• Den nödvändiga återkopplingen

    Den nödvändiga återkopplingen

     Arbetskamrater som utvecklas, omtyckta chefer, bättre resultat och lönsamhet för företaget. Så ser resultaten ut på arbetsplatser som jobbar aktivt med feedback.

     

    Stephanie König– Om man sätter mål och ser sina medarbetare kan jag garantera att företaget blir framgångsrikt, säger utbildningskonsulten Stephanie König som har skrivit boken Motivera genom feedback.

    – Och feedbacken är efterlängtad, många är svältfödda på den, fortsätter hon. Feedback är en ledningsfråga och Stephanie König menar att flertalet chefer är dåliga på att ge feedback.

    Ann Norén inneAnn Norén, teamchef för innesälj på Posten Logistik, är en av dem som ständigt jobbar med feedback.

    – Det som triggar mig mest i mitt arbete är att se människor utvecklas, komma över trösklar och växa. När en medarbetare lyckas blir jag jätteglad. Jag tror att det är viktigt för människor att få feedback. Alla behöver få beröm och bli sedda, säger Ann Norén.

    Hon började jobba på Posten i kassan 1986, men sedan dess har hon avancerat och har bland annat jobbat som utbildare på Postskolan, som säljare och sedan år 2000 är hon certifierad coach. Flera gånger i veckan har hon feedbacksamtal med medarbetare som jobbar med försäljning. Tillsammans lyssnar de på inspelade kundsamtal.

     Feedback genom frågor

    Det är viktigt att ge feedback på rätt sätt. I stället för att säga att någon gör fel eller vad personen bör bli bättre på, ställer Ann Norén frågor. ”Hur tycker du att det går? Vad vill du? Och hur ska vi ta dig dit?” På så sätt hittar de tillsammans fram till vad medarbetaren kan förbättra och hur det ska gå till.

    – Det är viktigt att först lyfta fram det som är bra. Därefter kan man titta på vad det är som kan förbättras, säger Ann Norén. Ofta hör medarbetaren själv vad den bör bli bättre på.

    – Men man ska inte ta allt på en gång, det ska inte kännas oöverstigligt utan vi tar en sak i taget, fortsätter hon.

    Redan i rekryteringsprocessen berättar Ann Norén för medarbetaren att hon jobbar mycket med feedback, att det är en naturlig del i arbetet. I samtal med alla nyanställda tar hon sedan reda på hur var och en vill att hon ger sin återkoppling.

    – En del kanske tycker att det är jobbigt i början, men det blir en vana. Det är ett arbetssätt och inte ett test av personen, det handlar om utveckling, säger Ann Norén. Även chefer kan tycka att det är jobbigt med feedback.

    – Men då handlar det inte om att de inte vill, utan om ovana. Det är skrämmande att se hur läskigt många chefer tycker det är att ge professionell feedback, säger Stephanie König.

    Hon har suttit med när Ann Norén har haft feedbacksamtal med en av sina medarbetare för att i sin tur ge henne återkoppling.

    – Jag behövde den feedbacken och lärde mig verkligen något, säger Ann Norén.

    Det visade sig nämligen att hennes kroppsspråk inte bjöd in till samtal. Hon satt gärna med benen i kors och vred kroppen från den hon pratade med, samtidigt som hon skrev i ett anteckningsblock som hon hade i knäet. Numera sitter hon alltid rakt framför medarbetaren och har blocket placerat på bordet så att personen hon samtalar med kan se vad hon skriver.

     

  • Magens känsla för rekrytering

    Magens känsla för rekrytering

    Jag läser en artikel om vikten av att det ska kännas bra i magen när man rekryterar. I texten talas det varmt om magkänsla som urvalsmetod. Speciellt hens egen magkänsla har varit pålitlig under alla år som rekryterare. Artikeln får mig att börja fundera på rekryteringsbranschen och på oss som jobbar i den. Denna bransch dit alla är hjärtligt välkomna, allt som behövs är ett nätverk, ett gott självförtroende och ett coolt firmanamn. Det är sedan fritt fram att börja förmedla kandidater och fakturor. Och jag tänker att kunderna betalar alltför mycket pengar till gemene rekryterare. Och jag tänker att samma kunder lägger alldeles för lite resurser på riktigt bra rekryteringsmetoder.

