Läste om framtidsspaning vilket väckte en del tankar. Framtidsspaning är i sig ett intressant fenomen som det verkar ägnas en del tid och pengar åt på många håll. Det finns företag som specialiserar sig på det, ledningsgrupper försöker förutsäga framtida kundbehov, fokusgrupper får bedöma produktprototyper etc.
Det intressanta är att forskning kring framtidsspaning visar att vi inte kan förutsäga framtiden. Det blir mest fel. Historien är full av kommentarer som Deccas berömda ”gitarrband är ute” när Beatles hörde av sig eller ”det kommer att behövas max 10 datorer i världen”.
Då kan man fundera på varför vi ägnar tid åt saker som framtidsspaning? Det är ingen kritik mot att det görs, bara en fundering kring varför det ägnas tid åt något som inte ger något.
Det påminner mig om rekryteringsmetoder. De flesta fungerar enligt forskning inte speciellt bra men alla använder dem. Behovet är stort av att försöka förstå vad som kommer att hända i framtiden om man anställer den ene eller den andre.
Det verkar finnas ett allmänt behov av att försöka förutsäga framtiden, ett behov som skapar en marknad där många tjänar pengar på att sälja svar. Svar som enligt erfarenhet och forskning sällan är annat än slumpmässigt rätt. Det går alltid att hitta någon framtidsbild som slog in. Problemet är att vi inte kan säga idag vilken av alla spådomar som kommer att förverkligas, eller när i tiden det sker.
Osäkerhet om vad som kan tänkas ske framöver verkar vara en drivkraft. Det påminner om rädsla, rädsla för vad vi tror ska hända om vi gör det ena eller det andra. Det i sin tur förklarar varför det pratas om att vi har för mycket frihet, alla val vi måste göra. Välja elbolag, välja skola etc. Vi verkar ha svårt att acceptera osäkerhet.
Det finns en intressant förklaring till varför folk söker sig bort från vetenskapen till nyandlighet, new age och liknande som rör samma område. Äkta vetenskap kan inte ge några svar. Den kan beskriva vad som sker och ge teorier kring varför det sker. Teorier som vi kan tillämpa på andra situationer för att öka sannolikheten men inte garantera att vi får det resultat vi vill ha i den nya situationen.
Har man svårt att acceptera den osäkerheten är det skönt när någon berättar hur det är. Så här fungerar universum och det här är meningen med livet är frågor som det är skönt att få svar på. I arbetslivet kan det bli ”så här tänker den kommande generationen” eller ” så här avgör du vem du ska anställa”.
C.G. Jung beskrev det som att ”alla de största och viktigaste problemen i livet är olösliga”. Det finns inga svar på framtiden och det är svårt att hantera. Då är det lätt att förfalla till enkla svar och lösningar.