• Twitter, oh Twitter.

    Ja, jag vet. Jag har pratat om Twitter förut men den här gången blir det personligt. Inga siffror, inga guider och inga tips på vem du ska följa eller inte följa. Istället blir det en kort summering av mina strax över sju månader på Twitter och hyllning till Twitter.

    För Twitter är sannerligen en fantastisk plats. Var annars hittar du en smältdegel av positiva, glada, sociala och trevliga människor som du med bara via ett par knapptryckningar kan kommunicera med? I början gick det om jag ska vara ärlig rätt trögt. Att veta vem man ska följa och hur man ska uttrycka sig på bara 140 tecken var svårt men som med mycket annat blir allt bättre med lite träning och vänliga instruktioner om hur man ska göra. Efterhand upptäcker man guldkorn som i sin tur har guldkorn som i sin tur…och efter ett tag har man ett gäng som man följer och tycker är intressanta. Förhoppningsvis har man också en dialog om både ditt och datt med dem.

    Jag har kommit att gilla Twitter för dess enkelhet. Det krävs inga romaner, inga djupa och långa inlägg eller svulstiga beskrivningar om vad du hittat på den senaste timmen. Du har 140 tecken på dig att säga det du vill säga.

    Jag gillar också Twitter för det öppna klimatet. Folk är vänliga, sociala och positiva. Att ta del av andras tankar, idéer och åsikter gör att man själv kommer till nya insikter och får nya tankar.

    Via Twitter kommer i alla fall jag i kontakt med människor som jag troligtvis inte skulle kommit i kontakt med tidigare. Via fika, luncher och löprundor (!) har vi tagit steget ut från internet och träffat varanda ”på riktigt” vilket ger ytterligare dimension till att ”bara” prata på Twitter.

    Det har varit mycket fokus på rekrytering och användning av sociala medier här på bloggen och visst kan man använda Twitter till att rekrytera men här är det långsiktiga och relationsbyggande tänkandet mer värt en det kortsiktiga och ytliga. I dagarna hoppas jag att min första rekrytering via Twitter går i lås och det är en person som jag stiftade bekantskap med i vintras. Det finns förvisso tekniker och trix för att hitta kandidater snabbt men värdet såsom jag ser det ligger i det långsiktiga. I och med att det är i det långsiktiga som vinsten ligger så tar Twitter också tid. Att gå in en gång i månaden och skriva går inte, för att få ut det mesta utav det måste du ge det tid och våga ge dig in i dialoger.

    Twitter är bra på många sätt men framförallt annat så är det kul. Och som jag alltid brukade fråga mina skidskolebarn på den tiden det begav sig, ”Vad är det viktigaste när vi åker skidor?! Att vi har kul!” Lika sant när man åker skidor som när man ska börja Twittra.

    Vi ses på Twitter!

    (@jsundlo)

  • Personligt varumärke vs. Employeer Branding?

    I förra veckan fick jag i egenskap av kassör i vår programförening Pegasus ett mail från ett av Sveriges större bemanningsföretag. Jag ombads vidarebefodra information om två praktiktjänster som företaget hade över sommaren. Jag svarade något sent att jag tyvärr inte har tillgång till mailadresser på det sättet men tipsade om HR Sverige där man förutom studenter i Göteborg även kan nå många andra i HR-branschen.

    Men sen kom jag att fundera kring själva innehållet i mailet. För är det så här vår bransch fungerar? Att man under tre sommarmånader erbjuds att ”…skaffas sig ovärdelig erfarenhet ” mot ingen ersättning som det handlade om i det här fallet. Känns inte det en smula oseriöst?

    Det hela har gjort mig lite tu delad, å ena sidan stärker ju praktiken onekligen det personliga varumärket hos den som gör praktiken å andra sidan så sänker företagets beteende deras värde och employeer brand i mina ögon. För är det inte lite utnyttjande att göra så här? Jag ser inget negativt i att göra praktik, sålänge det sker inom ramen för en utbildning men när det sker över en sommar känns det inte som ett seriöst företag.

    Det är finns givetvis en vinst för personen som genomför praktiken, man får ju en bra erfarenhet med sig även om man inte får betalt men har företagen råd att göra såhär? Oavsett om den stora generationsväxlingen bara är en myt eller ett faktum så lär fler och fler företag börja att bry sig om vårda sitt företags varumärke och rykte. Och vill man i framtiden attrahera de allra bästa talangerna så är det nog redan nu dags att börja tänka på hur man framställer sig som arbetsgivare.

