Kategori: Sociala Medier

  • LinkedIn släpper iPad-app

    Vad LinkedIn är vet nog de flesta vid det här laget. Nu har man släppt en app till iPad och den är efterlängtad, i alla fall från mitt håll. Att sitta med den lilla iPhone-appen på paddan har kännts sådär. Jag tycker appen är snygg!


    Du möts av tre val när du startar appen. ”All Updates” är väldigt mycket som det låter som. Uppdateringar från olika håll, främst från LinkedIn Today verkar det som. Men på vänster sidan kan du också synka din kalender med din LinkedIn och på så sätt få tillgång till LinkedIn-profilerna på dem du ska möta. Snyggt men är det användbart? Du ser också vem som tittat på din profil och vilka som nyligen bytt jobb. Till sist är det en liten ruta där du ser vad dina kollegor har för sig, om de har för sig något på LinkedIn vill säga.

     

    Den andra knappen ”You” är också (förvånande nog) precis som den låter. Den låter dig se din profil, vem som tittat på din profil, personer du kanske känner och vilka dina kontakter är. Dessutom får du en rätt snygg översikt på vad du delat med dig av på din LinkedIn-profil. Vågar vi hoppas på att det snart kommer push när någon kommenterar en status hos dig också? Sveper man åt höger får man fram sitt CV. Inga konstigheter.

    Sista knappen är Inbox. Även den precis som den låter. Låter dig se din inbox. Liknande gränssnitt som på mailen.

    Appen är såklart gratis så det är bara att tanka ner den.

    PS. Har bloggat om den utmärkta CardMunch-appen från LinkedIn här tidigare. Ladda ner den, en grym app.

  • #duargooglad

    Igår sände SVT en dokumentär gjord av Johan Ripås där vi dels fick se Tina Ax som fick en site upplagd i hennes namn , Johan Ripås själv som med hjälp av Nikke Lindqvist försök att tvätta sitt sökresultat samt Bengt Gangemi som fick sin identitet kapad och därefter förekom flitigt i Googles sökresultat som bluffare och andra fulheter. Detta har gjort att arbetsgivare dragit öronen åt sig när det gäller att anställa Bengt.Sett ur ett HR och rekryteringsperspektiv blir såklart den här sistnämnda historien lite extra intressant.

    I dokumentären slås det på stora trumman gällande att vi googlas åt höger och vänster idag och det är inget jag kommer argumentera emot. Att googla något är ju idag så vedertaget att Svenska Akademin har tagit upp det i sin ordlista. I vilken utsträckning det verkligen görs i rekryteringssammanhang vågar jag däremot inte sia om. Tycker att den undersökning som dokumentären hänvisar till är något orelevant eftersom den bygger på chefer och inte rekryterare. Men det är en annan diskussion så låt oss utgå från att både de flesta chefer och rekryterare faktiskt gör det

    Min första fråga blir då kort och gott – varför då? Har man lite insikt i vetenskapen kring rekrytering vet man att validiteten i ett sådant sökresultat är väldigt lågt. Kompetensbaserad.se utvecklar tankegångarna kring detta. I den här frågan har jag själv svängt, för att använda en politikerreferens gjort en kovändning. Tidigare, innan jag verkligen satt mig in i rekryteringens problematik tyckte jag att googling var nog inte så farligt men med vetenskapen tillhanda så är jag mer kritisk till det.

    För när allt kommer omkring, vad handlar rekrytering om? Jo att hitta rätt person till rätt plats och för att göra det så måste man göra precis som kompetensbaserad.se nämner i sin bloggpost; /…/ måste man veta vad man letar efter, ha verktyg som kan mäta relevanta faktorer och kunna jämföra kandidater. Detta kan uttryckas i termer som kravprofil, valida mätmetoder och standardiserade testprocesser.

    Genom att titta på de här kriterierna uppnår vi en god och så långt det är möjligt objektiv rekrytering- och värderingsprocess. För när allt kommer omkring, vem är vi att döma? Om jag gillar My Little Ponies på min fritid och driver en blogg om det, kommer jag vara en sämre rekryterare för det? Det bryter mot normen och många skulle säkerligen höja ett ögonbryn om jag nu gjorde just detta men rent objektivt, påverkar det min arbetsprestation? Jag gissar att i de flesta fall är svaret på den frågan nej.

