Kategori: HR Sverige

  • Agile Evaluation

    Agile Evaluation

    I mitt förra inlägg ville jag uppmärksamma att Angeles Bermudez-Svankvist ofrivilligt avgår som Generaldirektör på Arbetsförmedlingen och att rekryteringsarbetet minst sagt kommer bli intressant att följa. Förutom de utmaningar jag då nämnde ville jag lyfta upp möjligheter till förändring/förbättring. innan jag vågar ge mig in på att offentligt försöka spekulera i vad eller hur AF skulle kunna utveckla eller göra bättre i framtiden så vill jag belysa en modell att arbeta efter när det kommer till förändring/förbättringsarbete eftersom ja, det är precis vad jag anser de bör jobba med. I mina ögon är inte Arbetsförmedlingens ser vice optimerat till vad det allmänna behovet efterfrågar.

    När det kommer till förändringsarbete är det en sak som för mig utgör ryggraden av det arbetet, nämligen utvärdering. Att kontinuerligt ha ett grundligt och kritiskt sätt att se på det man tar sig för är en framgångsfaktor när det kommer till att hålla sig till den röda tråden.

    För att säkerställa detta förordar jag att använda sig av en logisk modell. För er som inte har hört talas om en logisk modell så är det en skräddarsydd mall för hur respektive förändringsarbete genom systematisk utvärdering framgångsrikt kan bli effektiv.

    En logisk modell är uppbyggd av sex frågor som fungerar som en mall för hur man kritiskt ska granska det man försöker uppnå.

    Nedan kommer jag redovisa för de sex frågorna:

    • Vad vill du uppnå? (mål/resultat)

    Här gäller det att ha koll på vad vi egentligen vill med vårt projekt. Ska vi förbättra något, utveckla något eller producera något?

    • När skall förändringen vara uppnådd? (tidsram)

    Här sätter vi rimliga tidsramar för genomfarandet av det vi vill åstadkomma.

    • Hur ska du nå dit? Process/aktiviteter/resurser

    När vi vet vad vi vill uppnå och vilken tidsram vi har är det på sin plats att ta fram aktiviteter som syftar till att uppnå dessa mål. Frågan vi måste besvara för att kunna gå vidare är hur detta ska ske?

    • På vilket sätt kommer det att leda till en förändring?

    När vi har besvarat föregående frågor, vi vet vad vi vill uppnå, vi vet både när och hur detta ska genomföras. Det som återstår är att för oss själva definiera hur detta kommer bidra till en förändring.

    • Hur vet du att du har lyckats uppnå dina mål?

    Detta steg handlar om att skapa mätbara mål, om vi vet vad vi vill och vad det kan förändra har vi ofta en bild av hur vi kan märka detta med blotta öget. Det kan vara i form av mer inkomster eller positivare recensioner.

    • I vilket sammanhang äger förändringen rum?

    Sammanhanget är den sista men dock inte den minsta delen av ett utvärderingsarbete. Det är inte förrän vi definierar potentiella förbättringsområden som vi ser vad vi egentligen kan göra för skillnad.

    För att göra denna process mer aktuell och nutidsanpassad vill jag applicera det ”Agila tänkandet”. Med detta menar jag att då vi har ett projekt vi ska genomföra under en viss tidsperiod så bryter vi ner denna i mindre delar, sätter delmål och skapar delprojekt. Men vi använder oss hela tiden av den Logiska modellen. Att ständigt utvärdera de mindre aktiviteterna och delmålen efter samma kriterier som när vi utvärderar huvudmålet med vårat förändringsarbete gör att vi ständigt kontrollerar om vi håller oss till den röda tråden.

    Denna metod som ett verktyg för utvärdering är en av de saker som jag försöker utveckla, mitt arbetsnamn för detta är Agile Evaluation. Det kommer mer inlägg i detta ämnet, jag ville helt enkelt kasta ut en tråd i offentligheten. Har ni synpunkter, idéer, tillägg eller bara vill diskutera vidare kontakta mig gärna.

  • Kortsiktighet, byråkrati, slutenhet och förvirring

    Kortsiktighet, byråkrati, slutenhet och förvirring

    I våras var vi på ett föredrag om Sverigestudien. Det är en studie som företaget Preera tagit fram tillsammans med Skandia, SKL och Volvo IT och som berör svenskars värderingar ur olika perspektiv.

    Ett perspektiv som var extra intressant var förstås det organisatoriska, där respondenterna beskriver sina egen arbetsplats samt arbetsklimatet i stort i Sverige.

    Följande fyra ord befinner sig i topp 10 när svensken beskriver sin arbetsplats; kortsiktighet, byråkrati, slutenhet och förvirring.

    Vad innebär detta i en tid när många arbetsgivare strävar efter att vara transparenta och öppna med sina värderingar? Och när det tydligt framgår att det snarare är öppenhet och lyhördhet som unga efterfrågar hos en arbetsgivare?

