Kategori: HR Sverige

  • HR-humor kan det va nått?

    HR-humor kan det va nått?

    Kul på jobbet?

    Det har ju varit ett fokus för de flesta företag under lång tid. Vi vill alla erbjuda goda arbetsplatser där man trivs, är engagerad och toklevererar av hjärtans lust. Det är ett underbart mål i sig att ha kul på jobbet. Dessvärre tror jag att en del HR-människor, HR-avdelningar inte själva kavlar upp ärmarna och jobbar med just detta område och visar var skåpet ska stå. Hur kul är du?

    På en frågan vad som är nästa års HR trend från Johannes Sundlo så svarade jag följande:

    Vilken bra fråga! För egen del så kommer det handla om att vara förbättringsledare och vara tydlig i att både HR-strategiskt arbete och HR-praktiskt arbete går hand i hand. Än mer fokus på ärligt employer branding. Starka budskap om vision. Ännu mer fokus på kommunikation och svaren på frågan Varför. Sen kommer humorn att vara en ingrediens i allt detta.

    Ju mer jag tänkt på det destå tydligare blir det att det jag som HR kan bidra mycket med är att bjuda på mig själv vara avslappnad våga göra bort mig våga kommunicera och vara sårbar. Stå för mina visioner och företagets visioner om och om igen. Vi har ju oftast så rätt vi HR folk på vad det är som saknas eller behöver fixas till i vår egen organisation. Det vi behöver mer av är ett sätt att nå ut med det vi redan vet.

    Jag har hittat min väg till detta och det är via humorn. Exempelvis har jag satt upp egna personliga mål för att jag ska skratta mer på  jobbet för varje år. Jag tror det stora flertalet av oss vid det här laget kan lämna det där med att gå runt som präktiga HR-dirrar och försöka vara som en ekonomichef eller en driven VD. Jag har min bild klar för mig. HR är så klart VD´s högra hand vi ska vara den som lyfter fram frågor på det mänskliga planet. Har vi som HR kul på jobbet, tar plats är lite tokiga roliga, kommunicerar och visionerar då kommer vi nå fram med det som är viktigt och det är inte att alla lär sig den perfekta processen för rehabärenden utantill för den finns ju inte i verkligeheten.

    Min övertygelse säger mig att vi ska lägga vår energi på att skapa basen för hur din verksamhet ska skötas det måste man bara fixa men lägg minst lika mycket på att visa vägen framåt var vi ska med det vi gör och framförallt hur kul vi har det medans vi gör det.

    Ja det vara kort och koncist inlägg för att vara jag och sprunget ur en rätt mörk novembermorgon. Känner mig lite som en trotsig tussilago som vaknat lite för tidigt.

    HR humor

     

    Jag har så klart sedan länge smygit igång mitt eget arbete kring detta med mer humor i HR genom att i nästan allt jag gör och hur jag beteer mig och kommunicera har en viss humoristisk underton. De senaste månaderna har jag även försökt samla intryck och idéer under #HRhumor #HRtrend. Ni får gärna fylla på med era härliga idéer inspel. Skulle vara jättekul att följa utvecklingen tillsammans med er andra HR-humorister. Ni som är HR-pessimister får gärna dela mer er ni med..det brukar jag bara tycka är extra kul!

     

    Gabriella Ekström

    ”If your dreams dont scare you they arn´t big enough”

    Bild flickr/nemodus

  • Aktuellt om EQ

    Aktuellt om EQ

    eq1Det har gått 18 år sedan tidningsomslag världen över pryddes med ordet ”EQ”; mest känt kanske omslaget på Time Magazine från 2 oktober 1995. Samma år utkom Daniel Goleman, mannen som i stor utsträckning blivit synonym med just EQ, med sin bok Känslans Intelligens (Originaltitel: Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ). Denna bok populariserade begreppet emotionell intelligens genom att ta mycket av den forskning som ditintills gjorts på området och presentera det på ett sätt som många kunde relatera till.