    Men ryktet då? För att googla är som sagt populärt och inte bara i relation till att vi rekryterare googlar kandidater, det händer tvärtom också. Skadas inte företagsryktet när dessa hittar det här? Gör det verkligen det eller är det bara vår rädsla för att det skulle kunna göra det som spelar in här? Jag anser att det är bättre vi fokuserar på att skaffa oss kompetenta medarbetare som låter resultat och prestation tala för sig istället för att vi oroar oss för vad dessa gör på sin fritid.

    Likväl som jag vänder mig mot att googla folk innan anställning inser jag och tror att detta inte går att motverka. Kanske ska det inte motverkas heller. Kanske måste vi, precis som Brit Stakston är inne på, bara anpassa oss och inse att våran digitala närvaro är här för att stanna och omfamna den. Den taktiken har jag valt själv men är medveten om att alla inte tycker det här är bekvämt eller önskvärt. Även dessa personer, personer som valt att stå utan för det digitala livet kan göra stor nytta på våra företag. Alla blir per automatik inte bättre för att de finns i ett sökresultat.

    I den här mellantiden som råder måste vi som rekryterar lära oss att inte ta en persons googleresultat som en absolut sanning. Att det som står där skall behandlas med samma kritiska och objektiva glasögon som exempelvis en referenstagning. Det gäller för både de negativa saker vi hittar om en person som de positiva. Avsändare, kontexten och när det skrevs i tid är bara ett par av de saker som är värt att titta på i resultatet som dyker upp. Och om du ensidigt väljer att ha google som underlag för din rekrytering, byt jobb.

    Låt oss hoppas att vi lär oss hantera det här och att vi inte hamnar i ett läge där alla måste vara perfekta precis hela tiden för att kunna vara anställningsbar.

  • Enkelt

    Jag har länge funderat på vilka kriterier vi som bedömare tar beslut på när vi rekryterar? Vilka av dessa kriterier korrelerar med arbetsprestation, vilka kriterier är bra och vilka är dåliga? Tolkar vi data som finns eller inte finns där?

    Vilka kriterier är lite bättre än andra? Hur summerar jag informationen och vad är icke relevant vid beslut? Finns det evidens för att de fungerar överhuvudtaget ifall de skulle granskas av oberoende part? Tänker på CV, biodata, erfarenhet, personlighetstest, bakgrund, grafologi, trevlig vid kaffemaskinen, intervju osv.?

    Jag tror ibland att jag stödjer mig på fel data. Jag tror även att jag är rädd för att förändra när jag upptäcker detta, att jag inte, av rädsla, vill omvärdera mina beslut. För då innebär det att jag gjort fel förut, eller mindre rätt om du så vill. Och det kan någon upptäcka och vad händer då?

    Jag personligen har dock slutat att vara rädd och omvärderar hela tiden. Dock med en stark förankring i vad som tidigare forskats fram inom området och som de facto fungerar. Vetenskapen är underbar, då den säkerställa saker som även fungerar utmärkt i praktiken. Jag har haft ynnesten att få ta del av den.

    Sedan vill jag ju behandla alla rättvist och likadant(om jag nu får kasta in en liten egen önskan). Det vet jag(nåja, till rätt hög sannolikhet:)) att jag gör om jag stödjer mig på en standardiserad process, evidens och undviker maggropskänsla.

    Hur gör du just nu och hur tänker du göra?

  • Arbetsrätt och sociala medier

    Föreläsarna från Tholin & Larsson som skall hålla i ett seminarie om arbetsrätt och sociala medier inleder med att fråga oss om hur många som finns på sociala medier. I princip alla räcker upp händerna. Den ena av föreläsaren skrockar lite förnöjt och säger att han misstänkte att han skulle få detta resultat. Själv har han ”varit med på Facebook i flera år men på senare tid lagt ner det” och gällande twitter ”har han ingen aning om vad det är eller vad man ska ha det till” som han lite nöjt konstaterar.

