefsnivå är betydligt fler än 15 %. Jag tror även att kostnader för EN felrekrytering runt en miljon är toppen av isberget, dvs. en grov under estimering. Varför? Ponera att jag som chef har rekryterat andra chefer och att det ibland blir fel. Vågar jag då stå för det och riskera mitt eget jobb? Funderar också på att om jag då vågar agera på min egen felrekrytering. Bredvid artikeln i DI i måndags så fanns det en liten artikel i spalten bredvid där det stod om chefer och rädslan att ta fel beslut. Artikeln räknade upp det chefer var mest rädda för. På andra plats fans att säga upp personal. Det var chefer näst rädda för. Finns det ett samband här?

    Ponera även att chefen jag anställt är chef över andra och att det inte fungerar. Betänk att chefens anställningscykel ser ut enligt följande; en startsträcka där chefen inte är så produktiv, jag som rädd och osäker chef drar på mitt beslut att säga upp och att chefen jag rekryterat ej är så produktiv under sin uppsägningstid. D.v.s. hans egen arbetsinsats, min arbetsinsats och gruppens arbetsinsats blir påverkad. Är vi uppe i en miljon i intäktsbortfall eller kostnader på din arbetsplats nu?

    Sedan tror jag det finns en stor kvalitetsökning, kostnadsbesparing eller intäktsökning(välj själv) att hämta här. Det kanske är så att den största besparingen kan göras för en organisation eller enhet på den stora massan av chefer. D.v.s. mellanchefer. Det är ju i det segmentet som kvantitet finns? Dvs. att den stora effekten, rent trivselmässigt och ekonomiskt, av en kvalitetssäkrad rekrytering sker på mellanchefsnivå? Verksamhetschefer, områdeschefer, divisionschefer osv? För varje VD eller koncernchef som rekryteras, så rekryterar jag ofta ett flertal mellanchefer som i sin tur är chefer över många. Mellanchefer är ju även ofta det sammanhållande kittet i organisationer.
    Det som också slog mig är ju att självklart vill rekryteringsbolag sälja sina tjänster, men frågan är hur statistiken ser ut för dem på felrekrytering? Är även är den 15 %, eller mer? Går det att kvalitetssäkra rekrytering ännu mer än de gör idag och skulle det minimera felrekryteringarna?

    Till sist, priset, alltid detta pris. Är tjänsten rekrytering värd något och i så fall vad? Det slog mig när jag själv genomförde en undersökning (klicka) med cirka 35 respondenter (dvs. helt ovetenskaplig) i veckan De flesta röstade på att en chefsrekrytering ska kosta mellan 100 000 till 200 000 kronor. Normgruppen var i för sig viktad mot anställda i rekryteringsbranschen, men ändå. Är det värt de pengarna? Kan jag göra en chefsrekrytering mycket billigare, effektivare och med högra kvalitet mot slutkund? Vad tror du? Kan du?

    Tack för att du läste och trevlig helg!