    Även om EQ exploderade i mitten på 90-talet, är det långt ifrån ett utdött eller bortglömt. Över 3000 vetenskapliga artiklar om EQ har publicerats och särskilt stort är det i Nordamerika. Bl.a. har det fått stort fäste i skolvärden och många skolor profilerar sig nu med att de lär barnen ett förhållningsätt som bygger på EQ. Dessutom används det flitigt inom företagsvärlden, både inom rekrytering, individ- och grupputveckling. Det amerikanska flygvapnet, American Express och L’Oreal är bara några exempel på stora organisationer som under en längre tid arbetat med EQ som en viktig del i både sitt arbete med rekrytering och utveckling. Eftersom jag arbetar med begreppet i form av verktyget EQ-i i stort sett dagligen, tänkte jag dela med mig lite av en omvärldsbevakning på området.

    EQ och beslutsfattande

    eq2Så sent som 22:a november gick det att läsa en artikel i Huffington Post som presenterade forskning gjord på emotionell intelligens, kopplad till förmågan att fatta beslut. I en serie experiment fann man att personer med hög emotionell intelligens har betydligt lättare för att fatta beslut utan att låta sig påverkas av känslor (både positiva och negativa), som i sig inte har med själva situationen eller problemet att göra. Ett exempel som tas upp i artikeln är t.ex. chefen som sitter i bilkö på morgongen på väg till jobbet och bygger upp en frustration, som sedan påverkar hur hen fattar beslut väl framme på jobbet, långt ifrån ringlande bilköer. Ett annat exempel kan vara personen som är på ett extremt gott humör, kanske är hen nykär, och låter dessa känslor påverka hen i ett investeringsbeslut. Slutsatsen är att personer med hög emotionell intelligens, och därigenom bra koll på vad de känner och varför, lättare kan skilja på känslor som ökar respektive minskar graden av rationalitet samt agera därefter. Ett par dagar efter artikeln i Huffington Post kunde man i The Guardian läsa att Catherine Ashtons höga emotionell intelligens lades fram som en av förklaringarna till framgångarna i samtalen kring Irans kärnprogram.

    EQ på Google

    Över 1000 anställda på Google har fått möjligheten att genomgå kursen ”Search Inside Yourself” (SIY), en kurs som bygger på medveten närvaro (mindfulness) och emotionell intelligens-träning. För att detta är något man kan träna på och utveckla är forskarna eniga om. Dock är vissa delar av EQ lättare att utveckla än andra, vissa coacher bättre coacher än andra och vissa är lättare att coacha än andra (Läs mer om det här.)

    Hur är det med Goleman?

    eq3Daniel Goleman är fortfarande i allra högsta grad aktiv, trots att han uppnått pensionsålder. I och med hans senaste bok, Focus: The Hidden Driver of Excellence, har han visserligen skiftat fokus (!) något, men han återkommer samtidigt till emotionell intelligens och menar att vår förmåga att fokusera och rikta vår uppmärksamhet är centrala aspekter för just EQ. Detta eftersom EQ dels handlar om att fokusera på det som pågår inom oss, samtidigt som vi också måste skifta fokus för att kunna förstå och relatera till andra; själv hörnstenen till effektiva interaktioner och relationer. Därmed är han också inne på samspelet mellan medveten närvaro, uppmärksamhet och emotionell intelligens och det är troligtvis inte det sista vi läser eller hör talas om inom detta område.

     

     

  • Hur reagerar man som arbetsgivare när man sjunker i ranking från ”dåligt” till ”ännu sämre”?

    Det har hänt Göteborgs Stad i Lärarförbundets rankningslista ”Bästa skolkommun”. Listan utgår från ett antal kriterier där bland annat lärartäthet och friska lärare är listade. 2012 låg staden som nummer 208 och har nu 2013 fallit till plats 240 av totalt 290 kommuner.

    Elisabet Mossberg, Lärarförbundets ordförande i Göteborg är en av flera som uttrycker sin oro över det dåliga resultatet. En fråga vi ställer oss är hur man som arbetsgivare känner? Vad kan resultatet komma att leda till? Hur gör man nu för att attrahera lärare?

    Det finns inga enkla svar på frågorna och man kan nog bara konstatera att det är riktigt illa både för Göteborgs Stad som kommun och som arbetsgivare.

    Hur kan HR-funktionen vara med och driva den här frågan organisatoriskt? Var ska man börja? Anna Josefsson, ansvarigt kommunalråd för grundskolan menar att ledarskapet i skolorna kan ha varit en bidragande orsak till fallet vilket kan härledas till organisationsförändringarna kommunen gjorde 2010. Hon pratar om rektorerna i skolorna, det verksamhetsnära ledarskapet men nämner inte det ledarskapet på central nivå. Det kanske är där man borde börja?