    Så vad väger tyngst egentligen? Det personliga varumärket eller företagets varumärke? Vem vinner mest i längden på det?

  • Bonus! Veckans extra HR!

    Jag snubblade igår kväll över förra veckans kanske bästa inlägg.

    Kära företagsledare – det handlar om hur ni gör, inte vad nu gör.

    Ett gästbloggande inlägg på mindpark.se av Erik Fors-Andrée som jobbar på PwC. (Kika gärna på deras Facebook-sida, där har ni en bra förebild hur man kan arbeta med Facebook)

    Inlägget då? Det handlar om den mentala revolution vi upplever nu.

  • Veckans HR – vecka 22

    Då var det söndag igen och söndagar betyder ju numer Veckans HR. I veckan som har gått har vi korat vinnaren av Sveriges bästa HR-blogg och dessutom tagit beslutet om att göra detta till en årligt återkommande tävling. Vad har mer hänt i veckan? I Göteborg har vi haft examenscermoni för de treor och fyror som tagit ut sin kandidat- och magisterexamen. Jag gissar att så har skett på många andra ställen runt om i Sverige, stort grattis till alla er nybakade Personalvetare och som en av talarna påpekade i sitt tal till de nyexaminerade ”vårda era nätverk” och var gör man det enklast? HR Sverige såklart.
    Nåväl, över till lite länkar!

    Human Capital League och Krista Francis reflekterar över varför så få inom HR använder sociala medier och tar upp problemet med att vara inne på Facebook under arbetstid.

    Gisela tipsade på forumet tidigare i veckan om en hemsk men bra artikelserie i DN. Börja med att läsa alla publicerade delar, det är långa texter men väldigt bra sådana.

    Del 1
    Del 2
    Del 3

    Efter att du läst artiklarna, ge din syn på saken i forumet. Även hrbloggen.se ger sin syn på saken.

    Rekryteringsbloggen listar sju sätt hur du bygger ett lojalt team.

    FoT snackar om förändring och om Robinson på kontoret.

    Förändring är även Talentum HR inne på i sin blogg, HR:s roll i change management. Talentum tar verkligen sitt bloggande på allvar, när kommer fler företag i HR-branschen följa deras goda exempel?

    Skönaste titeln i veckan har Steve Boese stått för ”Sex, Religion, and a Colossally Bad Hiring Process”. Artikeln då? Handlar om rekrytering och kulturens betydelse.

    Metro skriver om ”Så klarar du den nya jobb-audition-trenden”. Rekryteringsbloggen hakar på och tycker det är en riktigt, riktigt bra ide.

    SvD har en längre intervju med Eons HR-chef Alexandra Callegari Lindholm.

    Johan Lange kan inte motivera någon och det kan inte du heller.

    Allt för den här veckan!

  • Sveriges bästa HR-blogg!

    Vinnaren är korad! Nästan 400 tog chansen och röstade fram årets HR-blogg som blev ingen mindre än:

    Marie Föreborgen och hennes HR-blogg på Computer Sweden.

    Förutom den stora äran vinner Marie länkplats högst upp på vår blogg ända fram till augusti!

    Eftersom responsen på tävlingen har varit otroligt bra så har vi bestämt oss för att göra detta till en årligt återkommande tävling så var det inte just din blogg som vann i år gäller det att lägga i en extra växel tills nästa år. Har du ingen blogg ännu? Under hösten kommer vi publicera någon form av gudie hur du kommer igång och skriver en blogg.

  • Röstningen är avslutad!

    Sedan den 19 maj har omröstningen för att utse årets HR-blogg varit öppen men nu har den alltså stängt.

    På fredag presenterar vi vem som vann.

    Tack för att ni har röstat!

    De nominerade var;

    Annika Ahnlund – http://www.hrbloggen.se/
    Yvonne Dahlberg- http://www.rekryteringsbloggen.se/
    Gisela Jönsson – http://www.mindspark.se/blog/
    Magnus Dalsvall – http://hrsociety.blogg.se/
    Talentum HR – http://blogg.talentumhr.se/
    Marie Förborgen – http://csblogg.idg.se/bloggar/hrbloggen

  • Vet vi hur man skapar en sund miljö?

    En av årets viktigaste artiklar publicerades i DN häromdagen. Det är Maciej Zaremba som slår till igen, med riktig journalistik. En ny serie, Mobbarna och rättvisan: ”De skrattade bara.” Så berövades Safet sitt människovärde. Det handlar om mobbing på arbetsplatsen. Och i just detta specifika fall handlar det också om rasism och hur både facket och Försäkringskassan sviker. Men det är inte det enda. Visste du att 100-300 av alla självmord varje år är direkt relaterade till mobbning på arbetet? Jämför det med de 50-70 som omkommer på grund av olycksfall i arbetet.