    Vi arbetar tillsammans med flera arbetsgivare och även om många pratar om det öppna företagsklimatet är det inte alla som lever upp till det. På många arbetsplatser styr ärvda värderingar som är svåra att förändra.

    Hur kan man som arbetsgivare jobba hårdare för att få bort oönskade värderingar?

    Bland annat genom en väl genomarbetad introduktion tror vi och lyfter återigen vikten av att företagets värderingar speglas genom medarbetarna.

    Studien i sin helhet kan ni läsa här

    Bild från svennevenn/flickr

  • Bermudez-Svankvist ur ett HR-perspektiv

    Bermudez-Svankvist ur ett HR-perspektiv

    Olika positioner på arbetsmarknaden erbjuder olika stora utmaningar, det är nog inte många som säger emot mig när jag påstår att ett jobb på Arbetsförmedlingens HR-Avdelning erbjuder för stunden mer utmaningar än på de flesta arbetsplatser. Låt mig försöka sammanfatta läget..

    Det är nog få som missat att Arbetsförmedlingens Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvists förtroende varit ifrågasatt senaste tiden.  Frågan huruvida hon ska få fortsatt förtroende eller inte avgjordes i går vid lunchtid när arbetsmarknadsminister Hillevi Engström meddelade Angeles Bermudez-Svankvists omedelbara avgång som Arbetsförmedlingens Generaldirektör.

    Det är enligt de flesta källor inte en isolerad händelse som ligger bakom hennes avgång utan ett misstroende som vuxit fram gradvis. Det senaste som uppmärksammades i media var hennes höga mobilräkningar där hon missat att stänga av mobilsurf under utlandsuppdrag. Relationen mellan Angeles Bermudez-Svankvists och Arbetsförmedlingens styrelse har gradvis försämrats senaste perioden och när det i media uppmärksammades på bred front att hennes mobilräkning var bortom all rimlighet uppstod en situation som bara kunde lösas med att agera.

    När det är interna anspänningar inom en organisation blir ofta fokus flyttad från nyttan till problemet vilket i sin tur påverkar de som ska använda sig av den så kallade nyttan. Att detta påverkat de som brukar Arbetsförmedlingens tjänster negativt illustreras i en mätning från TNS Sifo som visar att Arbetsförmedlingens anseende minskat från -21 vid mätningen 2012 ner till -27 vid mätningen för 2013. Att tillägga så går skalan från 100 till -100 där medeltalet för svenska myndigheter ligger på 22 och Arbetsförmedlingen ligger på den mätningen i botten. Detta bekräftas av svenskt kvalitetsindex årliga mätningar som visar en positiv trend 2008-2011 men 2011-nutid en kraftigt fallande trend. Att Arbetsförmedlingen har lägst siffror bland de olika myndigheterna hänger nog till stor del ihop med låg konjunktur och hårt klimat på arbetsmarknaden. Men det är minskningen i anseende som skvallrar om en förändring av något slag.

    När jag hör ordet förändring kan den obotliga optimisten i mig inte låta bli att samtidigt höra ordet förbättring, eller åtminstone möjligheten till förbättring. Här har arbetsförmedlingen ett gyllene läge till att vända en negativ trend till en mera positiv trend. Nu talar jag inte enbart om möjligheten till att hitta en ny Generaldirektör som harmoniserar med styrelsen  utan möjligheten att bli en populär-are myndighet i svenska folkets ögon.  Vad som närmast kommer ske är att Clas Olsson, tidigare biträdande Generaldirektör för Arbetsförmedlingen, kommer tillträda som tillförordnad fram till att ny Generaldirektör rekryterats. Här ser jag som jag sa ett gyllene tillfälle att uppdatera myndighetens relation med allmänheten.

    Den uppdateringen kan börja redan vid rekryteringen av ny Generaldirektör.

    Vad som varit en stor kritik från allmänheten riktad mot Arbetsförmedlingens metoder är att det inte tas hänsyn till enskilde individens behov samt att de ställer mer krav på den arbetssökande i förhållande till individanpassad hjälp.  Mitt förslag är att göra svenska folket delaktiga i denna rekrytering på något sätt, om inte direkt delaktiga, låt det vara stor transparens i rekryteringen och lyssna lyhört på folket. Skapa en känsla av delaktighet och bygg förtroende från toppen. Men som Angeles Bermudez-Svankvists uttalanden i pressen skvallrar om så är det inte bara externt som förtroendet måste återuppbyggas utan även internt.  Jag vågar påstå att det just nu är lite extra utmanande att jobba med HR just på Arbetsförmedlingen.

    Det kommer nog behövas några dagar för allt att lägga sig och en plan framåt sakta men säkert framträda. Precis som jag säger så kommer utmaningarna vara stora men möjligheterna ännu större. Det är vid få tillfällen en organisation, företag eller myndighet kommer i större kontakt med omgivningen än vid en rekrytering.

    Dörrar öppnas, nyfikna blickar vänds inåt, letande blickar vänds utåt. Möten sker.