    Det är dags att man inom organisationen Göteborgs Stad tar ett steg framåt och börjar se över sin strategi för hur man vill uppfattas som arbetsgivare, hur man ska göra för att attrahera rätt lärare och att man börjar stötta stadsdelarna med det arbetet.

    En annan stor fråga är också hur man som arbetsgivare/bransch ska göra för att locka fler till yrket. Hur kan HR-funktionen vara med och bidra? Är det någon som har något konkret exempel att dela med sig av?

    Vi vinner alla på att vara en attraktiv kommun som finns till för alla som bor i den, besöker och verkar i den.

  • 3 HR-podcasts

    3 HR-podcasts

    Många gånger har jag fått frågan om tips på HR-podcasts att lyssna på. Podcasts i sig är inget nytt fenomen men spåddes förra året av flera att bli en av årets stora trender. Till viss del kan jag hålla med om det även om jag nog tycker att Podcasts varit på tapeten ett bra tag. Men vilka är mina favorit HR-podcasts då? Jag har tre som jag tycker är riktigt bra och här kommer dom, i ordning efter hur bra jag tycker dem är.

    1. HBR Ideacast
    Sändes för första gången 2006 (!) och jag hittade till den 2008 när jag försökte hitta kunskap om hur i hela friden man arbetsleder 80-talister. Den har en otroligt hög och jämn kvalité på sina inlägg men så har man också Harvard Business School i ryggen. Alla ämnen är inte alltid spot on HR men majoriteten av inläggen går att härleda till HR. Du hittar HBR Ideacast på iTunes.

    2. HCI Podcasts
    Näst längst upp på ”måste-lyssna-listan” hamnar HCIs podcast. Mycket HR, mycket innovation och mycket intressanta gäster. Täcker större delen av HR-området men i höst har man haft fokus på rekrytering tycker jag. Klart värt att ladda ned från iTunes och lyssna på i bilkön till jobbet.

    3. HR Happy hour
    Det här är en liveshow som kretsar kring ett givet ämne och där vem som helst kan ringa in. En gång för ett par år sedan satt jag uppe och lyssnade live och ringde in. Vad jag sa är oklart och det var säkert på min bästa svengelska men jag vet att vi diskuterade rekrytering och sociala medier (chock!). Normalt sett är det andra än jag som ringer in och normalt sett sägs det kloka saker. Kan upplevas som långt och lite rörigt i början men ge det ett avsnitt eller två. Itunes länk här.

    Har du några favorit HR-podcast? Tipsa om dem i kommentarsfältet!

    Bild flickr/brandoncwarren

  • Värderingar, inte så enkelt som man kan tro.

    Värderingar, inte så enkelt som man kan tro.

    Enkelt uttryckt brukar man säga att värderingar är vår inre kompass,   en uppsättning regler för hur vi ”bör” handla i givna situationer och vad som är rätt/fel. Men är det så enkelt och vad är egentligen en värdering? Är värderingar en del av vår personlighet eller personlighet något helt annat? Är värderingar verkligen stabila eller är de föränderliga? 

    Behöver du hjälp med ditt värderingsarbete? Hör av dig.

    I vetenskapsvärlden är det framförallt Milton Rokeach man refererar till när man vill yttra sig om värderingar. Rokeach menar att värderingar är relativt stabila över tid, men att det är skilt från personlighet. Personlighet är stabilt över tid (iaf från tidiga 20års åldern och framåt) medan den relativa stabiliteten för värderingar mer har att göra men att vi inte vill eller orkar ändra på våra värderingar. Personligheten ändrar vi inte på även om vi kanske ibland gärna vill :-). Så glöm det där ankaret ni sett på utbildningar genom åren, den bilden är förlegad och inte längre relevant utifrån vad vi idag vet. Bilden av vad en värdering är och hur de påverkar vår vardag är långt mer komplex än så..

