Inom HR-området sker ofta en sammanblandning av den administrativa hanteringen, det operativa arbetet och det strategiska. Sammanblandningen kan visa sig i hur man organiserar arbetet, hur man fungerar som beställare eller i hur man resonerar kring olika frågeställningar. Konsekvenserna av detta blir i bästa fall otydlighet i vem som gör vad samt hur och i sämsta fall att HR inte levererar rätt till organisationen. Kanske är detta också en del av förklaringen till de ibland närmast desperata försöken att förklara/motivera hur viktigt HR är? När HR i handling istället kunde valt en mer trovärdig väg?
Administration är tråkigt, antyder någon. Inte värdeskapande, säger en annan. Bör minimeras, kräver en tredje. Hur sätter vi in HR-administrationen i ett sammanhang?
Låt oss konstatera: administration behövs! Utan den grund som utgörs av administrationen, är det svårt att bygga huset. Hanteringen av underlag, beställningar, söknings- och rapportfunktioner, sammanställningar och ordning och reda är nödvändiga för att ställningstaganden och uppföljning ska kunna ske i enlighet med strategier och genomförande. Också beslut och avvägningar inför framtida händelser påverkas av hur väl den administrativa hanteringen lyckats/inte lyckats.
Området kan lättare kategoriseras på nedan vis:
Vad som ska registreras/hanteras påverkas av beslut om den aktuella processens mål och syfte.
Vem som registrerar/hanterar uppgifter påverkas också av hur den aktuella processen ska föras framåt.
Hur registrering och hantering utförs blir sättet (manuellt, med IT-stöd) att fysiskt utöva den administrativa uppgiften.
Hur kan detta tillämpas inom ditt specifika HR-område?
LinkedIn bygger på kontakter av olika grad och du behöver 50 för att nå en fullständig profil. Förstahands kontakter är människor som du har lagt till på LinkedIn, ni har båda bekräftat att ni känner varandra eller vill lära känna varandra och har varandra i era respektive nätverk på LinkedIn. Andra gradens kontakter är en av dina kontakters kontakt, det vill säga en kontakt som finns i en av dina kontaktersnätverk men som du inte har i ditt nätverk. Tredje gradens kontakt är ytterliggare ett steg bort, en kontakts kontakt kontakt (mycket kontakt!) helt enkelt.
När du söker jobb är det av flera olika anledningar bra att ha kontakter på LinkedIn. Som jag nämnde i den första bloggposten förmedlas 3 av 4 jobb via kontakter. Så nätverkar du och är aktiv med att lägga till kontakter på LinkedIn borde med all rimlighet dina chanser till att skaffa ett jobb öka. Ett tips till både dig som är öppet arbetssökande och mer dolt arbetssökande, det vill säga att din arbetsgivare inte känner till att du söker jobb, är att lägga till rekryterare på LinkedIn. Skriv en kort förklaring vad du vill och hur din situation ser ut, de som jobbar med rekrytering är ofta väldigt benägna att hjälpa dig om de kan. (Vill du dölja att det syns vilka du lägger till på LinkedIn? Klicka på ditt namn upp tilla höger Inställningar-Profil-Välj vilka som kan se ditt aktivitetsflöde-Bara du)
LinkedIn begränsar möjligheterna till att söka på kontakter utanför ditt 1:a,2:a och 3:e handsnätverk och begränsar dessutom din möjlighet kontakta människor till bara dina 1:a hands kontakter.
Det finns flera olika sätt att lägga till kontakter på. Det enklaste sättet är att helt enkelt söka upp den person du vill lägga till. Uppe till höger finns ett sökfält där du knappar in den person du vill hitta. Var noga med att det står Personer framför sökrutan.
När personen sedan dyker upp. Klicka dig antingen in på personens profil eller om du vill lägga till personen direkt på Skapa kontakt.
Efter du klickat på Skapa kontakt får du upp en lista med olika förslag på hur du känner personen du försöker lägga till. LinkedIn låter dig nämligen inte lägga till personer som du inte känner. På något sätt måste du därför ange hur ni känner varandra. Det här är en vanlig fråga jag får, vad ska man välja om man inte känner varandra här men ändå vill lägga till någon? Svaret är enkelt; det spelar inte så stor roll vad du väljer här sålänge du skriver en personlig hälsning i rutan längst ned. För skickar du ut en förfrågan lite random utan att tydligt säga vad det är du vill då väljer folk att inte lägga till och lyssna på dig men lägger du till någon och förklarar vem du är och varför du vill ha kontakt då brukar de flesta acceptera förfrågan. Dessutom är det så att hur ni känner varandra visas inte publikt utan visas bara för personen du skickar din förfrågan till. (En liten lustig detalj, längst ner kan du välja Jag känner inte…. Väljer du det här får du inte lägga till personen. Mycket oklart varför den finns överhuvudtaget.)