    Allmänheten kommer här få en bild av hur Arbetsförmedlingen vill jobba i framtiden, så varför inte vara transparent och tydlig. Varför inte bjuda in svenska folket till att åtminstone få göra sin åsikt hörd. Lika viktigt är att lyssna på de 11000 medarbetare som jobbar på Arbetsförmedlingen, att låta rekryteringen av ny Generaldirektör bli folkets och medarbetarnas rekrytering. Ett unikt tillfälle att kombinera CSR och Employer Branding. Det tror jag kan vara en framgångsfaktor för Arbetsförmedlingen i dessa tider för förändring. att fokusera på individens delaktighet, lyssna och låta sig lära av individen. Det är trots allt individen som vet vad denne själv behöver. Nu får vi inte glömma att vi talar om en politiskt och statligt styrd myndighet som såklart är hårt reglerad. Men det är här utmaningen för Arbetsförmedlingens HR-Avdelning kommer in i bilden.

    Ser vi rekryteringen av ny Generaldirektör som en möjlighet att vinna i anseende hos folket är det enligt mig tre huvudutmaningar som måste tas an.

    Den första utmaningen är att skapa en känsla av delaktighet hos svenska folket. Den andra är att läsa vad samhället har för behov och ställer för krav på Arbetsförmedlingen i framtiden. Vilket kan vara avgörande för vilken typ av ledarskap som blir aktuell och därmed också avgörande för val av Generaldirektör. Den tredje och största utmaningen blir att attrahera rätt kandidater.  Är det en orädd entreprenör, en handfast byråkrat eller emotionell innovatör?

    Oavsett vad som händer framöver så kommer HR få spänna musklerna och vara lyhörda både på det som sägs inifrån men även utifrån. Lyssna tillräckligt noga för att kunna se in i framtiden, för det är där möjligheten till förändring och förbättring finns. Eller är det så att Arbetsförmedlingen inte tjänar på att öka i popularitet?

    En fråga är jag säker på, detta blir en intressant rekrytering att följa!

     

  • Är du chef eller ledare?

    Är du chef eller ledare?

    När du tänker på en chef eller ledare eller kanske funderar på dig själv i dessa roller, vad ser du framför dig då?

    I flera olika situationer har jag behövt trycka på att det är skillnad på att vara ledare och på att vara chef. Nedan följer ett litet utdrag från Framfots hemsida www.framfot.se som jag tycker beskriver just denna skillnad på ett väldigt bra och begripligt sätt.

    Testa genom att ställa dig dessa tre frågor så får du svaret på om du är chef över eller leder dina medarbetare.

    1. Räknar du värde eller skapar du värde?

    Du räknar troligen värde om du försöker ha kontroll på dina medarbetare. Chefer som räknar värde lägger ner mycket till på rapportering, uppföljning och kontroller, vilket i stället till och med kan reducera värdeskapandet eftersom medarbetarna blir avbrutna och distraherade i sitt fokus, flöde och skapande av värde. Ledare som fokuserar på att skapa värde säger: ”Jag vill att du hanterar A medan jag hanterar B”, och är därmed lika mycket värdeskapare som sina medarbetare. Genom att samverka och komplettera varandra skapar dessa ledare synergi i stället för kontroll.

    2. Leder du genom inflytande eller genom makt?

    Chefer har underordnade, ledare har medarbetare. Chefer skapar makt, ledare skapar inflytande. Ett litet självtest är att titta på hur många medarbetare som inte är direktrapporterande till dig som chef och ändå kommer till dig och ber om råd. Ju fler det är, desto större sannolikhet att du leder genom inflytande.

    3. Leda människor eller leda arbete?

    Skilj på att kontrollera att en grupp når uppsatta mål och att motivera, inspirera och möjliggöra för andra att vilja bidra till organisationens framgång. Självtest: Bjud regelbundet in dina medarbetare till prat. När de slutar fokusera på och prata om enbart det operativa arbetet och börjar prata om vision, syfte och strävan vet du att du leder i stället för chefar.

    Visst är detta tänkvärt?

    Min åsikt är att i varje organisation så finns det och behövs det både chefer och ledare. Till viss del behöver vi chefer så tillvida att det skapar struktur, rutiner och formar en basfunktionalitet för sjävla företagandet en möjliggörare om ni så vill. Ledare  behöver vi för att sedan få ut det bästa vi kan få ut av våra medarbetare och vårt företag. Förlitar vi oss bara på struktur om vi bara leds av chefen så ökar risken för att vi kväver kreativitet, tillit och nyskapande. Men å andra sidan har vi bara ledare utan god struktur och ordning och reda så är chansen stor att vi tappar bort det goda som presteras för vi inte ha system för att ta hand om det som produceras.

    Min slutsats är att HR behöver vara bra på att supporta bägge dessa roller och förstärka och mixa dessa kompetenser i era företag. Drömmen är såklart kompetenta chefer med fungerande processer och goda ledare som skapar inspirerande arbetsmiljö och arbetsglädje. Du vet väl att du kan vara med och skapa både och!

