I våras hade jag det stora nöjet att delta på o-konferensen #hrunconf. En tillställning som inspirerats av bland annat SSWC och WebCoast och där vi under kreativa former förutsattes diskutera HR i två dagar. (För mer information om vad en unconferens är rekommenderar jag vidare läsning här.)
Jag har ännu inte haft nöjet att delta på SSWC ännu men har varit på WebCoast båda gångerna konferensen har anordnats och jag gillar verkligen konceptet med en unconference som bygger på öppenhet, att alla bidrar, att det finns en prestigelöshet och att man lite ignorerar om det är en konkurrent som sitter bredvid eller inte. Man utbyter information fritt och över gränser. Som nätet fast i verkligheten. Att dokumentera, sprida ordet och dela med sig av vad man upplever på plats är för många av deltagarna på event som SSWC och Webcoast en självklarhet, så även för mig. Någonstans är det som sagt hela idén. Att inte begränsa ordet och tanken till specifika människor utan sprida och dela med sig av det som sägs så att det kommer fler till nytta. Med samma inställning gick jag på #hrunconf – i tron om att vi var här för att driva HR framåt genom öppenhet. Tji fick jag.
Låt mig bara först sammanfatta de där två dagarna i våras och vad jag tycker var fokus och gemensam nämnare för i princip alla de diskussioner jag deltog i. Det var om att få HR att nå ut. Att HR måste ta plats. Att vi måste våga. Att vi måste visa nyttan med ett effektivt HR-arbete. Jag är förvisso relativt ny i HR-världen men om jag lyssnar på tillexempel Magnus Dalsvall eller läser Personal & Ledarskap förstår jag att de här diskussionerna inte direkt är nya.
Min vana trogen twittrade jag och bambusrade jag diskussionerna jag deltog i. För jag vill bidra till allt ovan. Att vi når ut. Att vi vågar ta plats. Att vi visar nyttan. Nätet är mitt verktyg för att vi ska kunna göra allt det där. Det uppskattades också av många på nätet som inte hade möjlighet att delta under dagarna. Fick mycket inspel som var relevanta och bra, precis som det brukar vara när man delar med sig av saker. Inte alla var HR-människor men vad gör egentligen det? Det är som sagt syftet – att nå ut och skapa en förståelse för HR.
I bakvattnet av detta, att jag delar med mig, uppstår på sista dagen en diskussion huruvida det som sägs på konferensen skall delas till omvärlden eller inte. Kring de argument som fördes kring att inte göra hördes bland att ”Jag vill inte att min chef ska ta del av detta”, ”Det är oetiskt att diskutera sådant här, kandidater kan se det”, ”Det är ofärdiga tankar man inte vill att andra ska höra” och ”Jag visste inte att det gick ut på nätet”. En i mina ögon rätt hetsk debatt där väldigt få förespråkade att det här skulle delas. Och självklart, den sista punkten får jag ta på mig, jag borde insett att det här inte är en lika internet-van skara som på tillexempel Webcoast och jag borde informerat tydligare om att jag sände bambuser, inget snack om den saken. Men. Med det konstaterat kan jag inte låta bli att förundras lite över de andra argumenten. Vad gör det legitimt att föra oetiska diskussioner och diskussioner som chefen inte vill höra med främmande människor på en konferens? Spridningen är förvisso mindre än att basunera ut det på nätet men är det verkligen ok bara därför? Min syn på det här är att genom att vi öppnar upp, bjuder in och visar vilka vi är så motverkar vi oetiska diskussioner. Om nu vi (och med vi menar jag HR-skrået) fört sådana tidigare, har det varit okej då? Nätet tvingar oss till transparens och de HR-personer som för sådana diskussioner hoppas jag börjar inse att tiden för den typ av diskussioner är förbi. Är det känsliga diskussioner som förs kring t.ex ett arbetsrättsligt fall är det lika olämpligt att diskutera det öppet med tio främmande personer på en konferens som inför 3500 personer på nätet enligt min mening.
Vi bär alla på ofärdiga tankar och själva grundtanken med just en konferens som #hrunconf är att bidra till utveckling. Utan halvfärdiga tankar, ingen utveckling. Vi (återigen är vi lika med HR-skrået) om några borde ha kunskap om att vi bäst utvecklas ihop med människor, människor på nätet inkluderade.
Nätet är läskigt. Transparens är läskigt. Men det tvingar oss att bli bättre och jag gillar just den aspekten. Be honest and do good shit är ledorden. Dessutom hjälper nätet oss att nå ut, det engagerar människor i vårt yrke och genom att öppna upp stärker vi, enligt min mening, vår yrkesroll. Med andra ord precis det som vi diskuterade i alla sessioner på #hrunconf. Men för att nå dit måste vi våga. Och bambusra.