Ett alternativ till att söka fram människor är att klicka på Kontakter i menyn längst upp och sedan välja Lägg till kontakter. Du kommer då få en rad alternativ som underlättar ditt kontaktskapande.
Kollegor låter dig se personer som du tidigare har arbetat med. Du får se 50 personer från varje arbetsställe. När du skickat ut inbjudningar till 10 får du upp 10 nya förslag. Notera att om du arbetar i en stor organisation är det här ett rätt trubbigt verktyg, du får upp många förslag som är orelevanta.
Skolkamrater låter dig lägga till människor som gått på samma skola under samma period som du. Även detta är än så länge ett relativt trubbigt verktyg då LinkedIn inte tar hänsyn till vilket program du gått eller under vilka exakta år du gått på skolan utan bara matchar dig med folk från samma period och samma skola.
Sist men absolut inte minst finns Personer du kanske känner. Utifrån det du har angett på din LinkedIn-profil och vilka kontakter du har ger LinkedIn dig förslag på människor som LinkedIn tror att du känner. Det här är det smidigaste sättet att lägga till folk på om du har ett tiotal kontaker och en hyfsad LinkedIn-profil. Tidigare var du tvungen att lägga till alla en och en men numer låter LinkedIn dig lägga till alla från ett specifikt företag eller specifik skola. Mycket smidigt.
Genom att lägga till kontakter i ditt nätverk får du inte bara en uppdatering på var i arbetslivet de befinner sig utan också tillgång till deras nätverk genom andra- och tredjehands kontakter. Genom att hålla koll på sitt nätverk och var folk befinner sig kan du genom LinkedIn hitta kontaktvägar in på företag och organisationer. När du bygger nätverk finns det två sätt att göra detta på. Du kan antingen sträva efter att bygga ett så stort nätverk som möjligt vilket för med sig att du får en bred kontaktyta mot företag. Nackdelen med att bygga ett nätverk såhär, förutom att det tar tid är att kontakterna här blir relativt lösa. Om du vill bygga stort är det inte säkert att du träffat alla du lägger till eller ens haft en mailkonversation med alla. Benägenheten att hjälpa till sjunker därför en smula. Det andra sättet är att se till att lägga till alla du känner och ett fåtal du inte känner men som du verkligen vill lära känna antingen via mail eller att du ser till att träffa vederbörande i levande livet så att säga.
Dags att bli lite mer konkreta! Efter att ha gått igenom lite vad sociala medier är och de plattformar vi ska gå igenom är det dags att börja titta lite mer handfast på hur man går tillväga. Vi börjar med mitt absoluta favoritnätverk alla kategorier, LinkedIn.
Linkedin
LinkedIn är ett professionellt nätverk som grundades 2003 i USA. Förnärvarande (juni 2012) har nätverket 161 miljoner användare globalt och 1 miljon svenska användare. I snitt får LinkedIn två nya medlemmar per sekund. 2011 genomfördes 4.2 miljarder sökningar på LinkedIn och LinkedIn finns översatt till sjutton olika språk, inklusive svenska. Sedan 2011 är LinkedIn börsnoterat på NYSE-börsen.
LinkedIn grundades av Reid Hoffman, en superentreprenör från USA. Hoffman drev tidigare en av de första online-dateing siterna och ur detta föddes en idé om att människor online ville skilja på sitt professionella jag och sitt privata jag. Ur detta skapades LinkedIn, ett relativt avskalat nätverk jämfört med tillexempel Facebook.
Vad är LinkedIn?
LinkedIn är en nätverkssida där du både kan samla dina privata kontakter och de professionella kontakter du har i ditt nätverk. Det kan röra sig om alltifrån gamla lumparpolare till din chef men tanken är att du ska vara ansluten i ett mer professionellt syfte än t.ex Facebook. Där Facebook mer handlar om att hålla kontakt med vänner handlar LinkedIn mer om att hålla kontakt med kollegor för att uttrycka det lite enkelt.
LinkedIn är tillskillnad från andra nätverkssidor enbart inriktat på ditt yrkesverksamma liv. Födelsedagskalas, bebisars nedkomst och Farmville lämnas därhän och fokus ligger istället på ditt CV och din karriär. På ett enkelt sätt kan du alltså hålla reda på vad vänner, affärsbekanta osv. arbetar med för tillfället.
Genom LinkedIn får du också tillgång till dina vänners-vänner och på så sätt får du koll och kontroll på ett avsevärt mycket större nätverk än du tidigare hade.