     

    Gabriella Ekström

     ”Vision utan handling är att dagdrömma. Handling utan vision är en mardröm.”
    – Japanskt Ordspråk

     

     

  • Så rekryterar du via sociala medier – Facebook

    Så rekryterar du via sociala medier – Facebook

    Det här inlägget har jag funderat på länge. Sägas skall också att det här inlägget är skrivet för dig som i alla fall vet vad Facebook är och ungefär hur en Facebooksida ser ut. Jag har tidigare bloggat om hur jag tycker man som rekryteringsföretag eller HR-avdelning ska hantera Twitter och Instagram. Men Facebook har tagit emot lite. Det är ett känsligt ämne för många fortfarande. När jag är ute och träffar HR-chefer så är det under avdelningen Facebook som man protesterar vildast. Men vi återkommer till den biten.

    Att säga att Facebook är känt är ett understatement. Även om min 93-åriga moster själv inte har det så vet hon vad det är. Alla har en åsikt om det.

    LinkedIn är inga konstigheter. När jag pratar om det köper alla det. LinkedIn har lyckats bygga ett stabilt varumärke som ett professionellt nätverk och gör dessutom bra med pengar på det vilket jag tror skänker legitmitet åt nätverket. Att man har en svensk säljavdelning som är aktiv skänker ytterliggare trovärdighet till nätverket. Men det här blogginlägget ska inte handla om LinkedIn utan Facebook så åter dit.

    Störst

    För det finns ett faktum som inte går att ignorera anser jag. Facebook är utan tvekan det största sociala mediet som finns i Sverige idag. Strax under 5 miljoner medlemmar är aktiva på nätverket. Oddsen på att du har någon på din arbetsplats som är med är extremt låga. Och det är just därför jag tycker det är så viktigt att du som HR-person har kunskap och insikt i plattformen. Det kan tyckas att den här diskussionen inte skulle behövas tas 2013 men det gör den. HR har inte koll på de här bitarna är min definitiva uppfattning. Men om vi konstaterar och kommer överrens om att HR bör ha koll på Facebook – vad ska man då göra där?

    Ta kontroll!

    Först och främst ska du bevaka, det är jag inne på redan här. Har ni ingen Facebook-sida? Skapa en. Har ni en? Kontakta den person som är ansvarig och be att får vara med på möten kring den etc. Vad du vill ha fram? Hur sidan uppfattas från ett HR-perspektiv och vad är då det? Det självklara för många är rekryteringsperspektivet så låt oss fokusera på det först.

    Rekryteringsperspektivet.

    Först och främst. När det gäller Facebook – tänk inte tanken ”Det är nog bra med en karriärsida och en vanlig sida.” Det är det inte. Det är dyrt och ineffektivt att driva fans till två ställen – samla dem på ett ställe. Jag lovar att både ditt arbetsgivarvarumärke och ”vanliga” varumärke får plats på samma Facebooksida. Använd istället en app för lediga jobb. Varför ska du göra det? Därför att en app automatiskt hämtar alla dina lediga jobb från din hemsida och visar dem på Facebook. Det möjliggör för att folk som följer dig hittar in till dina lediga jobb. Det finns ett otal appar på marknaden där de billigaste och enklaste kostar runt 2000 kr/år och de lite mer avancerade kostar runt 25000kr/år. Vi använder Work4 och jag är ohyggligt nöjd med den appen. Den är i mina ögon den absolut bästa appen på marknaden. (Ett bevis på det är väl att Facebook själva började använda den för att visa sina lediga jobb) Alternativ till den är Jobcast eller Jobvite. Det du letar efter är en app som klarar två saker utöver att kunna visa annonser:

    1. Visa statistik.
    Kan låta självklart men är det inte. Att kunna visa i realtid hur många som besöker jobbet och som faktiskt söker jobbet är ett krav. Detta för att du som publicerar ska kunna laborera och justera annonser för maximal spridning och maximal effekt. (Dvs att du får in ansökningar)

    2. Korspublicera
    En automatisk funktion som korspublicerar annonsen över plattformar är också basic. Sparar dig enormt mycket tid.

    Att köpa en svensk app för att visa jobb är dyrt, dåligt och dumt IMHO. Det finns ingen app på svenska marknaden som slår de utländska. När du har skaffat din app så laborera med poster i din Timeline som hänvisar till din app eller till din annons på din hemsida. Syftet är att driva trafik till din annons. Vad funkar bäst? En rolig text? En bild på en katt? Laborera och testa. Det är enda sättet att lista ut vad just dina följare gillar.