    Senaste årens forskning visar tydligt vilka rekryteringsmetoder som på bästa sätt bedömer kandidater. Dit hör inte magkänsla. Tyvärr är det alltför många som råkar ha mycket, mycket stor tilltro till just den egen magkänsla. Denna magiska känsla som kan få vilket sakargument som helst att falla platt till marken. Nyckeln till dess framgång är att den till sin natur inte heller ska motiveras – magkänslan är ju per definition någon som man inte kan sätta fingret på: ”Det är bara en känsla jag har, jag kan inte riktigt förklara men n å g o t är det!”. Eftersom magen ju tydligen vet något som hjärnan inte kan formulera. Magen ja…sedan när blev den opartisk och kompetensbaserad?

    Vad säger då vetenskapen? Den visar att lika väljer lika. Dvs. du väljer i hög grad (omedvetet!) det som är bekant och icke-främmande. Du motiverar det sedan med att det är intuition. Magkänsla! Men i magkänsle-rekryteringar ger vi både fördomar och irrelevanta personliga preferenser fritt spelutrymme. Jag tänker att varje rekrytering där vi låter magkänslan fälla avgörandet är en ofullbordad rekrytering. En rekrytering som borde ha fått ta några vändor till, kanske ytterligare ett arbetsprov, eller en intervju så att beslutet inte baseras på en subtil känsla hos rekryteraren.

    Att detta sker är problematiskt ur framför allt två aspekter:

    1. I den enskilda rekryteringen väljs kandidater på fel grunder, inte utifrån relevanta och givna skäl. Detta är inte bara fel gentemot kandidaten utan ger heller inte kunden den bästa lösningen.
    2. På ett annat plan så bidrar detta tillvägagångssätt till att vi rekryterare inte värnar vår profession. Om det handlar om att känna efter med magen så kan vem som helst börja bedöma människor utan vare sig relevant kunskap eller kompetens inom rekryteringen.

    Genom att använda metoder som stöds av forskning kan vi rekryterare värna vår profession och få ett inflytande som skulle gynna alla parter. Men då måste vi först och främst sluta hävda att vi har en speciell förmåga att känna vilken kandidat som är bäst lämpad – för det kan vi lika lite som någon annan.

     

    Ellen Fridner
    Rekryteringssamordnare
    Falu kommun

  • Bli en kritisk testköpare!

    Bli en kritisk testköpare!

    Runt om i världen gör företag sitt bästa för att förädla sina tillgångar och finslipa sina konkurrensfördelar. Faktorer som teknik, strategi, finansiering och varumärkesbyggande utvärderas, men utan tvekan är det personalen som är företagets viktigaste och mest särskiljande tillgång. Olika organisationer har naturligtvis olika utmaningar när det kommer till att identifera, attrahera och behålla både interna och externa talanger, men de flesta håller nog med om att hitta rätt person till rätt plats ofta är knepigt.

    Allt fler företag använder idag något form av arbetspsykologiskt test (problemlösningstest, personlighetstest, EQ-test, färdighetstest m.m.) som en del i urvalsprocessen, men på en i stort sett oreglerad marknad (Sverige) med hundratals test att välja mellan, ställs höga krav på dig som skall välja vilket verktyg du och din verksamhet skall arbeta med. Du som köpare behöver säkerställa några grundläggande fakta för att bättre kunna bedöma kvaliteten på olika test och veta vilka frågor som en testleverantör bör kunna svara på. På detta sätt undviker du förhoppningsvis undermåliga produkter och kan förse dig med endast de tester som lämnar ett tydligt bidrag där de används.

     Varför mäta och utveckla människors egenskaper och förmågor?

    Forskning har visat hur lätt vi begår systematiska fel vid rekryteringar, när vi baserar våra beslut på subjektiva omdömen om personer. Oftast helt omedvetet, tenderar vi att favorisera personer som påminner oss om oss själva eller de vi tycker om, de vi känner oss attraherade till, de som pratar mycket, har samma humor som oss etc. Dessa felkällor ökar också risken för att vi missar de kandidater som faktiskt har de bästa förutsättningarna för att lyckas i den aktuella rollen. För att komma runt denna problematik är det avgörande att lyfta in fler objektiva metoder i rekryteringsprocessen. Arbetspsykologiska test ska ses som ett objektivt komplement till beprövade metoder som bl.a. strukturerade intervjuer, inkorgsövningar och referenstagningar. Objektiva, bra tester kan minimera risken för att vi faller i egna subjektiva fallgropar och säkra upp så att vi inte diskriminerar kandidater under urvalsprocessen. Vi kan med testverktyg också upptäcka potential hos medarbetare eller hos personer som vi annars gått miste om.