    Rokeach beskriver i sin forskning fyra funktioner för värderingar

    1. De är vår generella vägvisare till handlingar, bedömningar, attityder
    2. De fungerar som ett beslutsunderlag i konfliktsituationer och vid beslutsfattande
    3. De ger oss motivation! Något vi tror starkt på motiverar oss och driver oss.
    4. De är en grundpelare för vår självaktning d v s de bidrar till och stärker/stjälper vår självkänsla.

    Några av våra värderingar är ”enkla” att formulera, de är de värderingar som är öppna eller medvetna. Men Rokeach forskning har visat att de flesta av oss har än fler värderingar som är omedvetna eller dolda för oss. Orsaken till att de är omedvetna är antingen att vi aldrig intresserat oss för att utforska våra värderingar alternativt att vi aldrig ställts inför val/beslut som lockar fram de omedvetna värderingarna!

    Våra olika värderingar har också olika intensitet, vissa frågor väcker mer känslor hos oss helt enkelt. Jag tror att vi alla någon gång på ett möte har känt hur pulsen går upp kring en viss fråga och det helt plötsligt inte går att hålla tyst längre, det kan vara så att någon har väckt en värdering hos er då som är så stark att ni inte är beredda att ge avkall på den. Frågan är om du vet själv vilken värdering som triggats??

    Dessutom är det inte sällan så att vi ställs inför dilemmat att olika värderingar ställs mot varandra! Exempelvis  ”Det är viktigt att alla kommer till tals” är en värdering och ”Bli klar i tid” är en annan. Om respektive värdering lyfts för sig håller de flesta med om att de är viktiga och korrekta.Men i en given situation kan de komma att ställas mot varandra. Tiden räcker helt enkelt inte till för att alla ska komma till tals och att vi samtidigt skall bli klara i tid. Nu först kan vi se och förstå hur våra värderingar växlar och att de har olika intensitet! Det är nu det uppstår meningsskiljaktigheter eller konflikter i relationer och grupper.

    Detta är viktigt att förstå, många värderingar delar vi när vi ser dem en och en men när de ställs emot varandra så rangordnar vi dem olika. Häri ligger utvecklingspotentialen och kraften som medarbetare/ledare. Bara att förstå detta är ett stort steg framåt. Nästa steg är att börja reflektera över sina egna värderingar och vad som är viktigt för dig i given situation. Det kan ju faktiskt ändra sig… iaf för mig är det så att ibland är det viktigt att alla kommer till tals medan i andra situationer gör jag avkall på det för att bli klar i tid är viktigare.

    Det är som ledare/medarbetare inte bara viktigt att flytta så många dolda värderingar upp till det öppna, det är också viktigt att lära sig vilka värderingar som är starkast i relation till andra! I grunden handlar det om att göra aktiva och medvetna val, är jag inte tydlig med mig själv hur ska jag då kunna vara tydlig mot andra?

    /Björn

     

    Bild flickr/vlashton

  • Arrested CV

    Ibland trillar man över CV:n som är lite extra ordinära. Det kan ett CV som ser ut som Super Mario eller bara ett snyggt grafiskt CV men häromveckan trillade jag över det mest ambitiösa jobbsökandet jag någonsin sett. Att det dessutom anspelar på en av mina absoluta favoritserier Arrested Development gjorde förstås inte saken sämre. Nyfiken som jag är letade jag upp upphovsmannen Justin Racz på LinkedIn (såklart!) och ställde lite frågor om hans i mina ögon briljanta kampanj för att få uppdrag.

    How on earth dig you came up with this idea?
    I like to satire genres and I hadn’t done a social network yet. I’ve written humor book parodies on J.Crew and Victoria’s Secret, not thinking in digital.

    I always wondered why there weren’t celebrities on LinkedIn. They need work, too. So I outlined an idea for Celebrity LinkedIn. I wrote a series of profiles from everyone from Charlie Sheen (skills and expertise: Winning) to fictional characters, such as the Bluth family from Arrested Development. I always run my ideas by other creatives to get their input. My friend Alec Brownstein suggested I focus, perhaps just on a few celebrities. Season 4 of Arrested Development was all the rage, so it was a no-brainer to focus on bringing those characters into the LinkedIn world.

    Why George SR, GOB and Tobias? Isn´t Michael really a better choice?
    Michael is boring. He’s, relatively, the sane one among the eccentrics.My goal for the entire project was to get noticed for my conceptual and creative writing abilities. It was just more fun to email recruiters in the voice of Tobias Funke, using homosexual innuendo — and getting away with it!