    Någonstans här brukar protesterna komma. ”Vill verkligen folk se jobb på Facebook? Det är ju privat!”. Jag brukar jämföra det med en tidning. Du ligger där i sängen på söndagsmorgonen. Kaffet bredvid. Mackan på en liten tallrik. Du öppnar tidningen och vill ta del av allt innehål i tidningen. Bredvid det du verkligen vill läsa finns det jobbannonser. Du öppnade inte tidningen för att läsa jobbannonser. Men du vet att dom är där för att annars skulle tidningen ha kostat det dubbla. På samma sätt är det på Facebook. Folk går inte primärt dit för att titta på jobbannonser. Men annonserna är en förutsättning för att Facebook ska fortsätta vara gratis. Och folk får lära sig leva med det eller lämna nätverket. Så ja – annonserna ska in på Facebook. Passar det inte folk kan dom alltid avfölja din sida.

    Foton

    När du publicerar jobbannonser på Facebook (som vi nu kommit överens om är en bra sak, right?) så testa att lägga till en bild. Bilder är nästan alltid trevligare och mer klickbara än text. Men återigen laborera också, kanske gillar dina följare mer textbaserade annonser? Våga testa och pröva. Väldigt få blir skogstokiga på Facebook. (Det händer men sällan och man kan alltid be om ursäkt och göra om.)

    Det andra perspektivet jag tycker HR ska anamma har jag redan bloggat om. Att lägga till chefen på Facebook. Läs inlägget och diskutera det gärna i kommentarsfältet.

    De tredje och sista perspektivet handlar om employer branding. Faktum är att all kommunikation som din marknadsavdelning skickar ut är en del i ert employer brand. Genom att du inte är med och vet vad som kommuniceras på er Facebook-sida så har du inte heller koll på ditt employer brand. Inte så bra.

    Så ta och hugg tag i din Facebooksida. På vilket sätt det nu än må vara.

    Undrar du något? Ställ en fråga i kommentarsfältet så ska jag försöka svara på den!

     

  • Arbetet som chef inom kommunal sektor

    Arbetet som chef inom kommunal sektor

    Hej på er igen. Nu är jag tillbaka efter närmare två månaders bortavaro. Ny stad, nytt boende och nytt arbete. Det tar allt lite tid att få ordning på saker och ting. Dessutom den varmaste sommaren som jag upplevt på länge. Allt eftersom värmen ökat har mina inlägg minskat, men nu, som sagt, är jag tillbaka. Redo att reflektera och diskutera. Mitt nya arbete som chef inom kommunal sektor har givit mig många nya tankar som jag gärna delar med mig utav och gärna får lite återkoppling på. För att kunna skriva om alla de ärenden man som arbetsledare kommer i kontakt med är det först rimligt att jag inleder med att beskriva vad jag gör en vanlig måndag.

    • Kl 08.00 – Kommer till arbetet, stämplar in och sätter mig vid datorn med en kopp kaffe. Läser mejl, checkar av så att mina medarbetares stämplingar är i ordning, beviljar ledigheter och semestrar. Går upp på avdelningen för att hälsa och stämma av med personal på plats så att helgens bemanning varit okej och att allt gått bra.
    • Kl 09.00 – Fika med chefskollegor, diskuterar lite kring dagsaktuella händelser. Resonerar kring nuvarande frånvaro på respektive avdelning och hur vi bör lösa uppkomna behov på bästa sätt.
    • 09.15 – Tar hand om all möjlig administration, betalar fakturor och ringer några samtal. Förbereder för fackligt samverkansmöte kl 13.00.
    • 12.00 – Lunch. Äter oftast på plats men försöker i möjligaste mån komma ifrån arbetet en stund för att koppla bort och slappna av.
    • 13.00 – Fackligt samverkansmöte. Här diskuteras allt det löpande, om bland annat personaltäthet på avdelningen, kring arbetsmiljö och kring ekonomi.
    • 15.00 – Eftermiddagsfika. Går upp på avdelningen, stämmer av med sena skiftet om eventuell frånvaro. Stämmer också av hur de anser att helgen varit.
    • 15.30 – Läser mejl, rensar undan lite administration och förbereder inför morgondagens rehabiliteringsmöte.
    • 17.00 – slut för dagen, sätter mig i bilen och åker hem.

    Så här kan alltså ett väldigt schematiskt exempel på en måndag se ut. Variationen är dock bredare än detta och den ena dagen är verkligen inte den andra lik. Naturligtvis finns det inte sådana här exakta hållpunkter utan allt sker lite som det sker och chefsskapet handlar egentligen mest om att vara tillgänglig och att få saker gjorda vilket är vad mitt nästa inlägg kommer att handla om.

  • Företagskultur

    Företagskultur

    Hur viktigt är egentligen företagskultur & vad gör den egentligen?

    För mig är företagskultur det som gör att man känner sig att man är en del av något större, att det  man gör är meningsfullt & att man känner sig delaktig. Alla de saker som bidrar till motivation och ökad produktivitet. Företagskultur är gemensamma värderingar som de anställda delar, det är hur man beter sig mot varandra. En bra företagskultur ökar sammanhållning och engagemang, man har kul på jobbet och man vill göra det där lilla extra. Välmående individer är mer villiga att jobba hårdare. Men hur många företag jobbar egentligen aktivt med sin företagskultur? Om man frågar de flesta vad deras företag står för, vad visionen är och vad för värderingar de har – så vet dom flesta inte. Många har visioner och värderingar, de står ofta på något intranät eller i någon policy. Men det är sällan de är implementerade eller har någon mening för de anställda. Om man inte känner sig delaktig i kulturen, hur ska man kunna bidra?

