Jag medger, det är kanske bara en önskedröm att vi kunde glömma CV:t så som vi känner det. Men i ett kunskapssamhälle finns det mycket värdefulla erfarenheter, kunskaper, egenskaper som kanske inte kommer bäst till sin rätt i punktform på ett CV ”helst inte mer än 2 sidor långt”. Idéer, förmåga att göra spännande kopplingar, kontakter, att kunna hitta rätt människor, att leda en ”stam” (tribe) – det finns andra sätt att visa upp detta, samtidigt som man bygger sig en nisch.
På ett karriärcommunity för Gen Y, Brazen Careerist, lanserades nyligen konceptet ”social resumé”.Tanken är att bevara värdefulla meningsutbyten man haft i sociala media, istället för att de ska förloras i flödet och glömmas. Visa upp dina bästa idéer! Jag tycker idén är lysande även om jag inte tycker att man behöver använda sig av deras verktyg för detta utan hellre kan bygga en egen blogg eller sajt.
Bloggen som plattform
Det fantastiska med internet är att tröskeln för att sätta igång med något är väldigt låg. Du behöver inte be någon om lov (än så länge i alla fall). Det är bara att göra! Det är en ovärdelig chans att fördjupa dig inom dina intresseområden och bygga upp en kunskapsbank – som finns dokumenterad! – medan du lär dig själv mer och mer. Det är också lätt att få kontakt med andra människor som gillar samma saker som du, och bygga en gemenskap kring det. Se bara på HR Sverige självt, som exempel.
Det är en chans att berätta för världen vem du är och vad du kan, vad du vill göra. En av de viktigaste komponenterna i att ha tur är att man ger sig själv chansen att ha tur. Om du finns där ute med ett tydligt budskap om det du vill ger du andra chansen att komma till dig – kanske med spännande möjligheter.
Show – don’t tell!
Ett problem med det vanliga CV:t är att det är väldigt mycket ”tell” och inte så mycket ”show”. Din blogg, eller vad du nu väljer, blir en utmärkt hubb för alla projekt du tar dig för. På det sättet bygger du en portfolio över saker du producerat, genomfört. Det är kanske den aspekt som bäst korresponderar mot klassiska CV-punkter över erfarenhet, med skillnaden att du kan visa upp direkt vad det handlar om. Att bygga en blogg som ”social resumé” har också den fördelen att en intresserad arbetsgivare eller kund kan få en bättre inblick och följa en över tiden.
Ju mer idédrivet ditt arbete är (och då menar jag inte nödvändigtvis ditt jobb, utan det du vill blogga om – det som inspirerar dig) desto mer ”visa” blir det på bloggen – det du skriver är inte bara om andra saker du gjort utan är sakerna själva. Är ditt arbete mer praktiskt är det ändå ett tillfälle att berätta mer utförligt om det och om dig.
Den moderna kunskapsmänniskan
I kunskapsorganisationer är medarbetarnas kunskap och know-how extremt värdefull. Med en blogg-som-CV demonstrerar du också att du är en modern kunskapsarbetare, som vet hur du dokumenterar och delar med dig av kunskap!
Gisela Jönsson är personalvetare, IT-konsult och skribent. Hon driver bloggen Mindspark, som centrerar kring de mer kreativa delarna av den mänskliga upplevelsen.
6 Comments
Lämna ett svar
Amen!
Jag håller med dig helt. Men vi får inte glömma att alla inte har en lika vass penna (tangentbord?) som du. Det finns många kompetenser som inte korrelerar med att vara en god skribent.
Jag fastnar på ditt resonemang om den låga tröskeln, de möjligheter som finns och att det egentligen bara är ”att göra”. Vi bildas ju alla kontinuerligt i vår användning av olika sidor som tex facebook genom nya funktioner och applikationer. Clay Shirky menar ju att nya innovationer inte blir intressanta och funktionella för den stora massan på allvar förrän de blivit tekniskt tråkiga. Fler och fler nog över de små tekniska trösklar som tidigare funnits.
Frågan är om det snart inte kommer vara naturligt att marknadsföra sig med hjälp av digitala hjälpmedel och föråldrat att putsa ett två-sidors CV till bristningsgränsen? Frågan är om det i vissa sammnhang inte redan är inaktuellt att kasta upp ett CV i samband med jobb-byte? Med tanke på hur många jobb som är ”dolda” och förmedlas via personliga nätverk, utan att någonsin nå marknaden (eller någon statistik). Storytelling -> storyshowing?
För att se det från andra sidan: jag hoppas och tror att bloggar och andra digitala avtryck kommer att beaktas mer i framtiden av rekryterare och researchers.
Karl Oskar, du har helt rätt förstås men är dessa personer mer behjälpta av ett traditionellt CV?
Jag får dock erkänna att jag vet väldigt lite om hur till exempel hantverkare skaffar jobb, men det vore intressant att veta mer om också. 🙂
Det finns en hel värld med folk där ute som av olika anledningar inte vill eller kan lägga ut en social resumé över tid till allmän beskådan på internet. Många vill inte boka tid framför datorn på kvällen, och flera arbetsplatser har förbjudit sociala medier och bloggande på arbetstid.
Hur ska för den delen en vanlig butikssäljare göra en social resumé över sin skicklighet med kundrelationer? Spela in vitsord från kunderna och lägga upp på sin hemsida? 🙂
Vitsord från kunderna behöver väl inte vara en dålig idé? 🙂
Men obs att ovan är jämfört ett vanligt CV, det är inte tänkt att ersätta till exempel att bli känd för att göra ett bra jobb, eller träffa människor ansikte mot ansikte.
Vad gäller tid så kan man förstås mena, om man söker traditionellt, att man inte har tid eller lust att skriva ett personligt brev för varje tjänst man söker heller, till exempel. Det står förstås var och en fritt att söka meningsfull sysselsättning precis som de vill, CV eller inget CV.
Det här är ett sätt som jag tror har fördelar jämfört med vanliga CV:s, framförallt eftersom det möjliggör för andra att komma till dig istället för tvärt om, och i synnerhet jämfört med webbformulär där man ska fylla i sitt ”CV” ruta för ruta och oops, du självrapporterade bara att du är ”3” bra på InDesign, tjänsten kräver ”4”. Next!
[…] Glöm CV:t – tänk portfolio Tidigare i veckan fick jag frågan: ”Varför har du en blogg och inte en hemsida?” Jag svarade: ”För att det är roligare och mer lätthanterligt!” Det här blogginlägget skrivet av Gisela Jönsson på HR Sveriges blogg ger en djupare förklaring än vad mitt svar gav. […]