Den 20 augusti skrev Fredrik Johnsson ett inlägg om rekrytering och sälj. Det var med en lättnadens suck jag läste hans inlägg. Jag har tidigare själv arbetar som anställd rekryteringskonsult och känner igen mig i situationen, fast från andra sidan. Precis som Fredrik anser jag att en förändring i rekryteringsbolagens approach mot kunderna är nödvändig. Här kommer ett inlägg som anknyter till vad Fredrik skrev.
I onsdags var jag var jag på besök hos en som jag länge ansett ”vettig” rekryteringsfirma. Ett företag som när jag, för två år sedan, tvingades söka nytt jobb som rekryterare, faktiskt nästan lyckades locka mig till anställning. Hade jag fått jobba deltid som jag då ville, hade jag antagligen hoppat på tåget och blivit en av dem.
Så blev dock lyckligtvis inte fallet. Efter otaliga intervjuer på otaliga rekryteringsfirmor som alla ansåg sig ha en unik idé kring rekrytering men ändå sa samma sak fast på olika sätt – ”står du ut med att sälja?” – valde jag att istället ta steget ut i det okända och starta eget.
För mig fanns det bara två alternativ – lämna branschen och sadla om till något annat, eller försöka göra detta med rekrytering själv, på ett bättre sätt.
Jag var trött på att bolla med tio uppdrag samtidigt. Trött på att tio uppdrag ledde till en okontrollerbar mailbox, tidsplaner som redan från början stod tydligt att de skulle spricka, samtal till kund som inte hanns med och utlovade återkoppling till kandidater som aldrig blev av. Trött på att vakna i gryningen av det höga tempot som jobbet planterade i kroppen, trött på att slitas mellan min vilja att göra saker bra och att infria gruppens och chefens förväntningar. Trött på att stå med en glassig powerpoint-presentation ute hos kund och påstå att det vi gjorde var unikt, när i själva verket de flesta andra aktörer i branschen gjorde något liknande.
Jag hade lite flyt. Snälla människor och den sanna glädjen över att våga, gjorde det möjligt för mig att lyfta i egen regi. Kalla samtal var ingen del i det hela. Jag avskyr kalla samtal, lika mycket idag som jag gjorde när jag började jobba. Vad jag älskar är mötena med människorna, allt som kommer upp under en intervju, det spännande arbetet med att lägga ett pussel kring en person; att försöka förstå drivkrafter, motivation och bakgrund. För mig känns det rimligt att det är människorna och organisationen som en rekryteringskonsult ska vara främst intresserad av – vilket gör intresse för intervjuer och analys viktigare än sälj.
Vad jag tror många stora rekryteringsfirmor förminskar, är det faktum att kandidaterna kan bli våra kunder. En kandidat som är i en rekryteringsprocess är, om allt är rätt, antagligen redo att byta jobb. Går han inte till den rekrytering du själv arbetar med, är sannolikheten stor att hen går någon annanstans inom en snar framtid. Hamnar denne person då på en roll där det behövs rekrytera kan du som gjort ett riktigt bra jobb i rekryterar-stolen få en naturlig väg in till en ny kund. Eller, kanske får du med dig ett litet ”stall” av bra kandidater som du får följa och hjälpa genom deras karriär – en ynnest i IT-branschen, och en spännande resa oavsett bransch du än rekryterar för.
När jag häromdagen gick ifrån den lite större rekryteringsfirman där jag en dag var på väg att börja jobba, hade jag en obehaglig känsla i magen. Under slutfasen av vår lunch hade sarkasmerna haglat, sketcher målades upp om alltifrån märkliga kandidater till kunder som inte visste sitt eget bästa. Jag satt som förstenad och tänkte: är det detta som dagens modell gör med rekryteringsföretagen? Ett hårt säljdriv leder till en önskan att snabbt pressa in en kandidat hos kunden, och drar processen ut på tiden klassas kunden snabbt som besvärlig då dennes eftertänksamhet leder till en ”stockning” i rekryteringskonsultens pipeline, vilket minskar konsultens möjligheter till kickback.
Det har sagts förut men tåls att sägas igen: människor gör affärer med människor, inte företag med företag. När jag läser Fredriks ord om hur han avskrivit bolag där han listat rekryterarna högt, men företagspresentationen varit så avtändande, drar jag en suck av lättnad över att även kunderna reagerar på dagens modell i branschen.
Jag tror att morgondagens rekrytering kommer se annorlunda ut. De stora firmorna är på väg att skjuta ut sig själv med nuvarande modell. I framtiden tror jag vi kommer se mer anställningar av intern-rekryterare som motiveras av annat än en hög säljbonus. Jag tror också att rena search-konsulter som, liksom ”vanliga” konsulter, tar betalt per timma, kommer att få mer att göra, liksom rekryteringskonsulter som fokuserar på organisationsutveckling, talent management och employer branding. Jag tror på transparens i kommunikationen med kunden, jag tror att leverans-förmåga ska löna sig men framförallt tror jag att en ökad förmåga att verka agilt och lyhört på en arbetsmarknad där allt är föränderligt och betydligt mer komplext än innan, kommer att löna sig både för kunden, kandidaten och för personen som sitter däremellan.
