Att rekrytering via sociala medier är ett hett ämne råder det ingen tvekan om. Vi kan läsa om hur man ska bygga upp sin nätprofil något som jag själv varit med och gett tips kring i tidningen Studentliv. På den andra sidan av myntet, det vill säga rekryterings-sidan, saknas det mig veterligen artiklar, åsikter och how-to:s. Jag ska försöka att på ett överskådligt sätt beskriva hur jag försöker tänka när jag rekryterar via Twitter. För att bäst tillgodogöra sig innehållet bör man ha i alla fall lite kunskap om vad Twitter är och hur det fungerar. Har du inte det rekommenderar jag dig att först läsa Helen Alfvegrens ”Guide till Twitter” och Anna-Carin Carnebros ”Nyckeln till Twitter: prata med, inte till”.
Nedan så skriver jag rekrytering men om vi ska vara ärliga har nog ingen nått så långt att vi genomför hela rekryteringsprocesser genom sociala medier. Det som beskrivs nedan är search-delen av en rekryteringsprocess. När väl kandidaten är lokaliserad då har kandidaten genomgått den sedvanliga proceduren med telefonavstämning, intervju och referenstagning. Bra att bära med sig.
Ok, så du har bestämt dig för att din nästa rekrytering skall ske via Twitter som du har hör att det snackas så mycket om den senaste tiden men hur går du då tillväga? Vi utgår från att du har ett konto registrerat på Twitter som antingen är ditt privata konto eller ditt företagskonto. Redan här står du inför ett ganska stort val. Om du väljer att göra det via ditt privata Twitter-konto så flyter arbetsliv och privatliv ihop men å andra sidan får du troligtvis lättare att bygga upp och skapa relationer. Gör du det via ett företagetskonto blir det mer kopplat till företaget men å andra sidan får du lite svårare att skapa och bygga relationer.
Jag förespråkar och använder mig själv av det förstnämda.
Som företag är det här en viktig fråga att ta ställning till för sker rekryterande över en anställds privata Twitterkonto kommer värdet och interaktionen att följa med den anställde om denna eventuellt skulle sluta. Sker rekryteringsarbetet över ett privat Twitterkonto får man på något sätt hitta en lösning som gör att informationen som genereras stannar hos företaget. I alla fall tror jag att de flesta företag förespråkar en sådan lösning.
Vilken lösning som än väljs så är det viktigt med dialog. Dina potentiella kandidater kommer inte följa dig utan vidare utan för att bygga upp en skara som följer dig krävs det att du är aktiv och för en dialog med människor. Om ett jobb sprids beror enligt min åsikt vilken relevans den har bland de du följer. Vill du ha viral spridning av dina jobb så bör du rikta in dina tweets och pinga personer inom relevant område. En lite kartläggning av personer är därför att föredra. Det kan låta krasst men för att enklare hålla koll på sina följare rekommenderar jag att skapa listor på Twitter, på så sätt håller du reda på att X jobbar inom data.
Varje gång jag har skickat ut ett jobb har jag varit noga med att koppla någon form av mätverktyg till den länk jag skickar ut. I början använde jag mig mycket av en tjänst som heter emp.ly som lät mig mäta hur många gånger en länk klickades och hur många gånger den spreds vidare. På så sätt var det enkelt att se om jobbet hade relevans att spridas i mitt nätverk eller inte. Rekordet för spridning av en annons var för en webbutvecklartjänst som spreds vidare 98 gånger och klickades på över 800 gånger. Tjänsten tillsattes senare via en ansökan som kom in just på det här sättet.
Nu på senare tid, när jag börjat jobba på Social Honesty, har jag använt det verktyg vi utvecklat SocialCruiter som gör precis det emp.ly gör plus lite till. Med SocialCruiter kan jag se vem som sprider jobbet vidare och dessutom importera listor från rekryteringsprogram.
För mig har mätbarheten varit viktig, jag har inte vetat vilka kanaler som fungerat och vilka som inte fungerat och jag har hela tiden kontinuerligt följt upp och tittat på vilka jobb som sprids hur. Helt klart spännande att följa hur ett jobb sprids viralt! Dessutom effektiviserar det hela tiden processen att veta vem man ska fråga om hjälp med vilket jobb.
Rekrytering via sociala medier är i sin linda och det här är hur jag har valt att jobba. Värt att notera är att jag inte primärt använder mitt Twitterkonto för att rekrytera utan finns på Twitter för att jag tycker det är väldigt roligt, spännande och lärorikt. På twitter hittar du mig under @jsundlo och jag diskuterar mer än gärna rekrytering via Twitter!
3 Comments
Lämna ett svar
Att skicka från sitt eget konto eller företagets är intressant eftersom det är ett val man behöver göra generellt kring Twitter. Jag tror inte på företagstwittrare, den anonyma sorten som twittrar under en logga med lite info om företaget. Det är lätt att ha en kombination om man som jag driver sitt företag själv men på ett större företag är det naturligtvis ett val man måste göra.
En bra kompromiss kan vara att de anställda har egna twitterkonton med loggan som gemensam nämnare – ett slags jobbtwitter med mänsklig avsändare men det kan också göras likt SJ:s konto med flera namn under samma konto. Oavsett så tror jag det är viktigt med mänskliga avsändare. Den andra typen känns opersonlig och mest som ”gammal vanlig reklam” av typen ingen vill retweeta eller följa. Vi vet ju att det är en människa som skriver, men vem.
Att det är en människa som måste vara avsändare framhåller jag återigen som en framgångsfaktor. Enligt mig går det utmärkt att vara personlig via ett företagskonto men så fort det blir ett företagskonto är det enligt mig och den erfarenhet jag har en lite högre tröskel till dialog på Twitter.
I rekryteringssyfte tror jag inte den modell SJ och många andra företag som t.ex ComHem använder sig av är vägen att gå. Du kommer direkt bort ifrån det personliga om flera människor svarar upp på samma konto och ägandeskapet blir minst sagt rörigt. Hellre då göra som t.ex http://twitter.com/skill_ove gjort och inkludera företagsnamnet i sitt användarnamn. Personligt men med klar företagskoppling.
Oavsett vilken väg man går så vill jag återigen påpeka att den stora frågan, såsom jag ser det, är hur värdet som skapas behålls inom företaget man arbetar på. Väldigt få företag är villiga att låta de anställda bygga upp en egen databas med kandidater under arbetstid som betalas av företaget. Kanske är det en värdering som är värd att ändra på? Kanske får vi se en arbetsmarknad för headhunters som starkt profilerat sig inom sociala medier?
[…] This post was mentioned on Twitter by Fredrik Johnsson, Fredrik Johnsson and Jenny Johansson, Johannes Sundlo. Johannes Sundlo said: Guide: Rekrytering via Twitter http://bit.ly/i27LrO #hrsv […]