Magnus Dalsvall skrev igår om vad som egentligen menas med att vara ”Sverigebäst”. Jag vill fortsätta på samma linje och föra upp hur många företag som utger sig för att vara ”branschledande” på deras respektive hemsida. På vilket sätt de leder branschen (?) är mer sällan förklarat. Mig veterligen är väl oftast ett och ibland ett par företag ”branschledande”, inte fler.
Jag antar att sådana påståenden har fått stå mer oemotsagda under tider då folk inte kunde jämföra mellan flera alternativ, när tillgängligheten och därmed också medvetenheten var lägre. Idag blir det dock snarare väl genomskinligt om man inte kan backa upp den typen av företagsbeskrviningar, ledord eller motto. Konkurrenter googlas enkelt upp, omsättning och storlek är publik och vill man verkligen jämföra är det ju bara att ringa eller interagera digitalt.
Det är inte bara enklare att själv undersöka en potentiell arbetsgivare utan det är också enklare att connecta med människor som har en erfarenhet av att ha arbetat eller fortfarande arbetar på ett företag. Har företagen tänkt på detta när de författade de storslagna beskrivningarna om sig själva? Människor är inte dumma.
Min lösning på situationen är att se över de ledord och stora visioner man för sig med på sina hemsidor. I vissa fall kan man nog anse att man lever upp till dem, att de stämmer. I andra fall tror jag man gör bättre i att omformulera sig, att revidera vilka ”man är” (vilka man påstår sig vara). Människor ser och pratar om vem du och ditt företag är. Jag tror inte det är till gagn för ett företag att föra sig med ord som är väl genomskinliga – jag tror det gör mer skada än nytta. Ingen gillar corporate bullshit – förutom den som skapade det och möjligen den lilla ingroup som är kopplad till företaget.
Transparens ser jag som nyckelordet för framtiden. En riktig transparens – inte som tex detta företaget valde att göra. Att falsifiera är inte transparens, det är att vilseleda och fara med direkt osanning och det är ännu mindre attraktivt än vad missvisande företagsbeskrivningar är!
7 Comments
Lämna ett svar
Branschbäst är ett så skönt uttryck att svänga sig med. Det krävs ingen kontroll, det finns inga avgränsningar och det lockar kunder.
Håller helt och hållet med om vikten av transparens. Inget företag utan smutsig byk har något att förlora på RÄTT sorts transparens (vilket är en hög grad av detsamma om du frågar mig…).
Touché!
Jag tror som du att marknadsföring i framtiden kommer ha en annan inriktning – informationen bakom orden finns där om vi vill ha den. Ihåliga epitet som ”marknadsledande” slås snabbt hål på, om inte annat av den alltid törstande massmedian som inte gärna tackar nej till ett smaskigt avslöjande.
Det man kan fråga sig är dock hur pass utbredd en allmän granskning kan bli? På samma sätt som Internet idag finns inom räckhåll för nästintill alla i vårt samhälle, blir också mängden information oöverstiglig. Granskningen centreras kring de företag som vågar sticka ut i mängden, vilket synliggör att mycket makt hamnar hos dem som väljer ut objekt att skärskåda. Marknadsföring och synlighet har som alltid två sidor – ett kraftfullt framgångsinstrument motsvaras här också av en utsatthet där det företag som syns också synas. Detta sätter särskild fokus på värdeladdade begrepp som CSR och hållbarhet, vilket bara kan vara positivt för att undvika skapandet av tomma floskler.
En rättvis paradox kanske, om detta medför att de företag som syns, och också tål att synas, får sin rättmätiga framgång?
Jag tycker om riktningen som ökad möjlighet till insyn bidrager till. Företag som har en god värdegrund och ”gör gott” förs fram som attraktiva arbetsgivare. Det är bra, som Ida skriver: sin rättmätiga framgång.
Men vad händer med företag som inte är vad de utger sig för att vara? Kan det vara så att tex de företagens CSR kommer förbättras iomed ökade möjligheter till insyn i företagen? Att de långsamt forceras till det (eller tappar marknadsandelar till andra företag)? Jag tror det, på sikt. Därför hyllar jag de företag som öppnar upp, snarare än de som sluter sig och försöker reglera och kontrollera sina anställda.
Fredrik – drar du likhetstecken mellan CSR och transparens?
Nej, jag menar helt enkelt att företag kan komma att tvingas bli ärligare på grund av den insyn vi får. Det blir allt svårare att komma undan med att inte vara det.
För att lämna världens mest menlösa bloggkommentar: Fair enough.
Hej
Intressant synpunkt Fredrik. Jag tror att många företag inte tänker på att ”flosklerna” man använder kan synas väldig lätt med internet.
Märker själv på min blogg att det kan ta flera månader innan företag går i svaromål på min blogg och då är de ju alldeles försent.