     Granskning av tester

    Oavsett vilket test du funderar på att använda, bör du fråga testleverantören om testet genomgått någon form av granskning. Det finns en rad olika organisationer och institut som granska tester, bl.a. STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi), DNV (Den Norske Veritas), BPS (British Psychological Society) och Buros Center for Testing. Att ett test är granskat ger dock inga garantier för att testet i sig är bra eller rekommenderas, utan du bör fråga efter själva granskningsprotokollet. Vid genomgång av ett protokoll, eller vid frågor till testleverantören, kommer här några tips på vad du bör tänka på.

     Allmänna råd kring val av test

    När det handlar om kommersiella testverktyg påstår sig många tester vara “vetenskapliga” och “forskningsbaserade”. Hur kan du vara säker på att välja en utvärderingsmetod med sanna vetenskapliga meriter? Nedan följer 10 principer som branschens experter använder för att slippa gissa när de ska välja de instrument som har störst effekt.

    1. Bedöm tillförlitligheten (reliabiliteten):
      – Kan resultaten återupprepas? Mäter testet hela tiden samma sak?
    1. Utvärdera validiteten:
      – Mäter testet det som det skapats för att mäta?
    1. Granska tillgängliga normer:
      – Finns det validerade normer mot vilka individuella testresultat kan tolkas?
    1. Granska resultaten:
      – Finns det bevis för att testet levererar utlovade resultat?
    1. Granska teorin:
      – Bygger testet på etablerade teoretiska modeller?
    1. Fundera över justerbarheten:
      – Kan testet justeras för missledande svar?
    1. Leta fram forskning och granskningsrapporter:
      – Har testet utvärderats av oberoende experter?
    1. Utvärdera användbarheten:
      – Är testet anpassat efter era behov så att resultatet kan komma till praktisk användning?
    1. Granska användarkrav:
      – Kräver testet att administratörerna är utbildade och certifierade?
    2. Granska helheten:
      – Finns en manual som beskriver alla ovanstående frågeställningar?

     

    Bild CC-BY flickr/albertog

  • Sveriges bästa rekryterare?

    Sveriges bästa rekryterare?

    I ett tidigare inlägg efterlyste jag nomineringar av personer som gjort ett särskilt gott intryck i sin roll som rekryterare. Efter att ha mottagit ett stort antal nomineringar (tack!!) med många goda argument till varför de olika personerna stuckit ut blev det tydligt för mig att ”rekryterare” kunde vara flera olika saker. Jag hittade snart 6 kategorier som de olika nomineringarna kunde finna en tillhörighet inom och jag har listat dem nedan samt vilka egenskaper som visat sig vara särskilt viktiga för var och en av de typerna av rekryterare. I de flesta fall kan en person placeras i framkant inom 1, 2 eller möjligen 3 kategorier – sällan mer är min spaning. Vad som egentligen är ”Bra” och ”Bäst” beror därför på vilken typ av rekryterarroll det handlar om. Jag vill även poängtera att bland de som nominerat så har personer som verkar inom IT / Tech varit något överrepresentativa. Misstänkt på grund av att man i större utsträckning tagit del av ett blogginlägg som utlyser en nomineringsrunda. Resultatet blir följaktligen därefter men viss tonvikt på rekryterare inom just IT / Tech.

    Jag har även sammanställt en icke numrerad ”topp 50” över rekryterare som på olika sätt utmärkt sig och nominerats av chefer / kollegor / ex-kollegor / kunder. Notera att listan troligen inte består av Sveriges 50 bästa rekryterare rakt upp och ned, men sannolikt ett gäng som befinner sig i framkant. Jag vill också passa på att uttrycka min beundran över de personkampanjer som tydligt har tagit plats; både kvantitet i antal röster men framförallt kvalitet i prestation (genom fritextnomineringar) har legat till grund för listan. Ett sista förbehåll är att listan givetvis präglas av en god dos subjektivitet och att den till ett visst mått är präglad av min egen förförståelse för rekrytering – eller eventuella brist på densamma 🙂

    ”Headhuntern / Sourcern / Researchern”

    Headhuntern beskrivs som någon med expertis inom att att mappa upp företags- och kompetens-segment för de roller som denne rekryterar till. Uthållighet, domänförståelse och skicklig kommunikativt kännetecknar enligt nomineringarna en framgångsrik headhunter. Vissa menar också att förmågan att använda sociala nätverk på ett fördelaktigt sätt – framförallt LinkedIn – är av särskilt vikt. Omvärdskoll, samarbetsförmåga och framförallt hastighet är också attribut som förs på tal i flera nomineringar.