LinkedIn är som bekant ett kärt nätverk här på HR Sverige. Ikväll svensk tid lanserade i bästa Apple-anda LinkedIn sin nya layout där det främst verkar vara medlemmarnas profiler som fått sig en rejäl översyn. (Se bild nedan eller besök den här provsidan.) I god sharing is caring anda finns eventet att återse här.
Jag tog del av eventet när jag gick hem från jobbet och då menar jag verkligen när jag gick hem från jobbet. Om man tänker efter är det rätt coolt att man kan gå mellan jobbet och hemma, titta på sin mobil och följa ett event som utspelar sig på andra sidan jorden. Teknikens under. Nåväl, mina reflektioner gällande uppdateringen är att man blickat väldigt mycket på Facebook vilket kanske inte är så konstigt eftersom Facebook lyckats bli navet i vårt digitala liv. LinkedIn har tidigare i år lagt till notifications, inte helt olikt aviseringar på Facebook, prenumerera på ”though leaders” likt att du kan prenumerera på folk på Facebook och gjort om företagssidorna som nu är allt mer lika Facebook Pages.
Den profilsida man nu har skapat har plockat in element så som att statusuppdateringar får en mer central roll än tidigare, du får statistik presenterat på ett grafisk snyggare sätt och du kan agera mer utifrån din profil och vara kvar på din profil istället för att klicka dig runt. En klar förbättring tycker jag.
Rent grafiskt är profilsidan mycket snyggare. Loggor infogas från de jobb man angett att man har jobbat (om företagen har infogat sådana) på och det känns som hela profilen fått sig en rejäl översyn. På eventet talades det inte bara om nya profilen. Statistik radades och vad sägs om tillexempel 175k registeringar per dag eller 3 billioner sökningar per månad? Sjuka siffror. Också LinkedIn Homepage, LinkedIn Today och LinkedIn Mobile pratades det om men mest i termer vad man har gjort med dessa två. Hur Homepage väljer ut vad den tror är relevant för mig, förklaring av ”Though Leaders” och att 23% av trafiken till LinkedIn nu kommer från mobilen.
Helt klart fokuserar LinkedIn på att bli en hubb likt Facebook. Ett ställe vi regelbundet besöker för att ta del av nyheter och uppdateringar i vårt nätverk. Alla nyheter som introducerats på nätverket pekar på att man tittar på hur man kan bygga nätverket mer socialt och interaktivt – helt klart absolut nödvändigt för att inte se sig omsprungna om t.ex Facebook på allvar skulle börja konkurrera med en job-board eller liknande funktion. Klokt av LinkedIn. För trots allt prat om att man har bra besöksstatistik och att folk är och uppdaterar sitt CV hela tiden så tror jag att man ska ta det med en nypa salt. För LinkedIn i all ära men det är inte en plattform som människor som inte är rekryterare, sociala medie-frälsta eller aktivt jobbsökande besökerså ofta tror jag. Visst är säkerligen många inne och kikar på plattformen emellanåt men inte på samma bas som människor är inne på Facebook. LinkedIn behöver skapa incitament för andra än ovannämnda grupper att besöka LinkedIn och det här är definitivt steg i rätt riktning.
Håller du inte med? Är du inne på LinkedIn varje dag?
Jag vet. För en del är det här ett uttjatat ämne. Vi har pratat, diskuterat och bloggat om sociala medier ända sedan starten av den här bloggen januari 2010. Men fortfarande verkar behovet av att påminna om att sociala medier behöver bli en naturlig del av HR vara stort. Förvisso har det hänt saker, vi ser tillexempel att allt fler som arbetar inom HR twittrar och LinkedIn har genomgått en formligen explosion av medlemmar bara det senaste året men ändå, sociala medier verkar i stor grad fortfarande vara en fråga för marknadsavdelningen.
Varför måste HR då ta till sig sociala medier? Utav samma anledning som man en lärde sig att använda telefonen. Det är ett kommunikationsverktyg och HR måste lära sig att kommunicera på sociala medier. För faktum är att sociala medier inte är något nytt och trendigt längre utan det är ett ställe där vi kommunicerar, umgås, delar bilder och söker jobb. Något som i någon form är här för att stanna. Därför kan vi inte längre förbise sociala medier. Visst görs insatser och visst hålls föreläsningar om sociala medier i HR-sammanhang men alltför ofta blir jag beklämd över att de som föreläser är i bästa fall människor som jobbat på reklambyrå eller inom marknad internt på ett företag. Alltför sällan ser jag någon från HR gå upp och berätta om att ”vi gjorde det här” eller ”vi testade det här”. Är vi rädda för det nya? Så rädda att vi inte ens vågar försöka? Är vi förpassade till att lyssna på ”sociala medie gurus” som kan marknadsföra produkter men inte har en aning om arbetsrätt, hur kompetensbaserad rekrytering går till eller hur man tar ett svårt samtal med en medarbetare som ger uttryck för det behovet?
