Kategori: HR Sverige

  • Ledare söker sina likar?

    Ledarskap är svårt. Många ledare har problem med människor som inte gör som man säger, som inte är motiverade.
    Vad gör man när man som ledare inte får det att fungera, när man har att göra med människor som man inte förstår sig på?
     Det är då lätt att prata om dålig personkemi, vi fungerar inte ihop, jag förstår mig inte på den där människan.
    Tyvärr stannar många där, skyller på felrekrytering och börjar avveckla de som inte fungerar samt leta efter nya som fungerar. Det kan vara så att man har satt rätt person på fel plats, det händer.
    En troligare förklaring är att man som ledare överför sina egna förstärkare på andra. Alla människor triggas av olika förstärkare och det är svårt för en individ att förstå en annans förstärkare.
    Ledare blir ofta ledare för att de är framgångsrika specialister. Framgången beror på att ledaren i sin roll som specialist fått de förstärkare som passar honom eller henne. När man sen blir ledare är det lätt hänt att man försöker leda genom att förstärka sina medarbetare med samma saker som motiverar en själv.
    När det inte fungerar byter man ut personalen tills man har en grupp som delar förstärkare med ledaren. Medarbetare som man som ledare förstår sig på, sådana som ”det går att snacka med”.
    Det kan som sagt vara en felrekrytering men du som ledare bör i alla fall ta dig en funderar på om det kan handla om olika behov av förstärkare innan du byter ut en medarbetare. Enda sättet att ta reda på det är att lära känna dina medarbetare och ta reda på vad det är som förstärker varje individ. De kan ha helt andra skäl att gå till jobbet än du. De kan motiveras av helt andra saker än dig i sin vardag på jobbet.
    En deltagare på en ledarskapskurs blev oense med mig om vad som är bra teambuilding. För honom var det att gå ut och ta en öl med gänget. Jag påpekade att alla kanske inte uppskattar det men det ville han inte förstå, ”det är klart att alla gillar att gå ut och ta en öl. Annars passar de inte att jobba med mig”.
    Nej, just det. Ledare byter ut folk som inte har samma förstärkare som de själva.
  • HR-chefen och CIO:n – mer gemensamt än man kan tro?

    Huvudnyheten i tisdagens Computer Sweden toppades av att ”Storföretagen nobbar cio:n”. Med det menas att i en dryg tredjedel av de 50 största företagen i Sverige är cio:n en del av ledningsgruppen. Birgitta Klasén, som har denna erfarenhet (hon är ”mega-cio”…) pekar på att personalchefen oftare än cio:n sitter i ledningsgruppen.” Hon säger: ”Man kan se det så här – antingen jobbar du med hjälp av människor eller så jobbar du också med hjälp av it-systemen.”

    Hm… Tänker jag då. Mega-cio eller inte, nog är det väl människor som styr, övervakar, använder och utvecklar it-system? Det innebär att en HRchef, precis som en cio i första hand arbetar med människor. Det är människor som formulerar krav, identifierar behov, granskar verksamhet, agilt eller inte utvecklar komponenter och funktioner i applikationer, implementerar nya rutiner, processer och system (en annan gång ska jag utveckla varför begreppet ”system” inte är vad vi menar….)

    Snarare är en cio och en HRchef viktiga kolleger när det gäller att tillsammans bidra till att realisera affärsnytta genom sina respektive kompetenser?

    Och troligast är en plats i ledningsgruppen mer knuten till vad du som individ kan tillföra snarare än ett resultat av din titel – såväl när det gäller HR:chefen som cio:n?

    (Psst. Cio är en förkortning för Chief Information Officer och en utveckling av den forna IT-chefsrollen.)

  • HR och den tydligare beställar-rollen

    Måndag morgon inleds med informationsmöte med dina medarbetare. Du drar några viktiga punkter och informerar sedan om att ni ska ta in en konsult för att förbereda årets medarbetarundersökning. Du berättar också att ni ska starta ett projekt kring rekrytering i syfte att se över strategin för att möta kommande pensionsavgångar.

    På tisdagen träffar du en representant för ett företag som saluför ett intressant lönevärderingsverktyg via ett – vad hon påstår – användarvänligt gränssnitt.