    Ur artikeln:

    Rättvisa, människovärde, sanning, upprättelse … Jag vet, vi blir bara nervösa av sådana ord. Men om nedrighet får en prislapp brukar det tas på allvar. Så låt oss räkna ut vad det kostar att skicka en 37-åring till psykiatrin och sedan i förtidspension. 28 års bidrag och uteblivna skatter, rättegångskostnader, mediciner, terapeuter, utredningar … tio miljoner? Eller mer?

    10 000 – 30 000 långtidssjukrivningar anses bero på mobbning i arbetet. (källor finns i artikeln). Vad gör vi åt det?

    Jag ber om ursäkt för sifferexercisen, men det är en nyhet jag söker etablera. För det är väl inte allmänt känt att de största enskilda posterna av sjukpengen inte går till att hålla efter mikrober, läka sår eller uthärda strålbehandling, utan till att städa efter sjuka organisationsplaner, fega chefer, intrigörer, översittare, dussinknölar samt en och annan psykopat?

    Det känns som att både skola och arbetsliv står relativt handfallna inför mobbing. Det är som att man inte riktigt kan tro att människor kan bete sig så illvilligt. ”De skojade nog bara.” Kanske spökar även egna barndomsminnen för de flesta? HR i egenskap av beteendevetare har där goda möjligheter att se och förstå destruktiva, manipulativa beteenden som just sådana och som litet vid sidan av-personer uttala vad som pågår och försöka sätta stopp. Som Zaremba skriver: rättvisa, människovärde, sanning, upprättelse. Grundläggande och bokstavligt talat livsviktiga saker att sträva efter.

    Vet vi hur vi skapar en sund psykosocial arbetsmiljö? Vågar man prata om detta på arbetsplatserna? Vad gör man om det är chefen som mobbar? Dela gärna med er av era erfarenheter och funderingar.

  • Veckans HR – vecka 21

    Jag har ända sedan starten av Veckans HR klurat på om inte det ska ligga som en fast bloggpost på söndagar istället, det är ju mer naturligt att summera en veckan när veckan faktiskt är slut. Så från och med den här veckan kommer Veckans HR på söndagar men innehållet kommer vara detsamma.

    Hur växer Veckans HR fram? Jag följer ett hundratal HR-bloggar och har ett antal nyckelord som jag bevakar via Google Reader. Till det tillkommer en del länkar via tips på Twitter, Facebook och LinkedIn. Totalt går jag igenom upp emot 1000 poster per vecka för att få fram de länkar som jag tycker är mest intressanta eller vad jag tror att ni som läser tycker är intressant. Kom gärna med tankar och idéer kring Veckans HR om ni har några sådana.

    Svenskt Näringsliv skriver om hur Holmen Paper fick rätt mot DO.

    Evan Carmichael har listat ”The top 50 Human Resources blogs to watch in 2010” Bara att lägga till i sin bloggläsare!

    Dö på ett flygplan? Lättare än du tro. I alla fall om du tror på Lance Haun.

    What are you known for at work? undrar HR Ringleader.

    Från Indien kommer ”The Social Business Employee Manifesto”. Något att printa ut och ge till de anställda kanske?

    HR Capitalist skriver om trakasserier.

    FoT önskar livet ur alla videopresentationer av företag som görs.

    Siten jobvite.com lanserades i veckan funktionen ”Jobvite Share”. En spännade historia som bland annat gör det möjligt att följa upp hur många som klickar på dina annonser som du postar på olika sociala medier. Steve Boese har en längre redogörelse på sin site.

    Gary Hamel postar alltid bra inlägg. Han började ny serie på sin blogg i veckan ”Leadership from the inside out”. Mycket läsvärd!

  • Filmtips

    Så här på lördagförmiddag vill jag passa på att pusha för en av Youtubes absolut bästa filmer.

    Det är Randy Pausch sista föreläsning – Att verkligen uppnå sina barndomsdrömmar. Har du inte sett den, se den. Har du sett den, se den igen!

  • Veckans HR?

    Är flyttat!

    Vi genomför den lite riskabla manövern och flyttar Veckans HR till veckans sista dag för att mer göra skäl för namnet.

    Så håll ut i två dygn till sen kommer ett fullspäckat Veckans HR finnas på en webbplats väldigt nära dig.