Emanuel Karlsten skriver i DN om polisens satsning i sociala medier. Och sammanfattar det bra i en mening i slutet; ”Trots det är polisen ett skolboksexempel på hur myndigheter och företag måste göra för att lyckas på nätet: Vara personliga – och börja testa.” Gör man inget gör man heller inga fel men gör man inget kommer heller inte framåt. HR måste våga testa. HR måste våga utmana marknadsavdelningen och våga börja använda sociala medier. Det är dags nu. Nästa år på HR-dagarna vill jag se minst en HR-chef berätta om deras satsning i sociala medier.
Unionen anordnar seminarie i Almedalen. Via bambuser kommer du nedan kunna följa seminariet live eller i efterhand.
Direktsändning från Unionens seminarium i Almedalen. tisdag 3 juli, kl 13:15 – 14:30. Twitter: #unionen
Vad kostar brister i kompetens på arbetsmarknaden för individen, företaget och samhället?
I framtiden kommer många att behöva byta yrke en eller flera gånger under sitt arbetsliv. Därför behöver vi ha möjlighet att utvecklas och se till att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Ändå uppger bara hälften av Unionens medlemmar att de får årlig kompetensutveckling. Parterna på arbetsmarknaden kan lösa en hel del av problemet men även staten måste vara med och finansiera det livslånga lärandet i arbetslivet. I höst sätter sig Unionen inom ramen för PTK i förhandlingar med svenskt näringsliv om ett nytt omställningsavtal. Villkoren för omställning i arbetslivet har ändrat karaktär sedan trygghetssystemen tecknades. Kraven på anpassningsförmåga på arbetsmarknaden har skärpts. Unionens krav handlar framför allt om en modell där de anställda själva kan initiera utveckling för att stärka sig på arbetsmarknaden.
Medverkande:
Cecilia Fahlberg, Ordförande, Unionen. Tomas Tobé, Ordförande i riksdagens utbildningsutskott, Moderaterna. Mikael Damberg, Gruppledare för Socialdemokratiska riksdagsgruppen, Socialdemokraterna. Jan-Erik Sundgren, Direktör med ansvar för miljö- och omvärldsfrågor, AB Volvo. Gösta Karlsson, tf chefsekonom, Unionen. Mia Odabas, Moderator.
På LinkedIn finns det också en särskild flik som heter Jobb och den fliken är precis som det låter, ett ställe där företag postar jobb. De senaste månaderna har denna flik tagit rejäl fart och innehåller nu en mängd olika jobb men det skall sägas att jobben på LinkedIn främst är inriktad mot akademiker. Om du klickar på Sök når du direkt in till de jobb som finns listade.
Du får en snabb översikt över jobben och kan se vem du känner på respektive ställe som söker folk. Genom att klicka på vänstersidan kan du enkelt sortera jobbannonserna utifrån vem du känner som antingen har lagt upp jobbet eller känner någon som har lagt upp jobbet. Om det är Bertil på Volvo som har lagt upp ett jobb och din kompis Adam som du har som första handskontakt känner Bertil så får du upp just den kopplingen på den här sidan. På ett effektivt och enkelt sätt kan du genom det här snabbt få en överblick på dem som kan hjälpa dig med en introduktion eller tipsa om dig till det jobb du vill ha.
Inne på själva jobbannonsen kan du sedan se mer i detalj vem som har postat jobbet och vem som kan leda dig till personen ifråga. Här kommer ett stort kontaktnät till nytta. Det ger dig möjlighet att komma i kontakt med den person som lagt upp jobbet. Du kan även se hur många som har ansökt till det specifika jobbet.
Du ansöker genom att klicka på den stora gula knappen uppe till höger. Antingen skickas du då till företagets webbplats eller så kommer du till en sida där du får skicka iväg din LinkedIn-profil rätt till rekryteraren. Det senare är helt klart ett mycket smidigt sätt att söka jobb på.
Det tog längre tid att nå en miljon medlemmar än vad jag trodde, den frenetiska takten som hölls vid nyår slogs av och man nådde officiellt en miljon medlemmar i juni. (Även om jag tror att det var i maj).
Förutom att lägga till kontakter är det också bra att gå med i grupper på LinkedIn. Grupper fungerar som forum på LinkedIn där människor intresserade av ett specifikt ämne eller organisation samlas och diskuterar. Förutom att grupper är ett ställe där du har chansen att delta i diskussioner och därmed visa upp vad du kan postas det även jobb inom grupperna. Ett utmärkt tillfälle att få lite insideinformation på jobb. En annan positivt bieffekt av att gå med i många grupper är att du utökar dina kontaktmöjligheter ytterliggare för folk i grupper ingår i ditt nätverk.