    På onsdagen är det ledningsgruppsmöte. Ni diskuterar bland annat resultatet från den senaste kundanalysen och vilka behov som nu ställs på verksamhetens förmåga att hantera detta.

    På torsdagen är det samverkansmöte med de fackliga organisationerna. Flera organisatoriska förändringar väntar och det är din uppgift att nå ett samförstånd.

    På fredagen möter du några av din organisations chefer.  Man beskriver otydlighet i vad som förväntas i den nya ledarrollen.

    En helt vanlig vecka? Ja, varför inte? Och vad är då poängen i dessa händelser jag valt ut – jag är övertygad om att de förekommer.

    Jo, din allt tydligare och viktigare roll som beställare.  I vart och ett av fallen ovan agerar/fungerar du som beställare av tjänster, som kravställare i syfte att – via olika projekt, leveranser, aktiviteter – fullgöra ditt uppdrag som representant för organisationens HR-funktion (vare sig du är chef eller specialist inom området).

    Att vara beställare innebär att man har kunskap om de egna processerna, om den egna verksamhetens förutsättningar, om hur ditt område (HR) måste verka för att stödja chefer och medarbetare för att på ett förtjänstfullt sätt möta kundernas krav och förväntningar. Men beställar-kompetensen lägger ytterligare förmåga till din roll: du måste identifiera verksamhetens behov ur ett HR-perspektiv och omformulera dessa till konkreta krav. Med kravställandet följer uppföljning.

    Hur säkerställer du måluppfyllelse?

  • Enkelt

    Jag har länge funderat på vilka kriterier vi som bedömare tar beslut på när vi rekryterar? Vilka av dessa kriterier korrelerar med arbetsprestation, vilka kriterier är bra och vilka är dåliga? Tolkar vi data som finns eller inte finns där?

    Vilka kriterier är lite bättre än andra? Hur summerar jag informationen och vad är icke relevant vid beslut? Finns det evidens för att de fungerar överhuvudtaget ifall de skulle granskas av oberoende part? Tänker på CV, biodata, erfarenhet, personlighetstest, bakgrund, grafologi, trevlig vid kaffemaskinen, intervju osv.?

    Jag tror ibland att jag stödjer mig på fel data. Jag tror även att jag är rädd för att förändra när jag upptäcker detta, att jag inte, av rädsla, vill omvärdera mina beslut. För då innebär det att jag gjort fel förut, eller mindre rätt om du så vill. Och det kan någon upptäcka och vad händer då?

    Jag personligen har dock slutat att vara rädd och omvärderar hela tiden. Dock med en stark förankring i vad som tidigare forskats fram inom området och som de facto fungerar. Vetenskapen är underbar, då den säkerställa saker som även fungerar utmärkt i praktiken. Jag har haft ynnesten att få ta del av den.

    Sedan vill jag ju behandla alla rättvist och likadant(om jag nu får kasta in en liten egen önskan). Det vet jag(nåja, till rätt hög sannolikhet:)) att jag gör om jag stödjer mig på en standardiserad process, evidens och undviker maggropskänsla.

    Hur gör du just nu och hur tänker du göra?

  • HR Sverige på Employer Branding Academy

    Employer Branding Academy arrangeras av Academic Communication och spänner över fyra halvdagar under våren. Varje tillfälle leds av en ledande profil inom det speciella området tillsammans med en ”inspiratör” från näringslivet som kan dela med sig av sina konkreta erfarenheter. Deltagarna på utbildningen utgörs huvudsakligen av employer branding-ansvariga, rekryterare, HR-chefer och kommunikatörer från vitt skilda branscher som finans/försäkring, media, telecom, retail, consulting, basindustri, mjukvaruföretag m.m.

    Jag kommer för HR Sveriges räkning att summera innehåll, diskussioner och mina egna reflektioner från dessa tillfällen, så håll utkik här på bloggen i slutet på varje månad under våren.

    Först ut var Anna Dyhre , tidigare Sverigechef för Universum tillsammans med Anna Collin, Employer Branding ansvarig på SEB på temat Vad är Employer Branding – Nulägesanalys och målbild.

    Med tanke på att deltagarna har så skilda förutsättningar är det svårt att ringa in en tydlig röd tråd i utmaningar och problem, men några av de utmaningar som lyftes fram handlade om hur man kan konkretisera arbetsgivarerbjudandet, hur man kan stärka det interna arbetsgivarvarumärket och naturligtvis vad man kan göra för att behålla talangerna i organisationen?