Låt oss ta ett praktiskt exempel på hur LinkedIn fungerar.
Du har sett att företaget X söker personal och du har skickat in din ansökan men givetvis vill du särskilja dig från alla andra ansökningar. Du loggar in på LinkedIn och söker efter X i sökfältet och får upp tre personer som jobbar på företaget X. Av dem ser du att person A känner person B som du jobbade med på boo.com med under det glada internetårens tid. Du ber om en introduktion till person A via person B och lite senare äter lunch med A som efter lunchen går direkt in på chefen kontor och rekommenderar dig för chefen.
Hade det här varit möjligt utan LinkedIn? Absolut – men LinkedIn har avsevärt förenklat processen. Tack vare LinkedIn är ditt nätverk (förhoppningsvis) alltid uppdaterat med rätt kontaktuppgifter och information.
Registrera dig
Att registrera sig på LinkedIn är gratis och tar ett par minuter.
Fyll i formuläret till vänster, klicka på ”Gå med nu” och du är registrerad på LinkedIn.
På nästa sida ombeds du fylla i lite mer information om dig själv.
Först är det var du bor och ditt postnummer. Observera att du här ska fylla i var du bor just nu, inte var du kommer ifrån. Är du svensk men bor i Tyskland blir det således Tyskland som blir där du bor.
Du ombeds sedan ange om du är Anställd, Arbetssökande eller Student. Är du egen företagare, ange ”Anställd ” och skriv sedan in ditt företag i boxen för företag. När du börjar skriva in ett företag kommer LinkedIn automatisk ge förslag på företag som matchar det du skriver. Arbetar du på ett större företag så är det troligt att företaget finns registrerat på LinkedIn. Att koppla ihop sig med sitt företag på det här sättet underlättare senare skeden på LinkedIn så försök att hitta ditt företag.
I nästa steg kan du låta LinkedIn undersöka din mail för att på detta sätt försöka hitta de du har i din kontaktlista på LinkedIn. Den här tjänsten funkar inte med alla mailer utan i princip bara sådana som är webb-baserade såsom Gmail och Hotmail. Du kan också hoppa över det här steget.
Du ombeds nu bekräfta ditt konto. Ett mail skickas till den mail du angav när du registrerade dig. Öppna din mail och leta efter ett mail från ”E-post bekräftelse från LinkedIn”. Notera att det kan ha hamnat i skräpkorgen.
Efter att ha bekräftat ditt konto är det dags att välja vilken typ av konto du vill ha. Du kan välja att betala för LinkedIn och därmed få en rad extra möjligheter. Som arbetssökande rekommenderar jag ingen att betala för LinkedIn. Du klarar dig alldeles galant med gratisversionen. Känner du att du verkligen vill ha en annan typ av konto går det närsomhelst att uppgradera ditt konto så välj Basic eller hoppa över det här steget så får du automatiskt Basic-versionen.
Det är nu det roliga börjar! Du landar nu på din LinkedIn-profil för första gången. Det här är den sidan andra ser när de klickar sig in på ditt namn på LinkedIn och det är härifrån vi nu kommer utgå. Du kan närsomhelt komma tillbaka till denna sidan genom att klicka på Profil uppe på vänstersidan av siten.
Här finns en rad alternativ på högersidan och har du ett engelskt CV kan du enkelt ladda upp det. LinkedIn kommer då samla information från CV:et och automatisk lägga till det på din profil.
Notera att det endast fungerar med ett engelskt CV. Har du inget engelskt CV hjälper LinkedIn dig från den här fasen. Det uppmanar dig att först och främst beskriva vilken tidsperiod du arbetat på det jobb du angav när du registrerade dig.
Om du anger detta kommer du vidare till en sida där du överskådligt kan se vad det är LinkedIn vill att du ska göra och det finns färdiga fält att fylla i.
LinkedIn ger dig själv förslag på vad du nu ska skriva in. Det börjar med att be dig skriva in två andra jobb du haft samt vilken utbildning du gått. Vidare ber den dig fylla i vilka kompetenser du anser dig ha. När du fyller i kompetenser kommer den automatisk föreslå engelska kompetenser. Du behöver inte fylla i dessa på engelska, du blir lika sökbar på svenska som på engelska men de engelska kompetenserna gör att du kopplas ihop till andra med liknande kompetenser. Du kan lägga till totalt 50 kompetenser.