Att tänka på när du går med i grupper är att inte med en gång börja spamma ner grupperna med inlägg utan att avvakta lite och titta på hur folk beter sig i gruppen. Är det en grupp där det är ok att posta att du söker jobb på första sidan? Är det livliga debatter? Verkar folk vara inne och svara på meddelande? Modereras gruppen aktivt? Kika lite på hur strukturen i gruppen ser ut innan du postar, det kommer betala sig i att du bättre kan anpassa dig till tonen och inläggsfrekvensen i gruppen.
För att gå med i en grupp, se till att Grupper är valt uppe i sökfältet till höger. Skriv sedan in intresseområde eller specifik grupp du vill söka upp. Du kommer automatiskt få upp förslag på grupper som matchar det du skriver.
När du väl klickat dig in på gruppen går du med i gruppen genom att klicka på Gå med i gruppen.
Om gruppen är en öppen grupp som tillåter vem som helst att gå med är du nu med i gruppen och kan posta och interagera med människorna i den gruppen. En del grupper är dock slutna grupper som kräver att en moderator godkänner dig som medlem, du får då ett mail när din ansökan blivit godkänd.
Vill du lämna en grupp klickar du dig in på gruppen, klicka på Mer i gruppens menyfält och sedan på Dina inställningar. Längst ner till höger på den sida du får upp finns en knapp som heterGå ur grupp. Klicka dig in på den.
Reglera mängden mail från LinkedIn
När du lagt till en massa kontakter och gått med i en rad grupper är risken/chansen stor att du börjar få en ohygglig mängd mail från LinkedIn. Vill du justera mängden mail du tar emot från LinkedIn gör du det enkelt genom att börja med att hålla pekaren på ditt namn uppe till höger. Välj sedan Inställningar.
Du får då upp lite kontoinformation samt en meny under din kontoinformation. Klicka på E-postinställningar. Vi ska nu gå in och redigera i två kategorier, markerade nedan.
Vi börjar med Ställ in hur ofta du vill få e-post. Under den här menyn ställer du bland annat in om du vill få ett individuellt mail för varje kontaktförfrågan som skickas till dig och hur ofta sammanfattningar av vad som sker i ditt nätverk skall skickas till dig. Hur du ställer in dessa inställningar tycker jag beror på hur ofta du är inne på LinkedIn. Är du inne varje dag behöver du kanske inte få några mail alls medan om du har lätt att glömma av att kolla LinkedIn kanske vill ha en uppdatering per vecka. Här finns såklart inget rätt eller fel utan du avgör själv hur du vill bli uppdaterad. Bredvid varje kategori hittar du ett litet frågetecken som förklarar vad varje enskild rubrik rör. När du är klar tryck på Spara Ändringar.
Den andra vi ska ställa in Välj hur ofta du vill få e-postsammandrag styr hur mycket email som skickas till dig från de grupper du är med i. Är det någon grupp du vill hålla särskild koll på kan det vara bra med dagliga eller veckovis uppdateringar. Andra grupper kanske du är inne på ofta ändå och inte behöver få en sammanställning av via mail. När du valt hur du vill uppdateras på dina grupper väl Spara Ändringar/Save Changes.Uppdateringar av gruppmail kan du också styra när du går med i en grupp eller via en gruppsida. När du är inne i en grupp tryck på Mer och sedan Dina Inställningar för att nå val gällande mail.
LinkedIn bygger på kontakter av olika grad och du behöver 50 för att nå en fullständig profil. Förstahands kontakter är människor som du har lagt till på LinkedIn, ni har båda bekräftat att ni känner varandra eller vill lära känna varandra och har varandra i era respektive nätverk på LinkedIn. Andra gradens kontakter är en av dina kontakters kontakt, det vill säga en kontakt som finns i en av dina kontaktersnätverk men som du inte har i ditt nätverk. Tredje gradens kontakt är ytterliggare ett steg bort, en kontakts kontakt kontakt (mycket kontakt!) helt enkelt.
När du söker jobb är det av flera olika anledningar bra att ha kontakter på LinkedIn. Som jag nämnde i den första bloggposten förmedlas 3 av 4 jobb via kontakter. Så nätverkar du och är aktiv med att lägga till kontakter på LinkedIn borde med all rimlighet dina chanser till att skaffa ett jobb öka. Ett tips till både dig som är öppet arbetssökande och mer dolt arbetssökande, det vill säga att din arbetsgivare inte känner till att du söker jobb, är att lägga till rekryterare på LinkedIn. Skriv en kort förklaring vad du vill och hur din situation ser ut, de som jobbar med rekrytering är ofta väldigt benägna att hjälpa dig om de kan. (Vill du dölja att det syns vilka du lägger till på LinkedIn? Klicka på ditt namn upp tilla höger Inställningar-Profil-Välj vilka som kan se ditt aktivitetsflöde-Bara du)
LinkedIn begränsar möjligheterna till att söka på kontakter utanför ditt 1:a,2:a och 3:e handsnätverk och begränsar dessutom din möjlighet kontakta människor till bara dina 1:a hands kontakter.