    Employer Branding, EB, är trots allt ett relativt ungt begrepp som kan fyllas med otroligt skiftande innehåll beroende på organisation och nuläge. Att utmaningar för ett nischat konsultföretag inte är desamma som för en av Sveriges största finansiella aktörer säger sig självt. Det är därför viktigt att varje organisation själv gör sin definition utifrån de egna behoven, utmaningarna och målen.

    Det finns däremot några grundläggande krav som måste uppfyllas för att man ska bli framgångsrik i sitt EB-arbete; Konkretisera, förankra och var sanna mot er själva.
    Konkretisera vad ni vill uppnå: vad är utmaningen; hur många medarbetar räknar ni med att tappa det kommande året, hur många ska rekryteras, hur ska det göras, till vilken kostnad?
    Förankra din vision hos ledningen: Har den samma syn som du på vad som är era prioriterade utmaningar? stödjer EB-strategin affärsplanen? Har du, eller kommer du att få, de nödvändiga resurserna att uppnå målen? För att komma dit måste du bevisa att du inte håller på med något flummigt HR-projekt; skaffa fakta, gör estimat, bygg ett affärs case – vad är kostnaden för en felrekrytering, har vi gjort några på senare år?
    Var sann mot er själva – Hur ser ert Employer Value Proposition (EVP) ut? Känner gamla och nya anställda igen sig i den image ni förmedlar?

    Arbetet med arbetsgivarvarumärket måste komma inifrån, de anställda måste känna igen sig i den bild du kommunicerar. Om inte ens dina egna känner igen sig, hur tror du då att någon som kommer utifrån kommer att reagera? Det finns några centrala frågor att utgå från för att skapa ett starkt EVP;

    1. Attraktivitet – Vad vill vår aktuella målgrupp ha?
    2. Trovärdighet – Kan vi hålla det vi lovar? Håller våra anställda med om bilden vi målar upp?
    3. Särskiljande – Vad har vi som våra konkurrenter saknar?

    Jag vet inte hur vardagen på Tele2 ser ut, men de har ju byggt upp en rätt tydlig image  http://www.youtube.com/user/Tele2/featured

     

    Inspiratören, eller snarare genomföraren, Anna Collin visade steg för steg hur SEB hade lagt upp sin EB-strategi, från analys till genomförande – hon delade med sig av hur de hade tänkt när de gjorde sina prioriteringar, hur hon hade argumenterat och förankrat processen internt. I SEBs fall ledde arbetet fram till att de fokuserade på rekryteringsprocessen. En konsekvens av det blev att de delvis vände fokus inåt och valde att arbeta på att behålla talanger genom att synliggöra de interna karriärvägarna bättre. De interna rekryteringsinsatserna ska vara minst lika professionella som de externa.

    Alla organisationer behöver inte, och kan inte, göra ett så gediget arbete som SEB har gjort. Men ska man vara med i matchen måste man i alla fall ge sig ut på spelplanen. Employer Branding kan som sagt fyllas med i princip det mesta, så det gäller att fokusera – ”var gör det mest ont?”.
    Konkretisera sen vilka mål ni ska nå och hur ni ska ta er dit, så att ni kan mäta och följa upp om ni har valt rätt strategi.

    Innan jag visste ordet av hade fem innehållsrika timmar passerat. Det kanske inte blev så mycket diskussioner, men dagen gav i alla fall mig nya idéer, andra perspektiv och en del konkreta tips.

    Nästa tillfälle, på temat Kompetensprofil och talangerbjudande – Vem och Vad? går av stapeln i slutet av mars – missa inte sammanfattningen här på HR Sverige!

    Jesper Elfström
    Senior Recruiter Nordics, Bombardier Transportation

     

  • LinkedIn Skills

    Vad är LinkedIn Skills egentligen? Vi ska försöka reda ut detta och hur du som HR-person kan nyttja LinkedIn Skills.

    LinkedIn Skills har snart ett år på nacken men är fortfarande i beta-stadie. De flesta känner nog till att skills visas på din profil på LinkedIn men färre kanske är medvetna om att dessa skills (eller ”Kompetens” som de översatt det till på svenska) också går att klicka på och få fram en mängd information kring. Du kan nå den informationen på två sätt, ett är att klicka på den i din profil eller genom att klicka på Mer/More uppe i menyn och sedan välja Kompetens/Skills därefter skriver du in den kompetens du vill söka upp.