Efter du angett dina kompetenser är det dags att ge LinkedIn lite mer information. I detta steg vill LinkedIn att du ger en enklare eller utförligare beskrivning av de tjänster du haft. När du fyller i dessa fält tänk på att ju utförligare du skriver, desto mer sökbar blir du. Tänk omvänt mot en jobbannons, vad är det för ord som står där? Vilka nyckelkompetenser och vilka färdigheter var nödvändiga att ha i det arbete du tidigare utförde eller i ditt nuvarande arbete? Ett exempel. Du har arbetat som konstruktör och ett förslag på en text kan då vara;
Arbetade under min tid på XXXX i programmet Auto-Cad med att rita och konstuera rörlösningar till fordonsindustrin. Arbetet som konstruktör gav mig en bred erfarenhet från att arbeta med CAD och att arbeta i projekt. Min utbildning som maskingingenjör kom väl till pass.
Genom att se till att täcka in nyckelord som Auto-Cad, konstruktör, CAD och maskingingenjör ökar du dina chanser att en rekryterare hittar in på din sida. Vill du kan du också lägga till en lista med program du arbetat i under din tid på företaget eller kompetenser du tillskansat dig.
LinkedIn vill även att du skriver en kort sammanfattning om vem du är och vad du vill. Se det här lite som ditt personliga brev. Här kan du beskriva vad du siktar på och vad du har för mål med ditt arbete och karriär. Tänk på nyckelorden även här. Arbetar du med programmering eller kör grävskopa, tänk på att skriva ut det tydligt.
Det finns lite diskussion om huruvida informationen skall skrivas in på svenska eller engelska. Mitt råd är att skriva på det språk du vill bli hittad på. Vill du söka dig utomlands är det givetvis bäst att skriva på engelska eller det språk som talas i det land du vill till. Det finns också en möjlighet att skapa olika språkprofiler på ditt LinkedIn-konto men vi går inte in på det här utan skriv på det språk du vill och känner dig bekväm med. Rekryterare i Sverige söker både på engelska och svenska för att vara säker på att inte missa kandidater.
När vi ändå är inne på språk, det är nästa information du ska ange. Ange helt enkelt vilka språk du behärskar.
Sist vill LinkedIn att du visar om du har några uppladdningsbara arbetsprover.
Du skicka nu tillbaka till din profil och kommer då upptäcka att om du gjort sakerna ovan att du har en 85%-ig profil. LinkedIn vill att du har en 100%-ig profil och anledningen till det är såklart att ju mer information ju bättre för dem men även bättre för dig. Har du en 100%-ig profil så visas du före människor som inte har en 100%-ig profil i sökresultat tillexempel. För att nå 100% behöver du;
Ange bransch och ort
Ange aktuell arbete (med beskrivning)
Två tidigare arbeten
Din utbildning
Dina kompetenser (minst 3)
En profilbild
Ha minst 50 kontakter
Vi har ovan täckt in de fem första stegen, det som återstår är att ladda upp en bild.
Klicka på Lägg till bild på din profil. Du hittar den som ett tomt grått fält på vänster sidan.
Klicka på Välj fil och ladda upp den bild du vill ha som profilbild på LinkedIn. Tänk på att välja en bild där man ser dig tydligt, gärna från ditt jobb. Det här är den enda bilden på dig på LinkedIn så se till att den är bra. Bilden får vara en JPG-, GIF- eller PNG-fil och på högst 4 MB. Bilden måste vara minst 80×80 pixlar och som mest 500×500 pixlar.
Nu återstår ”endast” att hitta 50 kontakter och hur du lägger till kontakter och hur det fungerar med olika grader av kontakter återkommer jag till imorgon.
Du har säkert hört att sociala medier är det nya sättet att söka jobb. En bild som jag själv i allra högsta grad bidragit till att förmedla. Och visst finns det en massa fördelar med sociala medier men innan du registrerar dig på alla siter som finns i hopp om att landa ett jobb så fundera lite kring vad det är du är ute efter. För alla jobb finns inte på sociala medier. Det kanske låter hårt och exkluderande men tittar vi på de jobb som ligger ute på tillexempel LinkedIn i Göteborg idag så finns det totalt 65 stycken jobb och utav dessa är det 1-2 stycken som inte vänder sig till dig med akademisk utbildning (Informationen är hämtad 2012-06-11 från LinkedIn). Jag tänker inte i den här bloggposten lägga ut texten kring huruvida det är rätt eller fel att söka efter enbart akademiker men verkligheten ser ut som ovan, det är främst akademiker det annonseras efter på LinkedIn, troligtvis för att LinkedIn mest består av akademiker.