    Jag är ingen expert på retorik men den inledningen kan under inga omständigheter följa några retoriska regler för hur du lägger upp ett anförande. Föreläsarna börjar lite i uppförsbacke så att säga, vilket är synd för mycket av vad det kommer att säga är ganska bra och hade de bara bemödat sig med att börja använda och utforska sociala medier tror jag det skulle kunna blivit riktigt bra. Men mer om det senare.

    Efter inledningen följer en kort genomgång om vilka lagregler som kan komma att spela in kring sociala medier, PuL och lojalitetsplikten är de två man tar upp.

    Tyngdvikten under seminariet ligger på lojalitetsplikten. Ingående förklaras hur lojalitetsplikten ser ut där man bland annat tar upp att plikten ingår i ett anställningsavtal även om den nämns eller inte, att arbetstagaren alltid förväntas sätta arbetsgivarens intressen för sina egna samt att den gäller både under och efter arbetstid. Lojalitetsplikten kan komma att bli aktuell som underlag i rättssituationer t.ex vid extern kritik mot arbetsgivaren, om arbetstagaren har en bisyssla och att arbetstagaren inte röjer företagshemligheter. Arbetsdomstolen har tidigare sett allvarligt på brott mot lojalitetsplikten och menar att t.ex kritik i första hand ska framföras till arbetsgivaren, i andra hand till facket och i tredje och sista hand till Arbetsmiljöverket eller DO och inte yppas externt.

    Ett undantag från detta är offentligt anställda som kan anses ha en liten särställning. Under denna punkt togs också fallet med den bloggande polisen eller ”Fabror Blå” som han också har kommit att kallas. Enda gången ett konkret fall presenterades vilket jag tycker är synd när det finns en hel rad med exempel att dra, både svenska och utländska. I samband med ”Farbror Blå-caset” ställdes en mycket bra fråga av någon i publiken ”Spelar det någon roll om man skriver på Facebook om man jobbar på ett visst företag eller inte?”. Svaret blev ”Nej, även om du inte skriver det anses du ändå vara sammankopplade med arbetsgivaren.”

    Det gicks också igenom vad som gäller gällande konkurrensklausuler men här såg i alla fall inte jag kopplingen till sociala medier, kanske kan någon se den?

    Bisysslor var också ett ämne som togs upp och föreläsaren sa lite på skämt att ”blogg kan ju bli en bisyssla som ger anledning till debatt, hehe”. Jag la ut det här på twitter och fick snabbt svar att det finns fall där det här har varit en högst verklig situation.

    På det hela taget var det mycket arbetsrätt och lite sociala medier. Fokus låg hela tiden på arbetsrätten och det sas också vid ett tillfälle ”att det låter som vi bara är negativa och att det är en massa restriktioner kring det här och det är det också”. Det märktes, tycker jag, väldigt tydligt att de föreläsande inte har koll på det sociala media-landskapet och hur det är uppbyggt. Det påpekades vid flera tillfällen att ”de unga har ingen koll på hur saker sprids”. På generell basis tror jag det är precis tvärtom. Min syster född på 90-talet har stenkoll på vilka som ser vad på hennes Facebook-sida medan min pappa född på 50-talet har mindre koll på det.

    Det här är en generationsfråga, helt klart och det märktes också på publiken som drog förfärade suckar emellanåt vilket jag kan tycka är synd. Ingen är betjänt av skrämselpropaganda i det här läget och begränsning av sociala medier tycker inte jag är lösningen. Dessutom anser jag att ska man tala om arbetsrätt och sociala medier då bör man finnas på sociala medier.

  • LinkedIn Skills

    Vad är LinkedIn Skills egentligen? Vi ska försöka reda ut detta och hur du som HR-person kan nyttja LinkedIn Skills.

    LinkedIn Skills har snart ett år på nacken men är fortfarande i beta-stadie. De flesta känner nog till att skills visas på din profil på LinkedIn men färre kanske är medvetna om att dessa skills (eller ”Kompetens” som de översatt det till på svenska) också går att klicka på och få fram en mängd information kring. Du kan nå den informationen på två sätt, ett är att klicka på den i din profil eller genom att klicka på Mer/More uppe i menyn och sedan välja Kompetens/Skills därefter skriver du in den kompetens du vill söka upp.