Det finns flera olika sätt att lägga till kontakter på. Det enklaste sättet är att helt enkelt söka upp den person du vill lägga till. Uppe till höger finns ett sökfält där du knappar in den person du vill hitta. Var noga med att det står Personer framför sökrutan.
När personen sedan dyker upp. Klicka dig antingen in på personens profil eller om du vill lägga till personen direkt på Skapa kontakt.
Efter du klickat på Skapa kontakt får du upp en lista med olika förslag på hur du känner personen du försöker lägga till. LinkedIn låter dig nämligen inte lägga till personer som du inte känner. På något sätt måste du därför ange hur ni känner varandra. Det här är en vanlig fråga jag får, vad ska man välja om man inte känner varandra här men ändå vill lägga till någon? Svaret är enkelt; det spelar inte så stor roll vad du väljer här sålänge du skriver en personlig hälsning i rutan längst ned. För skickar du ut en förfrågan lite random utan att tydligt säga vad det är du vill då väljer folk att inte lägga till och lyssna på dig men lägger du till någon och förklarar vem du är och varför du vill ha kontakt då brukar de flesta acceptera förfrågan. Dessutom är det så att hur ni känner varandra visas inte publikt utan visas bara för personen du skickar din förfrågan till. (En liten lustig detalj, längst ner kan du välja Jag känner inte…. Väljer du det här får du inte lägga till personen. Mycket oklart varför den finns överhuvudtaget.)
Ett alternativ till att söka fram människor är att klicka på Kontakter i menyn längst upp och sedan välja Lägg till kontakter. Du kommer då få en rad alternativ som underlättar ditt kontaktskapande.
Kollegor låter dig se personer som du tidigare har arbetat med. Du får se 50 personer från varje arbetsställe. När du skickat ut inbjudningar till 10 får du upp 10 nya förslag. Notera att om du arbetar i en stor organisation är det här ett rätt trubbigt verktyg, du får upp många förslag som är orelevanta.
Skolkamrater låter dig lägga till människor som gått på samma skola under samma period som du. Även detta är än så länge ett relativt trubbigt verktyg då LinkedIn inte tar hänsyn till vilket program du gått eller under vilka exakta år du gått på skolan utan bara matchar dig med folk från samma period och samma skola.
Sist men absolut inte minst finns Personer du kanske känner. Utifrån det du har angett på din LinkedIn-profil och vilka kontakter du har ger LinkedIn dig förslag på människor som LinkedIn tror att du känner. Det här är det smidigaste sättet att lägga till folk på om du har ett tiotal kontaker och en hyfsad LinkedIn-profil. Tidigare var du tvungen att lägga till alla en och en men numer låter LinkedIn dig lägga till alla från ett specifikt företag eller specifik skola. Mycket smidigt.
Genom att lägga till kontakter i ditt nätverk får du inte bara en uppdatering på var i arbetslivet de befinner sig utan också tillgång till deras nätverk genom andra- och tredjehands kontakter. Genom att hålla koll på sitt nätverk och var folk befinner sig kan du genom LinkedIn hitta kontaktvägar in på företag och organisationer. När du bygger nätverk finns det två sätt att göra detta på. Du kan antingen sträva efter att bygga ett så stort nätverk som möjligt vilket för med sig att du får en bred kontaktyta mot företag. Nackdelen med att bygga ett nätverk såhär, förutom att det tar tid är att kontakterna här blir relativt lösa. Om du vill bygga stort är det inte säkert att du träffat alla du lägger till eller ens haft en mailkonversation med alla. Benägenheten att hjälpa till sjunker därför en smula. Det andra sättet är att se till att lägga till alla du känner och ett fåtal du inte känner men som du verkligen vill lära känna antingen via mail eller att du ser till att träffa vederbörande i levande livet så att säga.
Dags att bli lite mer konkreta! Efter att ha gått igenom lite vad sociala medier är och de plattformar vi ska gå igenom är det dags att börja titta lite mer handfast på hur man går tillväga. Vi börjar med mitt absoluta favoritnätverk alla kategorier, LinkedIn.
Linkedin
LinkedIn är ett professionellt nätverk som grundades 2003 i USA. Förnärvarande (juni 2012) har nätverket 161 miljoner användare globalt och 1 miljon svenska användare. I snitt får LinkedIn två nya medlemmar per sekund. 2011 genomfördes 4.2 miljarder sökningar på LinkedIn och LinkedIn finns översatt till sjutton olika språk, inklusive svenska. Sedan 2011 är LinkedIn börsnoterat på NYSE-börsen.
LinkedIn grundades av Reid Hoffman, en superentreprenör från USA. Hoffman drev tidigare en av de första online-dateing siterna och ur detta föddes en idé om att människor online ville skilja på sitt professionella jag och sitt privata jag. Ur detta skapades LinkedIn, ett relativt avskalat nätverk jämfört med tillexempel Facebook.