    What´s the biggest upside with the campaign?
    I’ve been working much more. The stunt is a nice portfolio piece. It got some good press from the ad industry, which led to more gigs. This was the goal the entire time. Totally a self-promotion piece.

    Did anyone got angry?
    No cease and desist letters by Arrested Development or LinkedIn

  • Digital HR-spaning från SIME HR Summit

    Var lite svårt med rubriken den här gången, valde mellan – Digital HR-spaning från SIME HR Summit @SIMEHRSummit och.. – HR med eller utan mossa? Ni ser ju vad jag valde…

    Det här blir iallafall ett inlägg som bygger på det jag själv står inför och lite korta utdrag från SIME HR Summit och ett försök till en miniprovocation mot slutet. Hoppas det smakar.

    Jag står inför mängder av förändringar på mitt företag eller ska man kanske säga utveckling eller framtidsanpassning av mitt företag? Det är exempelvis dags att bygga om våra lokaler, till och med riva och bygga om hela vårt hus och det ger oss oändliga möjligheter att plötsligt tänka nytt. Vi på HR kommer ingå i en förtrupp där vi kommer bygga om våra miljöer till aktivitetsbaserade ytor. Grundtesen är att ingen har egna platser ingen har egna rum. Det här är en stor förändring i vårt beteende och därför ett extra intressant uppdrag för oss på HR. Vi får nu chansen att ingå i ett ”socialt experiment” där vi kan känna efter hur det känns att förändra något från grunden. Processen för detta har redan varit i gång lång före jag började här men nu är vi framme vid införande fasen.  Därför var det så extra lämpligt att befinna sig på SIME HR Summit the digital age som gick av stapeln den 12/11 på Gröna Lunds teatern i Stockholm.

    Där var nämligen detta en vital del i programmet och belystes från fler håll. Vi är ju inte dom enda med dessa tankar. Några föregångare är ju redan mitt i det nya kontotet/arbetssättet exempelvis Microsoft som redan är igång och nu jobbar med utvärdering och skruvande i befintliga miljöer och arbetssätt. Det jag definitivt tog med mig och som även är min egen övertygelse är att man vid en sån här förändring ständigt går tillbaka och svarar på frågan varför vi gör det här. Microsoft har gjort det till sin modell för att hantera processen dom är i och inte tappa det fokuset när dom sedan finjusterar vart efter det behövs.

    Intressant var också att ta del av tankarna från VD´n på AFM Fastigheter som jobbar hårt för att möta sina hyresgäster behov av nya kontor nu och framöver. Han är förövrigt väldigt intresserad av att få in synpunkter och förslag från er alla så kontakta Mats Hederos på AMF för en fika och prata framtidens kontor så blir han glad.

    En annan koppling till detta med vikten av miljön/kontoret man arbetar i visade även Facebook upp exempel på. Där har man gått och blivit byggherre i egen regi för att få till den byggnad man anser sig behöva för sin verksamhet. Såg inbjudande och väldigt snyggt ut  med dubbla pooler, soldäck och takterass osv. Så Facebook är nu även ett fastighetsbolag, kan vara intressant att känna till.

    Det här med byggnad och fastighet kanske kan kännas konstigt att vi som HR ska behöva bry sig om men så blir det nog för flera av oss framöver. Men det viktigaste budskapet är ändå det som handlar om tekniken och dess betydelse för hur vi arbetar och som påverkar hur vi kan arbeta framöver. HR kommer alltså behöva vara skitbra på både fastigheten/kontorsutformning och såklart ligga i framkant på den tekniska utvecklingen. Det går inte att sitta som en mossig HR!…om du inte jobbar på ett mossigt företag förstås. Då är ju allt lungt iallafall en stund till. Vi andra som redan rullar och där mossan rykt all världens väg får istället glatt finna oss i detta faktum. IT och teknik är inte någon som någon annan bara gör. Vi på HR måste vara där, nyfikna, busiga, rätt modiga och vara med i vår tid.

    Jag kommer garanterat aldrig stå för programmeringen i prylarna som dyker upp men jag kommer absolut vara en flitig och nyfiken användare och en HR-innovatör med hjälp av den nya tekniken. Att ta anvar för att vara en del av förändringen eller anpassningen av våra arbetssätt och beteenden så våra företag och människor kan ta vara på framtidens möjligheter.