    Företagskultur borde genomsyra organisationen. Man ska andas och leva den. . Om budgetar och resultat är hjärnan i en organisation, så är företagskulturen hjärtat. Om inte hjärtat mår bra, så gör inte hjärnan det heller. Vi måste våga investera i och jobba med de mjuka värderna, vi är ju trots allt människor. Kött & blod med känslor, inte robotar. Vi har ett liv, inte ett jobb-liv och ett privat-liv. Självklart kommer det som händer på jobbet att påverka oss hemma och viseversa, hur bra vi än försöker hantera det.

    Företagskultur är så mycket mer än en personalfest 2 gånger per år. Företagskultur är något man alltid måste jobba med. I tider med nerskärningar och oro är det ännu viktigare! Jag tror att man når & upprätthåller en god företagskultur genom att låta anställda vara med i arbetet att ta fram värderingar. Det handlar också om att nyckelpersonerna i företaget måste handla efter värderingarna för att sprida och upprätthålla budskapet. Barn gör som vuxna gör, inte som de säger. Det gäller vuxna med. Om vi engagerar oss i våra anställda och visar att vi bryr oss – så kommer de att bry sig om företaget och varandra. Det handlar om att varje anställd måste vara stolt över värderingarna och våga säga ifrån om någon beter sig på ett sätt som inte önskas. En del handlar också om att tydligt kommunicera och informera om företagsmål. För om man inte vet vart man är påväg, hur ska man komma dit? Och hur ska man kunna glädjas när man är framme?

    En välmående organisation tar inte bara hand om den felande länken utan uppmuntrar ett gott beteende. En klapp på axeln ibland behöver vi alla, även om det står VD på ditt visitkort. Ge feedback till dina kollegor och chefer, anta inte att de vet vad dom gör rätt och fel. Om vi inte får feedback, hur ska vi kunna förbättra oss? Istället för att vänta på att någon annan ska lösa allt åt dig, ta ditt ansvar och fundera på hur du kan bidra till en god företagskultur. Hur vill du att den arbetsplatsen som du trivs på ska vara?

    Skriv gärna om dina tankar om företagskultur & hur ditt företag jobbar med företagskultur.

    Bild från flickr/thomashawk

    Spring en mil!

  • Vad gör HR egentligen?

    Vad gör HR egentligen?

    För ett par veckor sedan sa min bror till mig ’hur kan du jobba på distans? Jag menar vad kan du göra vid datorn, du går väl typ runt och ser till att folk mår bra?’. Vi gör lite mer än så. När jag pluggade hade jag ingen aning om vad man kunde bli, studierna var så teoretiska och jag saknade svar på hur en verklig arbetsvecka kunde se ut. Frågan från min bror fick mig att börja fundera tillbaka på hur det var när jag började på mitt jobb som första HR person i Sverige. Jag fick många gånger frågan ’Vad jobbar du med? Vad gör HR egentligen?’. Jag är rädd att detta visar att HR inte är tillräckligt synliga på arbetsplatserna runt om i Sverige. Kan det vara så att vi blivit för mycket strategiska process skrivare och för lite operativa inspiratörer? Jag tror att svaret på frågan ’Vad gör HR egentligen’ ser olika ut beroende på om man jobbar privat eller statligt, i ett stort eller litet företag, ensam eller tillsammans med ett HR team. Men jag ska försöka ge mitt svar på vad jag som HR jobbar med och vad jag tror på.

    I min roll som HR letar jag efter individers och företags potential, vad de skulle kunna vara om de uppnådde sitt ultimata jag, och jag vill hjälpa dem att nå sitt mål. Jag anser att min roll som HR är att lyfta HR perspektivet i diskussioner och möten i företaget. Om inte jag gör det, vem ska annars konstant tänka på de anställda och hur beslut påverkar dem i diskussionerna. Resterande har fullt upp med att tänka på det ekonomiska utfallet, hur vi ska nå vinst, hur vi ska öka produktiviteten, vilka projekt som ska dras igång och om man upnått senaste deadline. I diskussionerna ser jag det som min roll att lyfta HR perspektivet dvs. få företaget att inse att personalen är deras största tillgång, inte bara en kostnad. Lyckliga, glada människor som inte konstant är sönderstressade presterar bättre. De är mer kreativa och produktiva, de är engagerade.

    What is HR – english version.

