Nästan varje dag när jag slår upp tidningen läser jag om företag som anser att bristen på kompetent arbetskraft är ett av de största hoten. 2011 är igång, hjulen snurrar för fullt och helt plötsligt går ljuset upp att det faktiskt kommer att krävas duktiga människor för att leverera på företagets nyckeltal! I Svd läste läste jag i förra veckan att Adecco gick ut och varnade att de kommer att behöva tacka nej till uppdrag redan denna höst. I gårdagens DI gick företaget Bombardier ut och sade att de kommer att behöva anställa 250 ingenjörer men dessa går inte att hitta i Sverige så de måste börja leta utomlands. Signalerna är tydliga och ändå verkar många företag inte ta detta på allvar.
Om man bryter ner detta en smula och börjar fundera på hur man å ena sidan sitter med en arbetslöshetssiffra på drygt 8 % och ändå inte hittar personal, då blir det hela lite mer intressant. Börja med att skärskåda en platsannons och läs vad det verkligen står, då börjar ljuset gå upp åtminstone för mig. Det finns väldigt många ”5 års erfarehet av xxx krävs” ”utbildning inom xxx krävs” ”du skall kunna xxx” och så vidare. Kraven är tydliga och jag är övertygad om att de skrämmer en hel del människor från att ens ansöka. Däremot kommer det alltid finnas en hel del som söker allt, men detta är ett annat problem. En fråga som jag finner ganska intressant är – hur mycket kan en människa lära sig? Kan det vara så att man trots total avsaknad av branscherfarenhet faktiskt kan lyckas ändå? Hur många kunde systemet, arbetsuppgifterna och det interna språket när de började där? Min gissning är att de flesta har lärt sig det mesta sedan de började där.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att jag tror att många företag måste börja ifrågasätta sig själva vad som VERKLIGEN är måsten i en platsannons! Utifrån detta bör man sedan satsa mer på att ge varje nyanställd en ordentlig introduktionsutbildning och en bra verktygslåda för att klara av sina arbetuppgifter. Då behöver man inte stirra sig blind på en persons tidigare erfarenheter och utbildning, utan kan fokusera mer på vad personerna vill bidra med, vilket engagemang de har och vilken energi de kan tillföra. Man skulle dessutom lämpa över en del av ansvaret på den sökande att verkligen tänka till på varför man vill ha det specifika jobbet. Med ett förändrat språk och ett annorlunda ”tänk” i sina annonser, kommer man garanterat att vaska fram en hel del guldkorn som man tidigare inte nått fram till.
Dialog är till skillnad från monolog, tvåvägs, vilket innebär att man faktiskt kan nå fram med sitt budskap. Titta bara på användandet av sociala medier, där bygger all kommunikation på att man delar med sig, att man är personlig och att man är ärlig. Att våga sticka ut och vara äkta kommer garanterat att öka sannolikheten till att nå ut med sitt budskap. Börja fundera på hur Ni som arbetsgivare kan bli världens bästa på att faktiskt lära upp människor på ett bra och enkelt sätt, det finns ett gäng fördelar med det. Då finns möjligheten att verkligen få människor som brinner! Det finns garanterat en hel del influenser att hämta från skolans värld, de gör detta varje dag!
[…] This post was mentioned on Twitter by Sandra Hallongren, Susanne Pettersson and Johannes Sundlo, stefanliden. stefanliden said: Arbetskraftsbrist – dags att börja göra om platsannonserna. http://bit.ly/ikrdRf […]
Jag håller med. Det är 2011 och möjligheterna är oändliga men när man tittar igenom platsannonserna ser det ut som om kraven på hur en platsannons ska vara utformad vore lagstadgade. Samma format, samma ord och samma upplägg. Ingen sticker ut och det är svårt att få en känsla för företagskultur och arbetssätt. Det är många fina ord men jag är tveksam till om de redan anställda känner igen sig när de läser annonserna.
Ledord, affärsidé och vision i all ära men när det inte efterlevs blir det bara en anledning till skämt i fikarummet. All personal måste vara medvetna om vad företaget står för (på riktigt, inte bara fina ord som sällan efterlevs). Ett bra verktyg för detta är historier, att sätta saker i ett sammanhang, corporate storytelling. Det samma gäller för platsannonser, den bild företaget vill visa upp måste idag stämma med verkligheten – 2011 går det inte att gömma sig bakom fina ord. Sociala medier bidrar till mer insyn – det är äka och verkligt som gäller.
Att hitta rätt personal är som att hitta rätt partner, visar man upp en felaktig bild av sig själv hittar man fel person som snart lämnar företaget eller stannar och blir olycklig (presterar sämre).
Är benägen att hålla med dig Sabina, ”the true story” är bra mycket bättre. Den klassiska gamla 3-spaltaren är lika modern som bilannonserna, inte speciellt upphetsande. Formaten, texten och innehållet måste förändras, likaså kommer placeringen behöva förändras.
Du får gärna kika in på http://www.ineed.se och tycka till om de filmer som vi har gjort där. Vi försöker att lyfta fram ”det riktiga” företaget, d v s 60 sek helt oklippt platsannons på film. Visserligen är inte alla filmer superspännande men det är företaget utan krims krams. Jag lovar dig att personerna är nervösa och de börjar verkligen tänka till när vi resonerar kring hur man som anställd ska vara för att nå fram. Vi har precis börjat resan och kommer inte att ge oss förrän vi har förändrat sättet man vågar annonsera på.
Problemet är många gånger att våga, jante ligger som ett svart moln och det krävs både envishet, beslutsamhet och uthållighet för att lyckas. Man får se det som ett marathonlopp och vi har precis hört startskottet gå.
//Stefan
En riktigt bra affärsidé. Jag har varit inne och läst lite tidigare men kommer gärna igen. Jag tror och hoppas att en stor del av rekryteringen kommer att skötas mer proaktivt i framtiden, men kanske främst när det gäller nyckelpositioner. Företag förlorar pengar på att akutrekrytera först när behovet uppstår. Med sociala medier är det möjligt att bygga relationer och det vore dumt att inte utnyttja det i rekryteringssyfte.
[…] Arbetskraftsbrist – dags att börja göra om platsannonserna. […]