Varför skriver jag då det här? Jag förespråkar ju alltid sociala medier annars? Därför att jag tycker det är viktigt att belysa det faktum att sociala medier inte är den effektivaste kanalen för alla, hela tiden. När vi som förespråkar sociala medier pratar om sociala medier så utgår vi ofta från det vi känner till och det vi allra bäst känner till är förstås oss själva. Så bara för att sociala medier är gynnsamt för oss (ofta akademiker och ofta redan etablerade på arbetsmarknaden) betyder det inte per automatik att det passar för icke-akademiker som stått utanför arbetsmarknaden ett tag. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Arbetar du som verkstadsmekaniker är du troligtvis mer betjänt av att gå in till din lokala verkstad och säga hej än att sitta fyra timmar på LinkedIn och fylla i alla dina kompetenser, gå med i alla grupper och lägga tid på att skapa kontakt med allt och alla. Det ena behöver såklart inte utesluta det andra och det kan vara nog så trevligt att lägga till folk på LinkedIn men är målet att få ett jobb, då är det troligtvis så att verkstadsbesöket är mer givande än LinkedIn.
Med det sagt är det dags att försöka ge en liten översikt över vilka sociala medier som kan vara värda att titta in lite närmare på, en del har jag nämnt både i den här bloggposten och i den förra. Tanken är att ge dig en liten översikt över vad som finns och en kort liten bakgrundsinformation om varje nätverk samt vad du kan tänkas möta för människor där.
LinkedIn – Är ett professionellt nätverk och med det menas att det är ett relativt avskalat nätverk. Du delar med dig av ditt CV och det räcker gott. LinkedIn har funnits sedan 2003 och har över en miljon svenska medlemmar vilket gör det till den största CV-databasen i Sverige. Under de senaste året har en stadig ökning av medlemmar skett. Från att ha varit väldigt IT-inriktat är det idag ett mer allmänt nätverk för akademiker med olika inriktningar.
Twitter – Kallades och kallas (?) för en microblogg även om jag brukar beskriva den som en stor och ständigt pågående chatt med människor från alla håll och kanter. Har 318 000 svenska medlemmar. Det är svårt att kartlägga inom vilka områden människor verkar men en liten översikt ger Twittercensus, en rapport om twitter och #svenskatwitter av Aitellu. De påvisar båda att många av twittrarna arbetar som journalister. Även kommunikatörer utgör en stor massa. Nu är det såklart inte enbart dessa två yrken som finns på twitter men det är två stora yrkesgrupper. Om jag lägger in min egen bedömning ihop med andra twittervänner jag samtalat med detta om så är vi relativt ense om att twitter primärt består av journalister, webb och IT-folk. Därmed inte sagt att det inte finns andra yrken där, vi börjar tillexempel bli relativt många rekryterare som återfinns på twitter och i mitt flöde har jag både kockar och sjuksköterskor. Men på generell basis är min uppfattning att det är journalister, webb och IT-folk som syns på twitter.
Facebook – Det största nätverket i Sverige. Har 4,6 miljoner medlemmar. Är ett privat nätverk som kan vara svårt att ta kontakt med okända människor på men nog så viktigt när det gäller ditt jobbsökande, särskilt om du är öppet arbetssökande. Att låta vänner och bekanta veta att du söker jobb är ett sätt som kan leda dig emot ditt nästa jobb. Tack vare sin storlek är det många olika människor här men som sagt, erfarenheter härifrån visar att det är relativt svårt att ta kontakt med okända människor på Facebook gällande jobb. Facebook ses i höggrad som en privat sfär av många. Kanske kan BranchOut ändra på det? Vi återkommer till just BranchOut lite längre fram.
En kort översikt över nätverken som jag tänker gå igenom i den här bloggserien. Kanske skulle Google+ vara med också men i ärlighetens namn vet jag alldeles för få som använder det för att det ska kunna vara till nytta. Inlägget ovan är lite kritiskt men det är också meningen, att du ska stanna till och reflektera över om det är värt insatsen i tid och om det är här du ska lägga din tid. Imorgon börjar vi gå igenom fördelarna med sociala medier, för oavsett vilken bransch du befinner dig i finns det nytta med det. Skillnaden ligger i tid och engagemang såsom jag ser det.
Undrar du över något såhär långt är du antingen varmt välkommen att kontakta mig eller lämna en kommentar nedan.
Många är guiderna som skrivits de senaste åren om hur man söker jobb med eller via sociala medier och antalet föreläsare inom området har fullkomligen exploderat bara det senaste året. Många av tipsen och guiderna är bra men alltför ofta är guiderna och tipsen från personer som i bästa fall har bra kunskap om sociala medier men begränsad kunskap i rekrytering och hur kompetensbaserad rekrytering används i dagens rekryteringsarbete. Flera guider är dessutom skrivna utifrån hur det varit när dessa personer själva sökt jobb och är därför väldigt snäva. Det finns en skillnad i om man söker ett webbjobb och ett lagerjobb eller om du är akademiker eller inte, en skillnad som dessa guider väldigt sällan ens belyser.