    ”Rekryteringskonsulten”

    Att snabbt och träffsäkert kunna genomföra en företagsanalys och förstå kundens behov beskrivs som särskilt viktigt för de rekryteringskonsulter som nominerats. Vidare så beskrivs en kvalitetsmedvetenhet, noggrannhet i leverans, ärlighet och ödmjukhet samt en god förmåga att lyssna som viktigt speciellt ur ett kundperspektiv. Möjligen lite paradoxalt så beskrivs av flera andra följande områden som ”viktigast” för en bra rekryteringskonsult; förmågan att ”bära din affär”, att ha en ”avslutshunger” och att ”driva ditt eget och andras sälj”.  Inte en helt vanlig kombination och just därför är ”säljande rekryteringskonsulter” eftertraktade på marknaden idag. Det står också tydligt att rekryteringskonsulters önskvärda egenskaper beror mycket på vilket typ av kompetens som vanligen eftersöks.

    ”Rekryteringsansvarig / Team Lead”

    Här träder ledaregenskaper och förmågan att motivera andra fram som särskilt viktigt. Att ge plats för andra att växa och att ge dem verktygen till att lyckas i sin roll. Tydlighet i sitt ledarskap och en förmåga att leda vägen genom att själv vara duktig på rekryteringshantverket (för att kunna bedöma andras insatser främst) ses också som viktigt. Ödmjukhet och att vid tillfälle ”skydda sitt team” från saker som är ovidkommande eller belastande för teammedlemmarna förs även fram som viktigt. Slutligen tycker flera personer att en Rekryteringsansvarigs förmåga att sätta upp mål och leda teamet mot målet samt att ”prata om saker ur ett större sammanhang” samtidigt som ”hen kan ge tydlig feedback på detaljfrågor” är viktig.

    ”Produktbolagsrekryteraren”

    Beskrivs av flera som en person som förstår företagets kultur särskilt bra. Förmågan att kunna prioritera sin tid väl och portionera ut den mellan de olika medarbetare som Produktbolagsrekryteraren samverkar med verkar vara särskilt viktig. Framtagande och förbättrande av rekryteringsprocessen och förmåga att kravställa gällande system och leverantörer beskrivs även det som viktigt för denna typ av rekryterare. Beskrivs av en nominering även som en ”jack of all trades” troligen för att krav och behov av kompetens ligger inom många områden för Produktbolagsrekryteraren.

    ”Personbedömnings- & test-specialisten”

    Inom en viss kategori av nomineringar beskrevs rekryteraren som någon med certifieringar inom olika tester och med en särskild skicklighet i att genom tester bedöma kandidater träffsäkert. Men en hög vetenskaplighet och noggrannhet levererar personen kandidater till kund eller internt på ett väl underbyggt och ”tydligt paketerat sätt”. Test-specialisten har en hög trovärdighet och beskrivs ibland som en aktad partner i rekryteringsprocessen och av andra som ett specialistkomplement med värdefull input i rekryteringsprocessen.

    ”Nätverksrekryteraren”

    Oftast seniora och erfarna rekryterare som genom ett längre arbetsliv inom fältet lyckats skapa ett nätverk inom en visst område. Här skvallrar nomineringarna om att det för närvarande sker ett mindre paradigm-skifte där klassiska mötespunkter som BNI-nätverk & Rotary utmanas rejält framförallt av yngre nätverksrekryterare som använder sig av av LinkedIn & Twitter för att nå stora volymer i mer flyktiga kontakter med kandidater. Kommunikation, långsiktigt fokus och förmåga att skapa en ”kompisrelation” lyfts fram som särskilt viktigt för Nätverksrekryteraren och denna verkar ofta i mindre bolag med långvariga kundrelationer. Beskrivs även som transparent, professionell och ”träffsäker” – det vill säga ”hittar ofta roller man inte visste fanns” ur ett kandidatperspektiv.

    Topp 50 Rekryterare, i bokstavsordning

    Anders Achilles – Stockholm Headhunting
    Anders Larsson – Academic Work
    André Hellström – Spotify / Mploy
    Andreas Persson – Netlight
    Anna Persson – Nu Creatives
    Annica Glantz – Keolis
    Annika Rimér – Bohmans Nätverk
    Carin Ewald – Net Entertainment
    Carl Tamleht – Electronic Arts
    Cecilia Nässlander – Signpost

    Christina Bleiken – Bleiken
    Cicki Forsell Birgersson – Bohmans Nätverk
    Daniel Hallqvist – Safemind
    Donald Mannerdahl – Mannerdahl Rekrytering & Organisationsutveckling
    Ellinor Törnqvist – Groupon
    Erik Cedergren – Definite
    Eva Backstam – K2 Search
    Fredrik Kruse – Stockholm Headhunting
    Helena Ejdersten – Wise IT
    Ida Edström – Titan IT