    Väl inne på den sökta kompetensen visas en massa information kring den valda kompetensen. I den stora rutan i mitten definieras den valda kompetensen och du kan också enkelt lägga till den till din profil om du skulle önska. Under rutan kommer de som anses som experter inom området upp, hur dessa väljs vet jag inte exakt men misstänker att det har med förekomsten av ordet i profilen att göra. Någon som vet säkert? Under detta listas grupper som hör ihop med kompetensen.

    Till vänster får du förslag på kompetenser som liknar eller är relaterade till den kompetens du tittar på. Till vänster finns det snygga små staplar som visar hur kompetensen du tittar på växer, det vill säga läggs till på folks profiler, jämfört med andra liknande kompetenser, hur många det är på LinkedIn som angivit att de kan denna kompetens och hur åldersfördelningen är bland dem. På detta sätt kan du se om det är en kompetens som är på uppgång och kanske något du behöver lära dig för att hänga med i utvecklingen.

    Under de snygga staplarna ges förslag på företag där kompetensen är vanligt förekommande och finns det jobb som matchar kompetensen visas även dessa här. Tillsist visar LinkedIn platser där denna kompetens är vanligt angiven.

    Hur kan vi som HR-personer använda oss av detta då? Jag ser en rad användningsområden där detta kan komma att nyttjas. Se till att bevaka nyckelkompetenser på ditt företag, hur står dem sig? Är det någon annan kompetens som kommer starkt? Är det värt att ta i beaktning? På sikt kommer detta också utgöra en utmärkt rekryteringsgrund, du kan hålla koll på vilka som anses som experter inom sitt området och försöka rekrytera över dem. Ett annat alternativ är när du letar konsulthjälp – sök på kompetensen och se om din konsult återfinns på listan som expert? De senare exemplen dröjer nog innan vi får se i Sverige men en utveckling åt detta håll är fullt möjlig i Sverige.

  • The black box finns inte mer- ny ISO 10667

    The black box finns inte mer- ny ISO 10667

    Äntligen(Svenska Akademien vs Gert Fylking någon?)!

    En ny ISO standard, SS-ISO 10667 Bedömningstjänster i arbetslivet – Processer och metoder för bedömning av människor i arbetsrelaterade syften, den första i sitt slag.

    Äntligen? Vad menar han? En ISO standard har väl aldrig förändrat något?

    Nej, en ny standard har aldrig…..vänta nu.

    Att kunna förklara vad jag gör, varför jag gör det och en rational till varför jag gör det samt visa fullständig fakta bakom mina beslut torde väl höja kvalitén inom bedömningstjänster? Att såväl kandidater, kunder och personer utan rekryteringskunskap helt enkelt ska kunna jämföra äpplen och päron i en bransch som tidigare varit en riktig fruktcocktail, är väl något bra? Om jag som inköpare på t.ex. Volvo ska köpa in tillverkningsprocesser av bilar från underleverantörer så vill jag ju kunna jämföra de olika förslagen? Jasså, du som leverantör säger att hållfasthetsberäkningar inte är viktigt när vi tillverkar bilar, och du säger att det är det? Ok, tack, då jämför vi Er.

    Jag tror ISO standarden inom bedömningstjänster kommer att förenkla, göra rättvisare och förtydliga, eller jag hoppas det. Dock brukar jag ju ha fel, så vi får se.  För i slutet på dagen är det ändå rätt viktiga saker vi försöker bedöma, människor och deras framtida arbetsprestation.

    Om du vill vara med och påverka utfallet av ISO 10667 standarden på marknaden, gå med här.

    Om du vill ha mer information om ISO 10667 klicka här.

    Mina 3 ören, tack för att du läste.

  • HR Sverige-bloggen två år!

    Det började på Psykologen. I klassrum F2. Fredrik stegade in och berättade att han var tredje års student och hade startat ett nätverk som hete HR Sverige. Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen men i sedvanlig Fredrik-stil skulle jag gissa att ord som samverkan och koppling mellan universitet och arbetsliv användes. Vi fick skriva upp vår mailadress på ett papper men jag orkade inte vänta på en inbjudan utan sprang hem och registrerade mig på en gång. Min entusiasm uppskattades och strax därefter blev jag involverad i HR Sverige på allvar.

