Företag + Sociala medier = Storstadsfenomen?

Under det senaste halvåret har jag funderat över behovet av sociala medier. Framförallt har jag funderat på och fascinerats av vissa företags icke-behov av dessa. Jag bor och är verksam på en mindre ort och de företagsledare jag pratat med här bryr sig knappt om det parallella universum som sociala medier och internet utgör. Det kom förstås som en total chock för mig som är, eller åtminstone har försökt vara en aktiv användare av socialt nätverkande på internet under flera år (framför allt bloggar, Facebook, Twitter och LinkedIn). Detta beteende frodades bra under tiden jag bodde och var verksam i Uppsala, som nuförtiden räknas till Stockholm, med andra ord ett storstadsområde.

Storstadsområdena i Sverige har, enligt min uppfattning, andra förutsättningar än många andra delar av Sverige. Där jag kommer ifrån säger man halvt hånfullt och med andra halvan fylld av avundsjuka att ”allt funkar i storstäderna”. De flesta affärsidér går att komma runt med i storstäderna, bara man når ut till sin målgrupp med infon att man existerar. Där kommer de sociala medierna in. I storstadsregionerna förutsätter företagets överlevnad ett aktivt liv på internetbaserade sociala nätverk. Företagen måste få människor att veta att just deras företag finns, företagsnamnet måste spridas och det helst fort. Annars drunknar lätt företaget i mängden av alla andra företag i regionen och försvinner. I storstadsområdena måste det snackas om ditt företag annars dör du. Du måste sticka ut för att överleva och bli ihågkommen.

I småstadsregioner verkar världsordningen fungera på ett lite annorlunda sätt om jag ska tro mina egna iakttagelser. På mindre orter verkar devisen vara att så länge ingen snackar om ditt företag finns det antagligen ingen smuts i närheten av företaget heller. Därför finns en stor skepsis mot nätverkande på internet hos företagare i småortsregionen. Företagare kan i åratal ha arbetat med att fylla sitt företagsnamn med ett visst anseende via den äldre formen av nätverkande som tex mingel, sammankomster i loge som t ex Lions eller Odd Fellow, sportklubbar, etc. Att då lämna ut sitt väl vårdade företagsnamn till allmän beskådan, med risk även för allmän bespottning, är inget som direkt lockar företagsledarna här. Det att finnas i sociala medier är att släppa på kontrollen och att släppa på kontrollen kan innebära ja… vadå? På en mindre ort bör du smälta in, nästan försvinna, för att överleva. Om ditt företag sticker ut ökar risken att det förknippas med negativa rykten. Genom att befinna dig inom ”den gråa massan” av företagsvärlden ökar chansen för överlevnad. Det verkar i alla fall vara vad en del företagsledare anser.

Vad tror ni? Är sociala medier och nätverkande över internet något som i dagsläget är ett storstadssyndrom? Kan det vara så att i storstäderna är geografiska avstånden förhållandevis stora och då underlättar kanske internet, medan det på småorter spelar mindre roll då de geografiska avstånden är mindre? Eller vad kan skillnaderna bero på?

Share with your friends










Submit

6 Responses to “Företag + Sociala medier = Storstadsfenomen?”

  1. […] Företag + Sociala medier = Storstadsfenomen?- Kan ligga något i detta?Morris Packer håller inspiratonsföreläsning i Katrineholm om potentialen i sociala medier för företag http://twitter.com/#!/morpac […]

  2. […] Företag + Sociala medier = Storsstadsfenomen? […]

  3. Alexandra Schroder skriver:

    Jätteintressant reflektion! Vari skillnaderna ligger är svårt att svara på… men det att det skiljer sig mellan olika regioner och städer råder det ingen tvekan om enligt min uppfattning.

    I rekryteringssammanhang blir det också särskilt intressant att titta på var annonsering av olika tjänster sker, i print eller på nätet. Vad tror du om detta? Enligt min uppfattning är det vanligare att annonsera i lokaltidningen på mindre orter medan det i större städer snarare är naturligt att synas på webben, eller?

  4. Cecilia Stenberg skriver:

    Tack, Alexandra. Spännande att fler funderar i samma banor som jag.

    Jag är benägen att hålla med dig angående lokaltidningen. Här annonseras det i lokaltidningen för fulla muggar. Sedan tror jag det finns en tendens att marknadsföra sig mer riktat i t.ex. facktidningar (alltså pappers-varianten av fackpress) snarare än på webben. Annonsering i lokaltidningen förstår jag, man vill nog värna om det lokala, stödja de små aktörerna… Men vad gäller med fackpressen? Når papperstidningen verkligen ut till fler än vad webbsidan för fackpressen gör? Har jag en övertro till Internet om jag skriver att webben når ut till fler? I teorin ja, men i praktiken? Förstår du hur jag menar?

  5. […] Företag + Sociala medier = Storstadsfenomen? […]

  6. […] Företag + Sociala medier = Storstadsfenomen? […]

Kommentera

Great Place to Work - Sveriges bästa arbetsplatser

Missa inga lediga jobb inom HR & Personal!