    Vill ni ta del av programmet på SIME konferensen så hittar ni mer info här: http://sime.nu/sime-hr-summit-12-nov-building-workplace-master-digital-age/

    /Gabriella Ekström

     

    Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.
      – Ines Uusman, 1996, IT-ansvarig minister

  • Det är den senaste.

    Det är den senaste.

    För en tid sedan höll jag en heldags workshop med ledningsgruppen för ett stort svenskt företag inom rederinäringen. Syftet med dagen var att lyfta fokus från den typen av frågor, problem och utmaningar gruppen normalt sett diskuterade när de träffas. Istället skulle vi arbeta med hur gruppen (sam)arbetar, kommunicerar och kommer fram till de bästa lösningarna på kort och lång sikt. Även om det inte var inplanerat från början, gjorde min kollega en avstickare och beskrev FIRO-modellen, mot bakgrund av de faser som de flesta grupper går igenom. Modellen är väldigt användbar och lätt att ta till sig, just när man reflekterar mer kring hur man samarbetar och vad effekten blir av detta. Den består av fem faser (ibland bara fas 1-3-5); Tillhöra-fasen, Konstlat gemyt, Rollsökningsfasen, Idyll och Öppenhetsfasen.

     1

    Även om Will Schutz, psykologen bakom modellen, presenterade resultatet av sina studier redan på 50-talet, var det först under 80- och 90-talet som modellen fick stort genomslag, åtminstone i Sverige då det var ett stående inslag inom Försvarsmaktens UGL-utbildningar. FIRO-modellen arbetar man fortfarande med, men den har delvis ersatts av/kompletterats med Susan Wheelans gruppteori IMGD (Integrative Model of Group Development). Även denna modell består av fem faser (en slump?), nämligen Tillhörighet/trygghet, Opposition/konflikt, Tillit/struktur, Arbete/produktivitet och Upplösning.

    2

    Någon vecka efter nämnda workshop, pratade jag med en god vän som nyligen varit på en teambuilding-aktivitet på sitt jobb. Där hade konsulten också pratat om olika stadier som grupper går igenom, men hon tyckte sig minnas ord som forming och storming. Jag tyckte mig känna igen detta och kunde rätt så snabbt googla mig fram till Bruce Tuckmans modell över grupputveckling. Tuckman presenterade sin modell redan 1965, även om den korrigerats och kompletterats med åren. I sin modell pratar Tuckman om faserna Forming – Storming – Norming – Performing – Adjourning/re-forming (sista fasen kom till 1977).

     3

    Ju mer jag läser om dessa tre gruppmodeller (samt andra), ju mer tycker jag att de liknar varandra. Det handlar om faser där grupper bildas, har det trevligt, börjar tycka olika, hittar ett fungerande arbetssätt, löser sina uppgifter och sedan går vidare. Så min fråga lyder: varför detta behov av något nytt? Något fräsch? Jag får själv känslan av att det nu är Wheelans teori som är ”hetast på marknaden” – troligtvis p.g.a. en kombination av att ”det är det senaste”, samt såklart att hon kan visa upp gedigen forskning som stöd för teorin/modellen. Jag är ändå nyfiken på vad ni som har använt, använder eller står inför att använda någon av dessa (eller andra) modeller, fokuserar på vid val av modell. Samt såklart, varför vi verkar ha ett sådant behov av något nytt!

  • YouTube för rekrytering?

    Kan det vara något? Den här infografiken från HireRabbit förklarar varför det kan vara en bra idé att ha en rekryteringsstrategi på YouTube.

    Har du rekryteringsfilmer uppladdade på YouTube?

    Why Use YouTube for Recruitment?
    Source: Why Use YouTube for Recruitment?