Vad är LinkedIn?
LinkedIn är en nätverkssida där du både kan samla dina privata kontakter och de professionella kontakter du har i ditt nätverk. Det kan röra sig om alltifrån gamla lumparpolare till din chef men tanken är att du ska vara ansluten i ett mer professionellt syfte än t.ex Facebook. Där Facebook mer handlar om att hålla kontakt med vänner handlar LinkedIn mer om att hålla kontakt med kollegor för att uttrycka det lite enkelt.
LinkedIn är tillskillnad från andra nätverkssidor enbart inriktat på ditt yrkesverksamma liv. Födelsedagskalas, bebisars nedkomst och Farmville lämnas därhän och fokus ligger istället på ditt CV och din karriär. På ett enkelt sätt kan du alltså hålla reda på vad vänner, affärsbekanta osv. arbetar med för tillfället.
Genom LinkedIn får du också tillgång till dina vänners-vänner och på så sätt får du koll och kontroll på ett avsevärt mycket större nätverk än du tidigare hade.
Låt oss ta ett praktiskt exempel på hur LinkedIn fungerar.
Du har sett att företaget X söker personal och du har skickat in din ansökan men givetvis vill du särskilja dig från alla andra ansökningar. Du loggar in på LinkedIn och söker efter X i sökfältet och får upp tre personer som jobbar på företaget X. Av dem ser du att person A känner person B som du jobbade med på boo.com med under det glada internetårens tid. Du ber om en introduktion till person A via person B och lite senare äter lunch med A som efter lunchen går direkt in på chefen kontor och rekommenderar dig för chefen.
Hade det här varit möjligt utan LinkedIn? Absolut – men LinkedIn har avsevärt förenklat processen. Tack vare LinkedIn är ditt nätverk (förhoppningsvis) alltid uppdaterat med rätt kontaktuppgifter och information.
Registrera dig
Att registrera sig på LinkedIn är gratis och tar ett par minuter.
Fyll i formuläret till vänster, klicka på ”Gå med nu” och du är registrerad på LinkedIn.
På nästa sida ombeds du fylla i lite mer information om dig själv.
Först är det var du bor och ditt postnummer. Observera att du här ska fylla i var du bor just nu, inte var du kommer ifrån. Är du svensk men bor i Tyskland blir det således Tyskland som blir där du bor.
Du ombeds sedan ange om du är Anställd, Arbetssökande eller Student. Är du egen företagare, ange ”Anställd ” och skriv sedan in ditt företag i boxen för företag. När du börjar skriva in ett företag kommer LinkedIn automatisk ge förslag på företag som matchar det du skriver. Arbetar du på ett större företag så är det troligt att företaget finns registrerat på LinkedIn. Att koppla ihop sig med sitt företag på det här sättet underlättare senare skeden på LinkedIn så försök att hitta ditt företag.
I nästa steg kan du låta LinkedIn undersöka din mail för att på detta sätt försöka hitta de du har i din kontaktlista på LinkedIn. Den här tjänsten funkar inte med alla mailer utan i princip bara sådana som är webb-baserade såsom Gmail och Hotmail. Du kan också hoppa över det här steget.
Du ombeds nu bekräfta ditt konto. Ett mail skickas till den mail du angav när du registrerade dig. Öppna din mail och leta efter ett mail från ”E-post bekräftelse från LinkedIn”. Notera att det kan ha hamnat i skräpkorgen.
Efter att ha bekräftat ditt konto är det dags att välja vilken typ av konto du vill ha. Du kan välja att betala för LinkedIn och därmed få en rad extra möjligheter. Som arbetssökande rekommenderar jag ingen att betala för LinkedIn. Du klarar dig alldeles galant med gratisversionen. Känner du att du verkligen vill ha en annan typ av konto går det närsomhelst att uppgradera ditt konto så välj Basic eller hoppa över det här steget så får du automatiskt Basic-versionen.
Det är nu det roliga börjar! Du landar nu på din LinkedIn-profil för första gången. Det här är den sidan andra ser när de klickar sig in på ditt namn på LinkedIn och det är härifrån vi nu kommer utgå. Du kan närsomhelt komma tillbaka till denna sidan genom att klicka på Profil uppe på vänstersidan av siten.
Här finns en rad alternativ på högersidan och har du ett engelskt CV kan du enkelt ladda upp det. LinkedIn kommer då samla information från CV:et och automatisk lägga till det på din profil.
Notera att det endast fungerar med ett engelskt CV. Har du inget engelskt CV hjälper LinkedIn dig från den här fasen. Det uppmanar dig att först och främst beskriva vilken tidsperiod du arbetat på det jobb du angav när du registrerade dig.