    Jag har som HR arbetat väldigt brett, så min vecka har varit mycket varierad. Jag har arbetat i ett mindre företag där jag kännt alla personligen, därför har jag arbetat mycket nära och varit stöd för både chefer, ägare och anställda. Min roll har innehållt såväl strategiska bitar som utvecklande av processer och policys men också direkt operativt arbete. Strategiskt arbete kan innebära allt från att skapa en ny rekryteringsprocess till att införa ett flextidsavtal eller friskvårdsbidrag. Det viktiga för mig är att policys och processer inte blir en pappersprodukt utan faktiskt något som bidrar till en förbättring. Operativt arbete kan innebära saker som att stödja en chef i Performance Management,   skriva annonser, hålla intervjuer, genomföra ett rehabiliteringsärende eller stödja chefer i arbetsrätt.

    För mig handlar HR om att få personalen att trivas och må bra i sitt andra hem, så att de kan göra ett så bra jobb som möjligt för företaget. Vi har bara 24 timmar per dygn, och varför skulle vi vilja leva hälften av vår vakna tid olyckliga? En sund företagskultur är viktig, och värderingar som inte finns i ett dokument utan faktiskt levs och andas av såväl anställda som företagsledning. Det viktiga är inte vad det sägs att man ska stå för eller göra, utan hur man faktiskt handlar. Genom att lyssna på de anställda kan jag driva deras intressen. Jag tror på att inspirera och motivera snarare än kontrollera och reglera. Jag arbetar hellre proaktivt för att förebygga. Som ett exempel kan vi ta upprepad korttidssjukfrånvaro. Istället för att skicka folk på förstadagsintyg (och därmed bevisa att jag inte tror att de är sjuka på riktigt) jobbar jag hellre proaktivt med att tex införa friskvårdsbidrag, friskvårdstävlingar och erbjuda influensa vaccinering. Sundare människor är mindre sjuka, sjukfrånvaro kostar företagen massor. Friskvårdsbidrag som är avdragsgillt för företagen, borde därför vara en god idé för att förebygga ohälsa. Friskvårdstävlingar skapar även förrutom ett sundare liv, team spirit och sammanhållning. De är något som gör att människor trivs bättre på jobbet – vilket i sig leder till ökat engagemang och produktivitet.

    Vad har ni för erfarenheter av HR från era arbetsplatser och hur skulle ni vilja att man arbetade?

    Behöver du hjälp i ditt HR-arbete? Hör av dig! 

    Träningsblogg

    Vad gör HR egentligen? HR-rollerna förklarade

    HR (Human Resources, personalavdelningen) ansvarar för allt som rör en organisations medarbetare – från rekrytering och onboarding till lön, arbetsmiljö, kompetensutveckling och kultur. Kort sagt: HR ser till att rätt personer trivs, utvecklas och presterar. Här är vad de vanligaste HR-rollerna faktiskt gör.

    Vad gör en HR-specialist?

    En HR-specialist är expert inom ett område – till exempel rekrytering, lön, arbetsrätt eller kompetensutveckling. Rollen är djup snarare än bred och fokuserar på att driva och förbättra sina specifika processer.

    Vad gör en HR-generalist?

    En HR-generalist hanterar hela bredden av HR-frågor – rekrytering, medarbetarsamtal, arbetsmiljö, policys och stöd till chefer – ofta på mindre eller medelstora företag där en person täcker hela HR-spannet.

    Vad gör en HR-chef?

    En HR-chef leder HR-funktionen och dess medarbetare, sätter den strategiska personalagendan och sitter ofta i ledningsgruppen. Ansvaret är både operativt (HR-teamet) och strategiskt (kompetensförsörjning, kultur och förändring).

    Vad gör en HR-konsult?

    En HR-konsult anlitas externt för att stötta i specifika frågor eller perioder – från rekrytering och omorganisation till arbetsrätt och interimsuppdrag. Bra när företaget behöver HR-kompetens tillfälligt eller saknar egen HR.

    Vad är skillnaden mellan HR-specialist, generalist och chef?

    Specialisten går på djupet i ett område, generalisten täcker bredden, och chefen leder funktionen och ansvarar för strategin. På större bolag finns alla tre; på mindre gör ofta en generalist allt.

    HR utvecklas snabbt – inte minst med AI. Vill du se hur AI förändrar HR-arbetet? Läs mer hos HumAIn Academy – AI för HR.

    Vill du komma igång med AI i HR-arbetet? Johannes Sundlos kostnadsfria 60-minuters AI-kurs för HR är en bra start, certifikat ingår.

  • HR-strategi, har ni en sån?

    HR-strategi, har ni en sån?

    Det finns många teorier som styrker det faktum att det är nödvändigt att arbeta efter uppsatta strategier för att bli ett lönsamt företag (se exempelvis Grant, 2005). Jag håller med, hur kan man ens styra sin verksamhet utan att sätta upp tydliga mål och sedan ta fram strategier för hur man ska nå dessa mål?