Ansatsen här är att göra en så komplett guide som möjligt och tanken är att den ska vara grundläggande.Du som läser ska inte behöva ha kunskap om sociala medier nu när du börjar läsa men målet med serien blogginlägg är att du ska känna till och ha kunskap om hur och vilka kanaler på internet som kan hjälpa dig att öka chanserna att skaffa ett jobb. En del kommer tycka att den är alldels för basic men det är också det som är målet, du som nybörjare på sociala medier ska ha nytta av den.
En sak till innan vi startar. Jag som skriver heter Johannes och jobbar på Academic Work med just sociala medier. Det jag skriver här baseras dels på egna erfarenheter från min tid som konsultchefsassistent där jag rekryterat till en rad olika tjänster men också samlade erfarenheter från mina kollegor och hur de använder sig av dessa medium. Förutom att arbeta med rekrytering har jag också varit återförsäljare för LinkedIn och rekryteringslösningar som LinkedIn tillhandahåller. Varför tycker jag det är viktigt att förklara detta? Därför att jag anser att det ger dig som läsare möjlighet att ta ställning till det som skrivs och också få en förståelse om att det här inte är bara en enskild individstankar utan mer ett tvärsnitt av hur en rekryteringsorganisation idag arbetar. För som sagt, många av de guider som finns idag skrivs av sociala medie-frälsta och vi har en tendens att okritiskt skriva saker med en övertro om att det är den beskrivning av sociala medier som vi ger som är så världen fungerar medan verkligheten ofta är mer komplex och kontextberoende.
Nåväl, förutsättningarna är satta så låt oss titta lite närmare på vad som ämnas gå igenom. Tanken är en bloggserie och hur många inlägg det blir totalt vet jag inte än, så många som det behövs helt enkelt. Vi börjar nedan med att titta lite på sociala medier i stort och varför det är viktigt för dig som arbetssökande. Därefter går vi mer in på de specifika tjänsterna som finns på internet.
Varför sociala medier?
Sociala medier är i ropet. Många är de föreläsare som föreläser om vad sociala medier egentligen är och vi har sett en ökning av användandet av sociala medier de senaste åren. Men vad är då sociala medier? Wikipedia definierar det enligt följande:
”Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0-webbplatser, där de mest kända exempeln är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+.”
Där webben tidigare krävde expertkunskaper för att kunna skapa innehåll ser vi kortsagt att det idag är möjligt för i princip vem som helst att skapa innehåll på webben och de webbplatser som skapas möjliggör kommunikation användare emellan. Sociala medier är helt enkelt resultatet av att webben har utvecklats och förfinats.
Det här öppnar upp nya möjligheter för dig som söker jobb. De senaste åren har vi sett en rad kreativa exempel på jobbsökande som skiljer sig radikalt gentemot det traditionella CV:et och ofta används sociala medier som en del i dessa kampanjer. Men sociala medier kan inte bara användas för kreativa kampanjer. Många har idag sitt CV-online via tillexempel sidan LinkedIn som enklast kan beskrivas som just en site där du publicera ditt CV. Via siter som LinkedIn (XING är ett annat liknande exempel) kan rekryterare leta upp dig och ditt CV och då i bästa fall föreslå ett jobb till dig.
Sociala medier låter dig också skapa en översikt över dina kontakter, detta i en tid när de flesta jobb fås via kontakter (SCB visar i sin AKU-rapport från 2009 att 3 av 4 hittar jobb förmedlas via kontakter). Genom att använda sociala medier kan du inte bara hålla koll på dina befintliga kontakter utan du kan på ett relativt enkelt, billigt och snabbt sätt utöka ditt kontaktnät. Det traditionella alternativet som brukar framhållas när det gäller att utöka sitt kontaktnät är att nätverka och försöka gå på tillställningar där målgruppen finns vilket alla inte är bekväma med. Sociala medier blir kan då bli ett lite lättare sätt att nätverka än att mingla loss.
Men hur går man då tillväga för att använda sociala medier för att söka jobb? I vilken ände börjar man? Vi ska den närmsta tiden koncentrera oss på främst två sociala medium Linkedin och Twitter.Facebook kommer avhandlas men är i min mening fortfarande ett lite speciellt nätverk när det kommer till att söka jobb. Anledningen till posterna främst kommer handla om LinkedIn och Twitter är att detta är nätverk som är relativt enkla att komma igång med och där tröskeln för att ta kontakt med människor är låg i jämförelse med tillexempel Facebook där folk är mer restriktiva med vilka de lägger till som vän och hur öppna de är för att ta kontakt med folk. Du får helt enkelt snabbare och enklare mer nytta av LinkedIn och Twitter i ditt jobbsökande enligt min erfarenhet.