    Jack Stenberg – iZettle
    Jakob Linusson – Active Search
    Jessica Danielson – Spotify
    Johan Norrfjärd – HR on Demand
    Johan Nyman – IKEA
    Julia Bethge – King
    Konstantin Bitsakis – Betsson
    Louise Junghahn – Junghahn & Partners
    Maria Widegren – IDG Rekrytering
    Markus Koppari – MTG

    Martin Eriksson – Google
    Mia Wretborn-Hedberg – Active Search
    Mikael Strandlund – Klarna
    Mirja Holmberg  – Bohmans Nätverk
    Mommo Tabatai – Agile Search
    Parisa Schönqvist – Proffice
    Rasmus Eriksson – WinWin Consulting
    Robert Conzato – AOEX
    Roger Henrysson – Agentum
    Sandra Ahnkron – Citerus

    Sara Ekström – Klarna
    Sara Rönningberg – Ernst & Young
    Stefan Kristoffersson – Holm Henning & Partners
    Stina Gårdman – Safemind
    Susanna Aronson – 360 Rekrytering
    Susanne Areschoug – Randstad
    Tina Dyer – Rekruit
    Valter Stjerna – Proximo Rekrytering
    Viktoria Lundin – Schemagi
    Zeina Hänninen Hasan – Coca Cola

  • Hur bör ett bonussystem utformas?

    Hur bör ett bonussystem utformas?

    Hej och välkomna till november månads arbetsrättsblogg, som ju ska handla om bonus.

    Innan  vi börjar – skulle du behöva hjälp med att utforma ett bonussystem så hör av dig. Vi hjälper gärna till.

    Det här med bonus är ganska knepigt ur ett HR-perspektiv, tycker jag. Å ena sidan är det lätt att ta till sig argument kring bonus som motivator, en sporre som får medarbetarna att springa lite fortare, och just i den riktning som arbetsgivaren önskar. För rent krasst är det väl så att konceptet ”follow the money” är en stark trigger för ganska många.

    Å andra sidan kan jag inte låta bli att också reflektera kring vad det då är för prestation som man får sin fasta lön för? Att bara dyka upp på arbetsplatsen? Om man låter bonus ersätta det goda ledarskapet som syftar till att locka fram medarbetarens eget inneboende engagemang och drivkraft; är det inte mycket som riskerar att gå förlorat då?

    Hur som helst – nog med det fria filosoferandet! Om man nu har bestämt sig för att ha ett bonusprogram, då är det viktigt att man tänker igenom konstruktionen och juridiken kring programmet.

    Klart är att bonus är att betrakta som lön och blir en avdragsgill kostnad i verksamheten. Arbetsgivaren ska också betala arbetsgivaravgifter och innehålla inkomstskatt på de bonusbelopp som utbetalas. Men vad bör man mer tänka på?

    Hur bör ett bonussystem utformas?

    Ett optimalt bonussystem ska ge mervärde till både arbetsgivaren och den anställde. Bonus kan skapa bättre lönsamhet och ge incitament till personlig utveckling, det ska klara upp- och nedgångar i resultat, kunna anpassas till organisatoriska förändringar och bör inte skapa motsättningar bland medarbetarna.

    När arbetsgivaren utformar ett bonussystem är det viktigt att tänka på att vara tydlig när man formulerar vilka villkor som gäller för att bonus ska utgå. Vanligt är att bonusmål knyts både till den anställdes personliga prestation (t ex försäljning/faktiskt arbete eller särskild utveckling) och till företagets resultat. Här måste man försöka undvika tolkningsproblem. Om bonus t ex förutsätter att bolaget når ett visst ekonomiskt resultat bör man uttryckligen ange vilken post i resultaträkningen det är man menar. Bonusvillkoren bör också innehålla ett tak för hur stor bonus som maximalt kan utgå, för att skapa förutsebarhet både för den anställde och för bolaget.

    Avtalad eller ensidig bonus?

    Beroende på hur man formulerar det hela kan arbetsgivaren antingen genom avtal göra sig skyldig att utge bonus, och på så sätt ge den anställde en juridiskt utkrävbar rättighet. Eller så väljer man ett upplägg där arbetsgivaren förbehåller sig rätten att ensidigt besluta om bonus alls ska utgå, om bonussystemet ska förändras, eller rentav helt dras in (s.k. diskretionär bonus). Om bolaget tänker sig att införa ett diskretionärt bonussystem är det väldigt viktigt att det görs klart och tydligt i all kommunikation till personalen (både muntlig och skriftlig) att arbetsgivaren förbehåller sig rätten att ensidigt dra in eller förändra bonussystemet.

    Är bonus semesterlönegrundande?