    Och vilka av organisationens resurser är det sedan som kan vara med och arbeta mot målen? Jo, medarbetaren! Medarbetaren ses ur fler och fler perspektiv som ett företags viktigaste resurs (se exempelvis Boudreau & Ramstad,1998). För att kunna hantera denna viktiga resurs på ett hållbart sätt krävs en uttalad HR-strategi, detta menar såväl de framgångsrika HR-forskarna Boxall och Purcell (2011) som Ulrich och Brockbank (2007). Läs deras studier, de är ytterst intressanta för dig som arbetar på HR och vill stärka dina argument inför företagsledningen.

    Men för att medarbetarna i en organisation ska kunna utgöra ett företags styrka och vara med och öka dess konkurrenskraft krävs att HR-strategin stödjer företagets övergripande affärsstrategi. Kan många av er, med handen på hjärtat, säga att er HR-strategi (om en sådan ens finns) har tagits fram i samarbete med ledningsgruppen med syfte att stärka den övergripande affärsstrategin? Jag har till och med stött på företag där man inte har någon affärsstrategi alls, hur kan dessa företag arbeta på ett hållbart och utvecklande sätt med sina medarbetare för att öka organisationens effektivitet och vinst?

    Det är så oerhört viktigt att vi på HR har en representant i ledningsgruppen, har vi inte det så måste vi kämpa för att komma dit. Först då kan medarbetaren ses som en av organisationens absolut viktigaste resurser och behandlas därefter. Detta borde vara alla HR-chefers mission resterande tid av år 2013! Nu är det snart dags för semester, men börja kämpa för detta redan nu!

    Trevlig sommar önskar en magisterstudent med inriktning på strategisk HRM:)

  • iRecruit Amsterdam

    iRecruit Amsterdam

    Har det stora nöjet att dels delta men också föreläsa själv på konferensen iRecruit i Amsterdam nu idag och imorgon. Såhär efter första dagen är det på sin plats att summera den tycker jag. Och ska man börja någonstans är det att det är lite som Webbdagarna är hemma i Sverige. Mycket folk, mycket som pågår och mycket online. (Även om jag måste säga att Webbdagarna faktiskt har en snyggare inramning.) Ämnena har varit fantastiska för en annan som verkligen gillar rekrytering och då framförallt rekrytering på nya och innovativa sätt.

    Först ut imorse var Scott Pitasky och John Viastelica. Den första från Microsoft, den andra från Recruiting Toolbox. Deras snack handlade mycket om att inte vara en hamster. Inte bokstavligt talat såklart men att inte bara springa runt i hjulet utan emellanåt fråga sig vad man gör. Dom körde b.la en klassisk ”fyrfältare” och menade på att du behöver egentligen bara vara duktig på att rekrytera dom du har svårast att rekrytera. Intressant!

     En annan intressant utläggning, som vi faktiskt delvis pratar om där jag jobbar, är att skapa personas. Dvs med vem du kommunicerar och vem du tänker dig rekrytera. Det senare har sina brister tycker jag eftersom det kan innebära att du låser dig mycket för att hitta en specifik person men i övrigt – intressant!

    Därefter dags för lite mobilsnack! Och inte så lite heller. Satt förstenad i fyra timmar nästan och lyssnade på mobila rekryteringstrender. Att det är ”the next big thing” råder det absolut inga tvivel om. En hel del data, ett riktigt bra case från Pepsico och massa insikter.  När Pepsico lanserade en webb som hanterade att ta emot ansökningar via mobilen ökade frekvensen mobilansökningar med 800% på en månad! Jag är rätt övertygad om att vi kommer få se brutalt många mobilarekryteringslösningar inom en snar framtid och det är, när man tänker efter, inte så konstigt. En av föreläsarna gjorde ett test. Alla som hade en smartphone på sig just nu fick ställa sig upp. Alla ställde sig upp. ”Ni som inte kollar internet via telefonen i sängen, sätt er ner.” Två satte sig ned. Det säger något om hur mycket vi använder våra telefoner idag, speciellt i Sverige. Vi är ett av de länder med högst smartphone penetration i världen. 51% av befolkningen har en smartphone idag. Vill du ha mer stats och intel om mobila grejer – spana in mobiledave.me.

    I pauserna har jag försökte snacka med alla leverantörer som ställer ut. HireVue ska ni kolla in. Zartis är ett annat coolt företag på väg upp.

    På ett sätt är jag lättad efter dagen. Vi är inte så långt efter i Sverige trots allt. Visst, vi är inte i närheten lika sociala medie-anpassade som resten av Europa/USA är när det gäller rekrytering men vi är sakta påväg ditåt i alla fall och faktum är att det känns hoppfullt. För i alla fall Europa är inte så långt före. Men vi skulle behöva ett event som iRecruit i Sverige. Tills dess är min varmaste rekommendation att du besöker iRecruit eller deras stora syskon HR Tech. Det är, i alla fall baserat på dagens program, helt klart värt en resa till Amsterdam och jag vågar nästan garantera att du kommer få mer ut av att åka ner hit än att gå på valfritt HR-event i Sverige. Se så. Chefen går snart på semester och är på gott humör, boka in det redan nu.