    Väl inne på den sökta kompetensen visas en massa information kring den valda kompetensen. I den stora rutan i mitten definieras den valda kompetensen och du kan också enkelt lägga till den till din profil om du skulle önska. Under rutan kommer de som anses som experter inom området upp, hur dessa väljs vet jag inte exakt men misstänker att det har med förekomsten av ordet i profilen att göra. Någon som vet säkert? Under detta listas grupper som hör ihop med kompetensen.

    Till vänster får du förslag på kompetenser som liknar eller är relaterade till den kompetens du tittar på. Till vänster finns det snygga små staplar som visar hur kompetensen du tittar på växer, det vill säga läggs till på folks profiler, jämfört med andra liknande kompetenser, hur många det är på LinkedIn som angivit att de kan denna kompetens och hur åldersfördelningen är bland dem. På detta sätt kan du se om det är en kompetens som är på uppgång och kanske något du behöver lära dig för att hänga med i utvecklingen.

    Under de snygga staplarna ges förslag på företag där kompetensen är vanligt förekommande och finns det jobb som matchar kompetensen visas även dessa här. Tillsist visar LinkedIn platser där denna kompetens är vanligt angiven.

    Hur kan vi som HR-personer använda oss av detta då? Jag ser en rad användningsområden där detta kan komma att nyttjas. Se till att bevaka nyckelkompetenser på ditt företag, hur står dem sig? Är det någon annan kompetens som kommer starkt? Är det värt att ta i beaktning? På sikt kommer detta också utgöra en utmärkt rekryteringsgrund, du kan hålla koll på vilka som anses som experter inom sitt området och försöka rekrytera över dem. Ett annat alternativ är när du letar konsulthjälp – sök på kompetensen och se om din konsult återfinns på listan som expert? De senare exemplen dröjer nog innan vi får se i Sverige men en utveckling åt detta håll är fullt möjlig i Sverige.

  • Mycket mail från LinkedIn?

    Tillhör du dem som tycker att mailflödet från LinkedIn aldrig tar slut? Du är troligtvis inte ensam. Som standard skickar LinkedIn ut i princip allt som händer på LinkedIn direkt till den mail du angett som standardmail på Linkedin men detta går genom ett par enkla handgrepp att justera!

    Börja med att hålla pekaren på ditt namn uppe till höger. Välj sedan Settings/Inställningar. 

    Du får du upp lite kontoinformation samt en meny under din kontoinformation. Klicka på E-postinställningar/Email Preferences. Vi ska nu gå in och redigera i två kategorier, markerade nedan.

     

    Vi börjar med Ställ in hur ofta du vill få e-post/Set the frequency of e-mail. Under den här menyn ställer du bland annat in om du vill få ett individuellt mail för varje kontaktförfrågan som skickas till dig och hur ofta sammanfattningar av vad som sker i ditt nätverk skall skickas till dig. Hur du ställer in dessa inställningar tycker jag beror på hur ofta du är inne på LinkedIn. Är du inne varje dag behöver du kanske inte få några mail alls medan om du har lätt att glömma av att kolla LinkedIn kanske vill ha en uppdatering per vecka. Här finns såklart inget rätt eller fel utan du avgör själv hur du vill bli uppdaterad. Bredvid varje kategori hittar du ett litet frågetecken som förklarar vad varje enskild rubrik rör. När du är klar tryck på Spara Ändringar/Save changes. 

    Den andra vi ska ställa in Välj hur ofta du vill få e-postsammandrag/Set the frequency of group digest e-mails styr hur mycket email som skickas till dig från de grupper du är med i. Är det någon grupp du vill hålla särskild koll på kan det vara bra med dagliga eller veckovis uppdateringar. Andra grupper kanske du är inne på ofta ändå och inte behöver få en sammanställning av via mail. När du valt hur du vill uppdateras på dina grupper väl Spara Ändringar/Save Changes. Uppdateringar av gruppmail kan du också styra när du går med i en grupp eller via en gruppsida. När du är inne i en grupp tryck på Mer/More och sedan Dina Inställningar/Your Settings för att nå val gällande mail.

     

    Gällande grupper tycker jag såklart du ska vara med i vår grupp HR Sweden och även lägga till mig på LinkedIn!