Både på min nuvarande arbetsplats och min tidigare har jag snappat upp några saker jag inte riktigt förstår. Det verkar som om en del företagsledare/arbetsgivare ute i Sverige oroar sig för att anställa en kandidat som är på väg FRÅN en arbetsplats. Arbetsgivaren vill hellre anställa en kandidat som är på väg TILL just deras företag. I min värld är det här inte två olika scenarion utan ett och samma. En kandidat som vill till det rekryterande företaget måste ju någonstans ha gjort ett val att gå från det företag han/hon arbetar hos nu?
En annan sak som påverkar både en del arbetsgivare och rekryterare är kandidater som varit arbetssökande en längre tid. Vad som är att se som”en längre tid” är i och för sig en subjektiv bedömning. Hur eller hur, att en kandidat har varit arbetssökande en längre tid så här i efterdyningarna av en rejäl lågkonjunktur uppfattar inte jag som så vidare konstigt. Det är snarare så att de personer som inte drabbats av arbetslösheten ska se sig som lyckligt lottade.
Så. Är tanken då att urvalet ska stå mellan kandidater utan de här förutsättningarna? Blir det då särskilt många kandidater kvar?
Samtidigt har vi hög arbetslöshet i Sverige. En del vill t.o.m. kalla den för mass-arbetslöshet. Är det här en klassisk ”vad vi kan få vill vi inte ha”? Är det för lite utmaning att välja någon av de sökande kandidaterna? Är det jakten som är det spännande? Eller är det så enkelt att företagare/arbetsgivare insett att de kan kräva mer av de rekryterare de anlitar? Har rekryteringsföretag och head hunting företag vant arbetsgivare vid att de kan få vilken kandidat som helst, bara de pekar? Blir inte effekten att de kandidater som arbetsgivare vill anställa, och därför även rekryterare vill komma i kontakt med, blir de kandidater som faktiskt inte visat något intresse för den aktuella tjänsten?
Kan det vara en bidragande orsak till att LinkedIn blivit stort och fortsätter att växa? Kan det också vara en bidragande faktor till att headhunting-bolag är så populära? Jag har inga färdiga svar, det här inlägget handlar mer om observationer jag gjort den senaste tiden. Inom sourcing och search, som jag själv jobbar inom, pratas det då och då om hur vi på bästa sätt ska kunna komma i kontakt med passande kandidater som inte vet om att de faktiskt söker nya arbetsmöjligheter. Helst innan konkurrenterna. Där har LinkedIn blivit ett bra arbetsredskap för många rekryterare, researchers och head hunters. Samtidigt verkar en tendens ha uppstått hos kandidater med populär profil , nämligen den att de inte bara väntar på, utan snarare räknar med, ett samtal från något av alla rekryterings- och head hunting-företag.
Jag är i början av mitt yrkesliv och ser fram emot att få vara med om 10 år och se hur arbetsmarknaden i Sverige har förändrats. Rekryteringsbranschen är förhållandevis ung och växer stadigt. Konsultverksamheter breder ut sig tack vare den head count-hets som infunnit sig inom många verksamheter. Min känsla är att det här bara är början på en ny era. Fler sociala plattformar kommer att komma. Rekryterare och arbetsgivare kommer uppfinna nya sätt att hitta de bästa kandidaterna före alla andra. Search, urval och head hunting kommer fortsätta att utvecklas. Som jag just skrev. Det här är bara början.
En fråga som länge gäckat oss på HR Sverige är huruvida folk som rekryterar faktiskt googlar kandidater eller ej. Vi tänker inte låta den frågan gäcka oss längre utan tänker ta reda på hur det ligger till med googlandet av kandidater i vårt avlånga land.
Du kan bidra till datainsamlingen genom att fylla i formuläret nedan. Självklart är du anonym.
Resultatet kommer presenteras här på bloggen under augustimånad.
Ända sedan starten av HR Sverige har vi intresserat oss för sociala medier. Vi har diskuterat det, debatterat det och försökt att inspirerar och problematisera sociala medier. Diskussionerna i all ära men bland det vi är mest glada och lite stolta över är att dragit igång hashtaggen #hrsve. Det kan tyckas obetydligt eftersom det ”bara” finns lite drygt 300 000 twittrare enligt både Intellecta och Aitellu men vi tror fortfarande att det här berikar HR. Att vi når ut utanför den ankdamm som Fredrik skrev om för drygt ett år sedan.