Om du anger detta kommer du vidare till en sida där du överskådligt kan se vad det är LinkedIn vill att du ska göra och det finns färdiga fält att fylla i.
LinkedIn ger dig själv förslag på vad du nu ska skriva in. Det börjar med att be dig skriva in två andra jobb du haft samt vilken utbildning du gått. Vidare ber den dig fylla i vilka kompetenser du anser dig ha. När du fyller i kompetenser kommer den automatisk föreslå engelska kompetenser. Du behöver inte fylla i dessa på engelska, du blir lika sökbar på svenska som på engelska men de engelska kompetenserna gör att du kopplas ihop till andra med liknande kompetenser. Du kan lägga till totalt 50 kompetenser.
Efter du angett dina kompetenser är det dags att ge LinkedIn lite mer information. I detta steg vill LinkedIn att du ger en enklare eller utförligare beskrivning av de tjänster du haft. När du fyller i dessa fält tänk på att ju utförligare du skriver, desto mer sökbar blir du. Tänk omvänt mot en jobbannons, vad är det för ord som står där? Vilka nyckelkompetenser och vilka färdigheter var nödvändiga att ha i det arbete du tidigare utförde eller i ditt nuvarande arbete? Ett exempel. Du har arbetat som konstruktör och ett förslag på en text kan då vara;
Arbetade under min tid på XXXX i programmet Auto-Cad med att rita och konstuera rörlösningar till fordonsindustrin. Arbetet som konstruktör gav mig en bred erfarenhet från att arbeta med CAD och att arbeta i projekt. Min utbildning som maskingingenjör kom väl till pass.
Genom att se till att täcka in nyckelord som Auto-Cad, konstruktör, CAD och maskingingenjör ökar du dina chanser att en rekryterare hittar in på din sida. Vill du kan du också lägga till en lista med program du arbetat i under din tid på företaget eller kompetenser du tillskansat dig.
LinkedIn vill även att du skriver en kort sammanfattning om vem du är och vad du vill. Se det här lite som ditt personliga brev. Här kan du beskriva vad du siktar på och vad du har för mål med ditt arbete och karriär. Tänk på nyckelorden även här. Arbetar du med programmering eller kör grävskopa, tänk på att skriva ut det tydligt.
Det finns lite diskussion om huruvida informationen skall skrivas in på svenska eller engelska. Mitt råd är att skriva på det språk du vill bli hittad på. Vill du söka dig utomlands är det givetvis bäst att skriva på engelska eller det språk som talas i det land du vill till. Det finns också en möjlighet att skapa olika språkprofiler på ditt LinkedIn-konto men vi går inte in på det här utan skriv på det språk du vill och känner dig bekväm med. Rekryterare i Sverige söker både på engelska och svenska för att vara säker på att inte missa kandidater.
När vi ändå är inne på språk, det är nästa information du ska ange. Ange helt enkelt vilka språk du behärskar.
Sist vill LinkedIn att du visar om du har några uppladdningsbara arbetsprover.
Du skicka nu tillbaka till din profil och kommer då upptäcka att om du gjort sakerna ovan att du har en 85%-ig profil. LinkedIn vill att du har en 100%-ig profil och anledningen till det är såklart att ju mer information ju bättre för dem men även bättre för dig. Har du en 100%-ig profil så visas du före människor som inte har en 100%-ig profil i sökresultat tillexempel. För att nå 100% behöver du;
Ange bransch och ort
Ange aktuell arbete (med beskrivning)
Två tidigare arbeten
Din utbildning
Dina kompetenser (minst 3)
En profilbild
Ha minst 50 kontakter
Vi har ovan täckt in de fem första stegen, det som återstår är att ladda upp en bild.
Klicka på Lägg till bild på din profil. Du hittar den som ett tomt grått fält på vänster sidan.
Klicka på Välj fil och ladda upp den bild du vill ha som profilbild på LinkedIn. Tänk på att välja en bild där man ser dig tydligt, gärna från ditt jobb. Det här är den enda bilden på dig på LinkedIn så se till att den är bra. Bilden får vara en JPG-, GIF- eller PNG-fil och på högst 4 MB. Bilden måste vara minst 80×80 pixlar och som mest 500×500 pixlar.
Nu återstår ”endast” att hitta 50 kontakter och hur du lägger till kontakter och hur det fungerar med olika grader av kontakter återkommer jag till imorgon.