    Trevlig helg!

  • Få jobb via Facebook?

    Hittade lite infografik gällande Facebook och söka jobb. Givetvis är den hämtade från USA och ska sättas i den kontexten och inte vår svenska kontext. Får mig osökt att tänka på debatten vi hade på #truStockholm i våras gällande integritet. Jag tror, och här blir jag gärna ifrågasatt, att vi värnar för mycket om vår integritet och vill separera vårt arbetsliv från vårt privatliv. Därför tror jag att det kommer dröja tills vi ser en utveckling liknande den i USA i Sverige.

    Vi kommer inte börja söka jobb med våra Facebook-profiler 2012 men däremot tror jag att 2012 kommer bli året då arbetsgivare fattar att med rätt strategi att annonsera och marknadsföra sig är Facebook en helt outstanding plattform för att nå rätt målgrupp på. Och även om grafiken nedan är tagen ur en amerikansk kontext så är siffrorna intressanta och visar på att skiftet från att gå runt och lämna in sitt cv, annonsera i dagspress och leta jobb på arbetsförmedlingen till att enbart söka jobb via internet och sociala medier är på gång och händer just i detta nu. Onekligen en spännande tid vi lever i.

    Social Job Search
    Created by: MBA Online

  • LinkedIn – statistik 2012

    Det pratas, bloggas och twittras mycket om LinkedIn i början av det nya året, kanske som en följd av att människor gärna startar på nytt och ser sig om efter ett nytt jobb såhär i början av året? Hursomhaver har HR Sverige alltid vurmat lite extra för LinkedIn och våra gamla guider till nätverket gäller i allra högsta grad fortfarande även om man nu kan ha LinkedIn på svenska. Det cirkulerar i dag en rad olika siffror kring hur många som egentligen är med på LinkedIn och vi fick en ping på att någon använt sig av vår gamla statistik i ett blogginlägg och därför tycker vi det kunde vara på sin plats med en liten uppdatering av statistiken.

    Onekligen har nätverket haft en fantastisk utveckling! När vi i maj 2010 för första gången tittade på medlemsantalet på LinkedIn låg siffran på 504 093 medlemmar*. Idag om vi tittar på samma siffra är vi i Sverige 892 881 medlemmar på LinkedIn. LinkedIn har alltså i Sverige växt med cirka 20 000 medlemmar per månad eller med cirka 650 medlemmar per dag (eller om man så vill 27 medlemmar per timme). En ganska imponerande utveckling. Om denna utveckling fortsätter bör LinkedIn nå en miljon medlemmar i Sverige kring maj i år.

     

     

    * Medlemsantalet bygger på uppgifter hämtade från LinkedIns-annonssystem och är obekräftade av LinkedIn. LinkedIn bekräftade 15/6 att man har över 700 000 användare i Sverige vilket ger stöd åt att mätningen är någorlunda rätt.

  • Ett fantastiskt nätverk!

    Häromdagen var jag ute efter en person som rekryterat journalister. Innan dess undrade jag om någon hade koll på folk som pysslar med gränssnittsutveckling. Och jag har bollat arbetsrättsliga ärenden, tankar om talent management och branding. Alla gånger har jag fått svar! Imorgon kanske det gäller en kandidat, tips om en workshop eller något annat HR ärende. Tack vare mitt fantastiska nätverk på HR Sverige, Twitter (#hrsve) och HR unconference (#hrunconf).

    En hel del av diskussionerna här är svåra att föra på 140 tecken eller via skrift, och därför hoppas jag att många av alla de som redan finns här ser till att masa sig till Stockholm den 20-21 april 2012 och vara med på den andra upplagan av HR unconference.

    Hoppas verkligen du vill vara med och ta del av det som ditt nätverk har att ge dig: Hjälp med konkreta frågeställningar. Delande av tankar om HR-strategiska frågor. En spaning mot framtidens HR i Sverige. Det och mer därtill hoppas jag kunna få uppleva i den fria form av konferens som en unconference innebär. Kalla det tweetup eller kalla det inspiration, men ta chansen att flytta arenan från datorn till verkligheten och anmäl dig på www.hrunconf.se. Det finns ett begränsat antal platser… Vi ses!