Därför tycker vi det är roligt att så här ett år efter att hashtaggen började användas, stanna upp och titta på hur flitigt den används idag, hur antalet twittrare med koppling till HR ständigt ökar och hur människor utan direkt koppling till HR engagerar sig i vårt yrke.
Något osvenskt är vi stolta och glada över att få vara en del av den här utvecklingen!
Det snackas en hel del om BranchOut nuförtiden och personligen tycker jag mig se en uppgång i aktivitet på nätverket. Fler och fler skaffar appen på Facebook. Ofta får jag frågor kring BranchOut och jag tänkte jag skulle försöka reda ut några av dem nedan.
Vad är BranchOut?
BranchOut är ett professionellt nätverk som verkar som en app på Facebook. Professionellt i den betydelsen att din BranchOut-profil inte hämtar dina privata foton och dylikt från din Facebook-profil utan bara informationen kring var du jobbat och pluggat. Du kan bli vän med människor på BranchOut utan att ha dem som vänner på Facebook. Om folk vill ”connecta” på BranchOut innebär det alltså inte att de vill bli vän med dig på Facebook utan BranchOut är en fristående app som använder Facebook som plattform.
BranchOut har snart ett par år på nacken. Det lanserades i juni 2010 och initialt tror jag att många störde sig på applikationen eftersom den snabb fyllde ens Facebook-profil med en massa meddelande från vänner som gick med. En viss poäng fanns i detta då BranchOut snabbt byggde upp ett relativt stort nätverk på kort tid. En bieffekt var att många kom att hata nätverket så frågan är om det var en så smart strategi eller inte.
Oavsett om man gillar BranchOut eller inte så kan man idag konstatera att BranchOut enligt egen utsago har 25 miljoner medlemmar vilket gör att den på allvar börja segla upp som ett hot mot tillexempel LinkedIn. Nu får LinkedIn sägas ligga lite före med sina 150 miljoner användare men 25 miljoner är tillräckligt för att skapa en rejäl databas och dessutom finns det en enorm potential i att BranchOut är så nära integrerat med Facebook.
Kan det användas till något?
Både ja och nej. Det låter dig lätt se om du hänger ihop med någon på ett visst företag. Det kan vara fördel om du är arbetssökande och vill komma i kontakt med ett specifikt företag. Om din kompis Kalle känner Anna på Ericsson kan du kan lätt bli introducerad till Anna via Kalle på BranchOut. Ungefär som på LinkedIn men jag tycker det är lättare att bli introducerad på BranchOut än LinkedIn. Det fungerar smidigare rent tekniskt helt enkelt.
Som rekryterare/HR-person har jag i dagsläget svårt att se BranchOut som ett användbart verktyg. Det går förvisso att söka på kandidater men sökmotorn är fortfarande alldeles för trubbig för att använda till något vettigt. För cirka ett år sedan var sökmotorn helt oanvändbar. Sökte du på samma sökord fick du upp olika resultat varje gång så visst märks det att detta är ett område man jobbar med men fortfarande är detta ett trubbigt verktyg som i det närmaste är oanvändbart. Synd. Får de ordning på det tror jag BranchOut på allvar kan komma att bli en ”LinkedIn-dödare”.
Du kan även posta jobb på BranchOut. Priset för att posta ett jobb börjar på 49$/månaden och sjunker sedan om du köper fler. Det du köper är ett sk. JobSlot så du kan ändra annonsen löpande eller lägga upp ett nytt jobb inom en månad om du så önskar. Smidigt! Hur räckvidden på jobben är låter jag vara osagt men med tanke på nätverkets växande popularitet så är detta ett forum att hålla ögonen på om inte nu så i framtiden.
Vad bör jag göra på BranchOut?
Tillämpa samma taktik som på LinkedIn. Lägg till folk är det primära i det här stadiet skulle jag säga. Klicka dig igenom funktionerna, kika på sidan och bekanta dig med miljön.
Jag har undrat varför utvecklingssamtal har blivit en så stor sak i svenskt näringsliv?
En fundering är om det beror på att många i sin vardag sällan får uppskattning för sitt arbete? Det kanske var ännu sämre för några decennier sedan när utvecklingssamtalen introducerades?
Ett sätt att iallafall en gång per år få veta någonting om vad chefen anser om ens arbete blir då utvecklingssamtalet. Kan det vara anledningen till att man fokuserat så mycket på att lära chefer att hålla utvecklingssamtal?
Det vill säga att orsaken var att chefer var så dåliga på att ge feedback i vardagen att man från personal/HR/facket krävde det strukturerat en gång om året i all fall.
Det skulle vara intressant att höra från dig som var med och introducerade utvecklings/medarbetarsamtal.
Kontexten.