Du har säkert hört att sociala medier är det nya sättet att söka jobb. En bild som jag själv i allra högsta grad bidragit till att förmedla. Och visst finns det en massa fördelar med sociala medier men innan du registrerar dig på alla siter som finns i hopp om att landa ett jobb så fundera lite kring vad det är du är ute efter. För alla jobb finns inte på sociala medier. Det kanske låter hårt och exkluderande men tittar vi på de jobb som ligger ute på tillexempel LinkedIn i Göteborg idag så finns det totalt 65 stycken jobb och utav dessa är det 1-2 stycken som inte vänder sig till dig med akademisk utbildning (Informationen är hämtad 2012-06-11 från LinkedIn). Jag tänker inte i den här bloggposten lägga ut texten kring huruvida det är rätt eller fel att söka efter enbart akademiker men verkligheten ser ut som ovan, det är främst akademiker det annonseras efter på LinkedIn, troligtvis för att LinkedIn mest består av akademiker.
Varför skriver jag då det här? Jag förespråkar ju alltid sociala medier annars? Därför att jag tycker det är viktigt att belysa det faktum att sociala medier inte är den effektivaste kanalen för alla, hela tiden. När vi som förespråkar sociala medier pratar om sociala medier så utgår vi ofta från det vi känner till och det vi allra bäst känner till är förstås oss själva. Så bara för att sociala medier är gynnsamt för oss (ofta akademiker och ofta redan etablerade på arbetsmarknaden) betyder det inte per automatik att det passar för icke-akademiker som stått utanför arbetsmarknaden ett tag. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Arbetar du som verkstadsmekaniker är du troligtvis mer betjänt av att gå in till din lokala verkstad och säga hej än att sitta fyra timmar på LinkedIn och fylla i alla dina kompetenser, gå med i alla grupper och lägga tid på att skapa kontakt med allt och alla. Det ena behöver såklart inte utesluta det andra och det kan vara nog så trevligt att lägga till folk på LinkedIn men är målet att få ett jobb, då är det troligtvis så att verkstadsbesöket är mer givande än LinkedIn.
Med det sagt är det dags att försöka ge en liten översikt över vilka sociala medier som kan vara värda att titta in lite närmare på, en del har jag nämnt både i den här bloggposten och i den förra. Tanken är att ge dig en liten översikt över vad som finns och en kort liten bakgrundsinformation om varje nätverk samt vad du kan tänkas möta för människor där.
LinkedIn – Är ett professionellt nätverk och med det menas att det är ett relativt avskalat nätverk. Du delar med dig av ditt CV och det räcker gott. LinkedIn har funnits sedan 2003 och har över en miljon svenska medlemmar vilket gör det till den största CV-databasen i Sverige. Under de senaste året har en stadig ökning av medlemmar skett. Från att ha varit väldigt IT-inriktat är det idag ett mer allmänt nätverk för akademiker med olika inriktningar.
Twitter – Kallades och kallas (?) för en microblogg även om jag brukar beskriva den som en stor och ständigt pågående chatt med människor från alla håll och kanter. Har 318 000 svenska medlemmar. Det är svårt att kartlägga inom vilka områden människor verkar men en liten översikt ger Twittercensus, en rapport om twitter och #svenskatwitter av Aitellu. De påvisar båda att många av twittrarna arbetar som journalister. Även kommunikatörer utgör en stor massa. Nu är det såklart inte enbart dessa två yrken som finns på twitter men det är två stora yrkesgrupper. Om jag lägger in min egen bedömning ihop med andra twittervänner jag samtalat med detta om så är vi relativt ense om att twitter primärt består av journalister, webb och IT-folk. Därmed inte sagt att det inte finns andra yrken där, vi börjar tillexempel bli relativt många rekryterare som återfinns på twitter och i mitt flöde har jag både kockar och sjuksköterskor. Men på generell basis är min uppfattning att det är journalister, webb och IT-folk som syns på twitter.
Facebook – Det största nätverket i Sverige. Har 4,6 miljoner medlemmar. Är ett privat nätverk som kan vara svårt att ta kontakt med okända människor på men nog så viktigt när det gäller ditt jobbsökande, särskilt om du är öppet arbetssökande. Att låta vänner och bekanta veta att du söker jobb är ett sätt som kan leda dig emot ditt nästa jobb. Tack vare sin storlek är det många olika människor här men som sagt, erfarenheter härifrån visar att det är relativt svårt att ta kontakt med okända människor på Facebook gällande jobb. Facebook ses i höggrad som en privat sfär av många. Kanske kan BranchOut ändra på det? Vi återkommer till just BranchOut lite längre fram.
En kort översikt över nätverken som jag tänker gå igenom i den här bloggserien. Kanske skulle Google+ vara med också men i ärlighetens namn vet jag alldeles för få som använder det för att det ska kunna vara till nytta. Inlägget ovan är lite kritiskt men det är också meningen, att du ska stanna till och reflektera över om det är värt insatsen i tid och om det är här du ska lägga din tid. Imorgon börjar vi gå igenom fördelarna med sociala medier, för oavsett vilken bransch du befinner dig i finns det nytta med det. Skillnaden ligger i tid och engagemang såsom jag ser det.
Undrar du över något såhär långt är du antingen varmt välkommen att kontakta mig eller lämna en kommentar nedan.