    Enligt semesterlagen är både fast och rörlig lön semesterlönegrundande, men bara om den kan kopplas till den anställdes personliga arbetsinsats. Bonus som inte kan ses som prestationslön, t.ex. om den baseras på hela företagets resultat, ska alltså inte ingå i underlaget och då utgår ingen semesterlön. Detta måste man vara uppmärksam på när ett bonussystem har inslag av både personlig prestation och företagets resultat.

    Är bonus pensionsgrundande?

    Svaret på denna fråga beror på vilken pensionsplan man tillämpar. Om man har kollektivavtal och är bunden av ITP-planen ska t ex all bonus räknas in när det gäller ITP1, men bara bonus som är kommunicerad i förväg och prestationsberoende räknas in när det gäller ITP2. Om kollektivavtal saknas, är det anställningsavtalet som reglerar denna fråga och det är upp till företaget och den anställde att komma överens om ifall bonus ska ligga till grund för pensionspremieinbetalningar eller inte.

    Mycket att tänka på, och det finns ännu mer man skulle kunna skriva om bonus. Men för att inte tråka ut er alldeles så stannar jag där för denna gång. På återseende i december – då verkar det väl passande att skriva lite om ledighetsfrågor?

    Bild: CC-BY flickr/401(k)

  • Vad gör man som HR inom offentlig förvaltning?

    Vad gör man som HR inom offentlig förvaltning?

    Vi fortsätter att sätta Fokus på HR och berättar om vad ni som läser vår blogg gör till vardags. Vi tror att genom att låta folk berätta vad dem gör om dagarna så skapas det ett intresse för och sprids en kunskap om vad HR-yrket är och kan innebära för utmaningar. Vill du dela med dig? Fyll i formuläret här så publiceras du snart på en blogg nära dig.
    Idag träffar vi Annelie Berntsson!


    BERÄTTA LITE MER OM DIG! 

    annelieJag heter Annelie Berntsson, är 30 år och bor i centrala Malmö tillsammans med min sambo och min hund. Jag gillar att träna, resa och inspireras av mat i alla dess former.

    Jag arbetar med HR därför att jag älskar att arbeta med människors och företags potential.

    VAD HAR DU FÖR UTBILDNING?

    Personal- och arbetslivsprogrammet i Kristianstad.

    VAD GÖR DEN ORGANISATION DU ARBETAR PÅ?

    Jag arbetar på kultur- och fritidsförvaltningen i Lunds kommun. Vi ser till att medborgarna har möjlighet till en aktiv fritid genom våra verksamheter kultur, bibliotek, fritid och idrott.

    VAD ÄR DIN ROLL?

    Jag är ensam HR-konsult på min förvaltning men har många kollegor i kommunen. Min roll som HR-konsult är att dagligen stötta ett 20-tal chefer i personalfrågor så som t.ex. arbetsrätt, rekrytering, rehabilitering osv. Jag arbetar såväl strategiskt som operativt. Vilket innebär att jag t.ex. sitter med i kommunövergripande utvecklings projekt eller medverkar vid rekryteringen av en ny chef.

    HUR SER EN TYPISK ARBETSDAG UT FÖR DIG?

    Ingen dag är den andra lik, så en typisk dag finns inte. Det är det jag gillar med mitt arbete, jag arbetar brett med hela HR området. En arbetsdag kan t.ex. innehålla ett rehabiliteringsmöte, rådgivning till ett par chefer i personalärenden, planering av något nytt förebyggande projekt, utdrag och personalstatistik så som t.ex. sjukfrånvaro, samt förmodligen en del möten och mail.

    HUR HAR DU HAMNAT DÄR DU HAR HAMNAT?

    Jag läste PA programmet i Kristianstad och arbetade därefter 4 år som konsultchef och affärsområdeschef inom bemannings- och rekryteringsbranschen. En bra erfarenhet eftersom man ser många arbetsplatser och möter många människor. Därefter arbetade jag på designstudion ustwo i Malmö där jag etablerade svensk HR i ett brittiskt företag. Där fick jag möjlighet att bland annat skapa processer och rutiner, införa friskvårdsbidrag och flextid, skapa systematiskt arbetsmiljöarbete, arbeta med employer branding och företagskultur. Jag har alltid engagerat mig parallellt med t.ex. styrelseuppdrag eller studier, samt bloggande bland annat här på hrsverige. Det som tagit mig vidare är mitt driv och min vilja att alltid lära mig nya saker, jag ser möjligheter hellre än problem och jag ger aldrig någonsin upp.

    Tack Annelie!

  • Svenska ledare har lägre förtroende för svensk ekonomi i kvartal 3 jämfört med tidigare i år.

