Det har gått 18 år sedan tidningsomslag världen över pryddes med ordet ”EQ”; mest känt kanske omslaget på Time Magazine från 2 oktober 1995. Samma år utkom Daniel Goleman, mannen som i stor utsträckning blivit synonym med just EQ, med sin bok Känslans Intelligens (Originaltitel: Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ). Denna bok populariserade begreppet emotionell intelligens genom att ta mycket av den forskning som ditintills gjorts på området och presentera det på ett sätt som många kunde relatera till.
Även om EQ exploderade i mitten på 90-talet, är det långt ifrån ett utdött eller bortglömt. Över 3000 vetenskapliga artiklar om EQ har publicerats och särskilt stort är det i Nordamerika. Bl.a. har det fått stort fäste i skolvärden och många skolor profilerar sig nu med att de lär barnen ett förhållningsätt som bygger på EQ. Dessutom används det flitigt inom företagsvärlden, både inom rekrytering, individ- och grupputveckling. Det amerikanska flygvapnet, American Express och L’Oreal är bara några exempel på stora organisationer som under en längre tid arbetat med EQ som en viktig del i både sitt arbete med rekrytering och utveckling. Eftersom jag arbetar med begreppet i form av verktyget EQ-i i stort sett dagligen, tänkte jag dela med mig lite av en omvärldsbevakning på området.
EQ och beslutsfattande
Så sent som 22:a november gick det att läsa en artikel i Huffington Post som presenterade forskning gjord på emotionell intelligens, kopplad till förmågan att fatta beslut. I en serie experiment fann man att personer med hög emotionell intelligens har betydligt lättare för att fatta beslut utan att låta sig påverkas av känslor (både positiva och negativa), som i sig inte har med själva situationen eller problemet att göra. Ett exempel som tas upp i artikeln är t.ex. chefen som sitter i bilkö på morgongen på väg till jobbet och bygger upp en frustration, som sedan påverkar hur hen fattar beslut väl framme på jobbet, långt ifrån ringlande bilköer. Ett annat exempel kan vara personen som är på ett extremt gott humör, kanske är hen nykär, och låter dessa känslor påverka hen i ett investeringsbeslut. Slutsatsen är att personer med hög emotionell intelligens, och därigenom bra koll på vad de känner och varför, lättare kan skilja på känslor som ökar respektive minskar graden av rationalitet samt agera därefter. Ett par dagar efter artikeln i Huffington Post kunde man i The Guardian läsa att Catherine Ashtons höga emotionell intelligens lades fram som en av förklaringarna till framgångarna i samtalen kring Irans kärnprogram.
EQ på Google
Över 1000 anställda på Google har fått möjligheten att genomgå kursen ”Search Inside Yourself” (SIY), en kurs som bygger på medveten närvaro (mindfulness) och emotionell intelligens-träning. För att detta är något man kan träna på och utveckla är forskarna eniga om. Dock är vissa delar av EQ lättare att utveckla än andra, vissa coacher bättre coacher än andra och vissa är lättare att coacha än andra (Läs mer om det här.)
Hur är det med Goleman?
Daniel Goleman är fortfarande i allra högsta grad aktiv, trots att han uppnått pensionsålder. I och med hans senaste bok, Focus: The Hidden Driver of Excellence, har han visserligen skiftat fokus (!) något, men han återkommer samtidigt till emotionell intelligens och menar att vår förmåga att fokusera och rikta vår uppmärksamhet är centrala aspekter för just EQ. Detta eftersom EQ dels handlar om att fokusera på det som pågår inom oss, samtidigt som vi också måste skifta fokus för att kunna förstå och relatera till andra; själv hörnstenen till effektiva interaktioner och relationer. Därmed är han också inne på samspelet mellan medveten närvaro, uppmärksamhet och emotionell intelligens och det är troligtvis inte det sista vi läser eller hör talas om inom detta område.