  • På HR-spaning, introduktion till en ny arbetsplats

    På HR-spaning, introduktion till en ny arbetsplats

    Nu har jag jobbat några veckor på mitt nya HR-chefsjobb. Det är så mycket som hinner hända och jag är insyltad i massor av frågor vilket är lite konstigt egentligen.  Jag fanns ju inte här innan men nu är det som om jag alltid varit här. Det får mig också att fundera på hur nödvändiga vi verkligen är på våra jobb i den form dom råkar vara i just nu som vi skapat eller tvingats in i.  Men den spaningen får jag ta en annan  gång…

    Det som hjälpt mig på vägen in i mitt nya jobb det är det jag tänkte prata lite om nu. Det är en spaning på hur jag mottagits och vilka delar i det som fungerar och vad jag tycker ska förbättras.

    1. Att chefen är på plats första dagen är A & O. Det var så skönt att få ett välkomnande ansikte i receptionen. Hon hjälpte mig hitta min arbetsplats. Få igång dator med rätt inloggning! Sen gick vi tillsammans till tekniska avdelningen för att hämta min telefon (jag är själv en tomte på att sätta igång en telefon från scratch ) så då var det flera dagars svärande och ångest som bara undveks genom att någon (Läs Hasse) som kunde fixade till mina inställningar och konton så jag hade ett arbetsredskap i handen istället för en pryl jag helst tappat ner på t-banespåret.

    2. I min hand fick jag även ett personligt introschema, faktiskt flera sidor långt då det sträckte sig från 1 oktober till 17 december. Det känns tryggt. Jag fick genast en överblick över vilka återkommande loopar som finns i olika möten och forum. Namn på för mig viktiga personer och deras funktioner. Lite lättare än att bara hänvisas till en hemsida som jag tror på de flesta ställen kan vara som ett stort stormande hav av information.

    3. Det som efter första dagen inte var riktigt lika smidigt som övrigt så var det våra passerkort. Det hade jag inte fått något och kan därmed inte röra mig fritt i huset eller komma in när jag vill nu har det gått mycket tid men stelbenthet i hantering av detta gör det omöjligt att fixa detta. Här ser jag en jätterisk i hur vi uppfattas. Stelbenta och krångliga. Det är ju inte den känslan man vill ge sin anställda eller?

    4. Några av de funktionsavsariga ex för ekonomi, arbetsmiljö mfl. har bokat upp mig på egna sittningar för att beskriva sina områden och vägleda mig in i rutinerna. Det är ett bra sätt att nå ut till nya och se till att man får rätt kunskap mer av den varan tror jag på.

    5. Utöver detta har jag intranätet till min hjälp och herregud! Beskrev de lite redan i tidigare punkt och det är en ocean av information som väller över mig. Jag sitter här som översköljd av en saltvattensvåg, kallsup, med tång i håret, krabbor mellan tårna, sand i underbrallan och svid i ögonen. Nu är det absolut inte så att det är mitt företag som gjort något galet här. Det jag slås av är bara mängden information som samlas ihop, behövs allt detta verkligen och i den här formen? Det känns inte så lätt som ny och sökfunktionen är rätt kass dessutom är mycket av texten väldigt trist skrivet.

    6. Det finns ingen introkurs här. Det är kanske ingen katastrof men jag känner att det kanske skulle vara ide att klura på en sån. Har goda erfarenheter om dom är bra!

    Det jag också fått veta är att det faktiskt finns ett material att sätta i händerna på nya, ett välkomstpaket med filmer om värderingar mm. Det är tyvärr så att man i nuläget inte använder detta då man tycker några delar känns gamla och med fel folk. Det kommer absolut bli något att ta tag i jag hade blivit jätteglad av att få en sån sak i samband med att vi skrev kontraktet.

    I brist på den där filmen så gick jag istället ut med ett mail till mina kollegor innan jag startade där jag snokade reda på deras syn på företaget och vad dom tänkte om rollen jag skulle ha. Vad som var fokus för dom och något dom var stolta över. Tror inte att arbetsgivare över lag ska underskatta den där nyfikenhet och upptäckarlust man har som ny på jobbet.

    Nu är jag snart inte ny här längre men jag är heller inte gammal i gården. Jag fortsätter att samla mina intryck på hög i en lista för att komma ihåg allt jag sett med mina nya ögon. Jag hoppas kunna bocka av ett och annat på den där under resans gång i in strävan för ständiga förbättringar och förenklingar. Slutligen hoppas jag att jag alltid kommer att ha lite av den nya personens perspektiv med mig.

     

    /Gabriella Ekström

    ”den som är ute och cyklar finner nya vägar”