Hur ska arbetsgivarna klara det kommande generationsskiftet på arbetsmarknaden? Inom tio år går hälften av cheferna i pension och många unga träder in på våra arbetsplatser. Trots det har få tagit tag i frågan visar en undersökning bland 600 personalchefer.

Sju av tio personalchefer ser generationsskiftet som en central fråga inför framtiden. Men bara en procent anser att de både är duktiga på att attrahera unga människor och se till att föra över 40-talisternas kunskap.

Det visar en undersökning bland 600 personalchefer som Kairos Future gjorde tillsammans med Sveriges HR Förening i våras.

Men det handlar inte bara om att lyckas rekrytera de nya medarbetarna.

– Med påkostade kampanjer och satsningar på sitt varumärke kan man kanske få dem att börja, men hur ska man få dem att stanna? 80- och 90-talisterna är vana att plugga lite till och från och dra iväg på långa resor när de har lust. Passar inte galoscherna drar de genast vidare, säger Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future som lett undersökningen.

Inom de närmaste tio åren kommer var femte förvärvsarbetande och närmare varannan chef att gå i pension, totalt cirka
860 000 personer.

Samtidigt väntar 1 130 000 unga i kulisserna, enligt TCO:s rapport Utmaningar i framtidens arbetsliv. De unga har helt andra värderingar, är ganska självupptagna och självsäkra, enligt Kairos Futures generationsundersökningar.

Fredrik Claesson, som också arbetar på Kairos Future, menar att unga behöver ”av-akademiseras” och lära sig att jobba för att åstadkomma resultat.

 

Arbete är mindre värt

Men Kairos Futures generationsundersökningar bland 19–23-åringar visar att arbete har förlorat ordentligt i värde. 1982 satte 70 procent arbete högst, 2005 var siffran nere i 30 procent. Familj, fritid och vänner är viktigare i dag.

Så hur ska arbetsgivarna matcha detta? Ja, enligt undersökningen är det en öppen kultur med högt i tak, teamanda, projekt och aktiviteter som behövs för att locka unga människor.

Utmaningen är som sagt dubbel och det är inte många personalavdelningar som ens har kommit i gång med arbetet, visar undersökningen. De allra flesta har förstås snarare varit sysselsatta med att säga upp medarbetare i lågkonjunkturen.

Hur de bistra tiderna kommer att påverka generationsskiftet är ovisst. Den allmänna tendensen är att inträdet på arbetsmarknaden sker allt senare, ofta kring 28 års ålder. Samtidigt kryper pensionsåldern uppåt, nu går de flesta när de är 63 år.

Mycket talar för att många kommer att fortsätta jobba, kanske till och med upp till 67 års ålder och ännu längre, om företag och organisationer vill ha dem kvar och kan se till att anpassa arbetsuppgifter och arbetstider. Den åldersgruppen identifierar sig nämligen i hög grad med sitt arbete.

 

Svagt intresse hos unga

Luftfartsverket har satsat systematiskt på kunskapsöverföring, men med mycket blandat resultat, enligt Håkan Jonforsen, teknisk direktör. Framför allt brister intresset hos de unga att ta till sig äldres kunskaper och erfarenheter.

– Även om vi som organisation anser att det är viktiga kunskaper gör de unga en annan bedömning. Jag upplever att de tycker att de redan kan allt med sina färska kunskaper från universitet och högskolor. Kanske måste varje generation få göra sina egna misstag och lära av dem, säger Håkan Jonforsen.

Han menar att den både breda och djupa kunskap, som många 40-talister tillägnade sig under många år på samma arbetsplats, snart är ett minne blott.

  • Få kommer att stanna så länge att de har möjlighet att bygga upp en sådan erfarenhetsbank. Det måste nog organisationerna lösa på annat sätt i framtiden, säger han.

 

Foto BY-NC-ND/michael dornbierer