    En vinterdag träffades vi hemma hos Fredrik. Det var jag, Fredrik och Karl-Oskar. Vi diskuterade HR i stort och såklart vad HR Sverige skulle bli. Jag vet vi satt och skissade på hur stort vi trodde det skulle kunna bli. Dessutom spånade vi oss fram till att en blogg nog inte skulle vara så dumt att ha kopplad till nätverket. Sagt och gjort, vi började leta skribenter eftersom vi insåg att ingen av oss riktigt hade tid att skriva alla inlägg själva. Den 14:e januari 2010 skrevs så det första inlägget på HR Sverige-bloggen av Per Tjernberg och efter det har inte mindre än 317 andra inlägg skrivits på bloggen. Mycket har skrivits om sociala medier och jag hoppas att det bidragit till att utbilda och inspirera människor inom HR att ge sig ut i de sociala medierna.

    I början kämpade vi med att få folk att hitta hit men på senare tid har det inte varit problemet! Sedan starten har vi besökts av nästan 23 000 unika besökare  som tillsammans har genererat nästan 40 000 besök och 60 000 sidvisningar.

    Topp tre lästa poster

    1. Integritet

    2. LinkedIn

    3. Rekrytering från ett HR-perspektiv

     

    Det har varit roliga två år och det här är bara början…

  • Få jobb via Facebook?

    Hittade lite infografik gällande Facebook och söka jobb. Givetvis är den hämtade från USA och ska sättas i den kontexten och inte vår svenska kontext. Får mig osökt att tänka på debatten vi hade på #truStockholm i våras gällande integritet. Jag tror, och här blir jag gärna ifrågasatt, att vi värnar för mycket om vår integritet och vill separera vårt arbetsliv från vårt privatliv. Därför tror jag att det kommer dröja tills vi ser en utveckling liknande den i USA i Sverige.

    Vi kommer inte börja söka jobb med våra Facebook-profiler 2012 men däremot tror jag att 2012 kommer bli året då arbetsgivare fattar att med rätt strategi att annonsera och marknadsföra sig är Facebook en helt outstanding plattform för att nå rätt målgrupp på. Och även om grafiken nedan är tagen ur en amerikansk kontext så är siffrorna intressanta och visar på att skiftet från att gå runt och lämna in sitt cv, annonsera i dagspress och leta jobb på arbetsförmedlingen till att enbart söka jobb via internet och sociala medier är på gång och händer just i detta nu. Onekligen en spännande tid vi lever i.

    Social Job Search
    Created by: MBA Online

  • LinkedIn – statistik 2012

    Det pratas, bloggas och twittras mycket om LinkedIn i början av det nya året, kanske som en följd av att människor gärna startar på nytt och ser sig om efter ett nytt jobb såhär i början av året? Hursomhaver har HR Sverige alltid vurmat lite extra för LinkedIn och våra gamla guider till nätverket gäller i allra högsta grad fortfarande även om man nu kan ha LinkedIn på svenska. Det cirkulerar i dag en rad olika siffror kring hur många som egentligen är med på LinkedIn och vi fick en ping på att någon använt sig av vår gamla statistik i ett blogginlägg och därför tycker vi det kunde vara på sin plats med en liten uppdatering av statistiken.

    Onekligen har nätverket haft en fantastisk utveckling! När vi i maj 2010 för första gången tittade på medlemsantalet på LinkedIn låg siffran på 504 093 medlemmar*. Idag om vi tittar på samma siffra är vi i Sverige 892 881 medlemmar på LinkedIn. LinkedIn har alltså i Sverige växt med cirka 20 000 medlemmar per månad eller med cirka 650 medlemmar per dag (eller om man så vill 27 medlemmar per timme). En ganska imponerande utveckling. Om denna utveckling fortsätter bör LinkedIn nå en miljon medlemmar i Sverige kring maj i år.

     

     

    * Medlemsantalet bygger på uppgifter hämtade från LinkedIns-annonssystem och är obekräftade av LinkedIn. LinkedIn bekräftade 15/6 att man har över 700 000 användare i Sverige vilket ger stöd åt att mätningen är någorlunda rätt.