    Svenska ledare har lägre förtroende för svensk ekonomi i kvartal 3 jämfört med tidigare i år.

    LinkedIn utför varje kvartal en undersökning bland världens ledare om vad de tror om den globala ekonomin, sitt eget lands ekonomi, sitt företags utveckling samt om de kommer att anställa framöver.
    Svenska ledare har lägre förtroende för svensk ekonomi jämfört med tidigare i år.

    I kvartal 3 tror 59 procent på en sämre global ekonomi, 67 procent ser att Sveriges ekonomi kommer gå sämre medan 58 procent tror på en lägre anställningsnivå. I kvartal 1 var siffrorna 45 procent för en sämre global ekonomi, 50 procent för en sämre svensk ekonomi och exakt lika många trodde på en lägre anställningsnivå. En markant skillnad mellan vår och höst.

    LinkedIn följer världsläget kvartalsvis i sin undersökning om den ekonomiska optimismen. Ca 13 000 ledare med minst ”direktör” i titeln deltar i undersökningen. Undersökningen innehåller följande delar: Global ekonomi: ledares syn på den globala ekonomin, Länders ekonomi: Ledares syn på sitt eget lands ekonomi, Bransch-ekonomi: Ledares syn på den ekonomiska utvecklingen i sin egen bransch, Företagets ekonomi: Ledares syn på sitt eget företags ekonomiska utveckling, Anställningsnivå: Ledares förväntningar på anställningar kommande period.

    Ledare från Australien, Belgien, Brasilien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Italien, Japan, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, England och USA deltog i undersökningen.

    Nästan samtliga länder förutser en något sämre global ekonomi i undersökningen kvartal 3 jämfört med kvartal 2, undantagen är Kanada och Brasilien.

    Nästan samtliga länder är också minskat positiva angående sina egna länders ekonomi. Dock finns det länder där det är extremt positivt som exempelvis Indien där 87% tror på en starkare ekonomi och positivt som i England där 62% förutspår en bättre ekonomi för landet.

    När det kommer till anställning verkar de flesta länder ha ungefär samma förväntningar som i kvartal 2. I Sverige tror 42% att de kommer öka antalet anställda.

  • Varför måste HR kunna personal branding?

    Varför måste HR kunna personal branding?

    Strategier, produkter och tjänster går att kopiera. Men en företagskultur går inte att kopiera, och människor med ett genuint engagemang går heller inte att kopiera. Vi tävlar inte om rationella produktfakta, det är företagskulturen och människorna som är den vassaste och, i de allra flesta fall, enda konkurrensfördelen. Och varumärke handlar om precis just det; om emotionella fördelar, om relationer och förtroende. Och det kan bara skapas av människor.

    Idag pratar vi om the ”big three” personal branding, employer branding och executive branding – . Var och en tillför värde till organisationen, och hänger också ihop. Genom att hjälpa de anställda att utveckla sina personliga varumärken blir det lättare för arbetsgivaren att förstå deras karriärmål och ambitioner. Potentialen tas tillvara och de får möjlighet att använda sitt ”bästa jag” för att bidra till företagets strategiska mål. Anställda med starka personliga varumärken är ”varumärkesambassadörer” som delar företagets värderingar och bidrar till att sprida en positiv bild av företaget utåt. Starka chefsvarumärken å sin sida, adderar värde till företaget eftersom de attraherar såväl investerare som nya kunder och de bästa talangerna.

    Alla processerna är lika viktiga men mest effekt får de förstås om de kopplas ihop. HR är en oerhört viktig i det här arbetet. Jag att de flesta på HR kan en del om employer branding, men jag skulle önska att alla fick lära sig mer om hur man jobbar med  personal branding; det personliga varumärket och chefsvarumärket. Det skulle innebära att HR kan hjälpa till och på allra bästa sätt länka samman de här viktiga processerna. Då skapas en otrolig kraft och man får en konkurrensfördel som blir svår att överträffa.

    De här är de tre processerna i korthet:

    Personal branding

    Nu ökar intresset för personal branding i det närmaste lavinartat. Personal branding är egentligen inget annat än ett strukturerat sätt att hantera sin karriär, sitt ledarskap eller sitt företag på. Vi har helt enkelt tittat på hur framgångsrika företag och produktvarumärken gör. Och tagit rygg på dem. Det handlar om att identifiera och lyfta fram vem du är, vad du står för och hur du på allra bästa sätt kan skapa värde. Starka personliga varumärken är bra på att skapa gemensam nytta och winwin. Att lyfta blicken och tänka både egennytta och allmännytta.

    Employer branding

    Liksom personal branding har employer branding funnits ett tag, med den ökade användningen av sociala medier har gett den senare förnyad prioritet i många organisationer. Sociala medier har gjort det enklare än någonsin för missnöjda anställda att använda FB, Twitter eller andra sociala medier för att pysa eventuell frustration över sin arbetsgivare. Kommentarer som snabbt kan skada ett anseende. Utmaningen är därför att attrahera människor som verkligen tror på organisationens uppdrag, vision och värderingar. Och det kan man bara göra genom att konsekvent kommunicera kultur, arbetssätt, ledarstil och tillväxtmöjligheter, både muntligt och skriftligt. Och i alla kanaler som står till buds. Med människor som har starka personliga varumärken och rätt attityd ombord, bygger man ett starkt och konkurrenskraftigt företagsvarumärke.

    Chefsvarumärket

    Vi lever i en tid där allmänheten letar efter sätt att identifiera varumärket med riktiga människor. Chefernas rykte, kan både hjälpa och stjälpa företagsvarumärket. Chefer och ledare med starka personliga varumärken lockar till sig såväl investerare som nya kunder och de bästa talangerna. Vi vill gärna jobba för eller med välkända och uppskattade ledare. Personer med starka chefsvarumärken har också lättare att få med sig medarbetarna på förändringsresor. Och eftersom media hellre skriver om personer än företag har de betydligt lättare att få genomslag i media.

    Intresserad av lära er mer om hur ni kan hjälpa era anställda och cheferna att utveckla sin varumärken ? Läs mer här

  • Vad gör en HR-konsult?

    Vad gör en HR-konsult?

    Vi fortsätter att sätta Fokus på HR och berättar om vad ni som läser vår blogg gör till vardags. Vi tror att genom att låta folk berätta vad dem gör om dagarna så skapas det ett intresse för och sprids en kunskap om vad HR-yrket är och kan innebära för utmaningar. Vill du dela med dig? Fyll i formuläret här så publiceras du snart på en blogg nära dig.
    Idag träffar vi Matilda Hultquist!


    BERÄTTA LITE MER OM DIG! 

    matildaJag är en 32-årig inflyttad Växjötös som funnit sin plats i Malmö där jag bor en kort promenad från stadshuset som är min arbetsplats. Kultur i de flesta former är fundamentet för min vardag, framför allt och ständigt musik (gärna live). Annars plöjer jag gärna sci-fi-serier med ett glas pinot noir i näven.

    VAD HAR DU FÖR UTBILDNING?

    HR-inriktad kandidatexamen i genusvetenskap samt yrkesutbildad rekryteringskonsult

    VAD GÖR DEN ORGANISATION DU ARBETAR PÅ?

    Jag har nu i ungefär ett och ett halvt år jobbat på gatukontoret inom Malmö stad. Det är en organisation med oerhört mycket kreativitet och engagemang där jag får möjlighet att vara en del i arbetet med att utveckla Malmö till den fantastiska stad den är. Vi är ungefär 250 anställda och arbetar med allt från att anordna arrangemang i stadsmiljön till att underhålla gator, torg och parker. Allt för att skapa ett gott stadsliv för alla.

    VAD ÄR DIN ROLL?

    Jag fungerar som internkonsult inom HR och arbetar operativt med alla typer av personalärenden tillsammans med organisationens chefer. Utöver detta har jag ett mer fokuserat uppdrag kring frågor som rör jämställdhet, likabehandling, rekrytering och kompetens. I detta ingår bland annat att arbeta med utveckling och implementering av kommungemensamma strategier och att vara en kontakt mellan vår förvaltning och den övergripande HR-organisationen i kommunen.

    HUR SER EN TYPISK ARBETSDAG UT FÖR DIG?

    De allra mest fullspäckade dagarna består av allt från anställningsintervjuer till planeringsmöten eller nätverksträffar av olika slag. Från tvåpartsamtal till storforum. HR-enheten samarbetar i stor utstreckning med exempelvis våra kollegor som jobbar med kommunikation och utveckling. Vi träffar även HR-funktioner på andra förvaltningar för en regelbunden dialog kring vad som är på gång hos oss och i Malmö stad i stort. Sedan ska det naturligtvis också hinnas med planering, administration och omvärldsbevakning. Bredden i mitt uppdrag och framför allt det nära samarbetet med cheferna tillhör det jag uppskattar mest.

    HUR HAR DU HAMNAT DÄR DU HAR HAMNAT?

    När jag läste genusvetenskap insåg jag att det framför allt var arbetsliv och organisation som fångade mitt intresse. Istället för att bli personalvetare fyllde jag på med kurser inom arbetsrätt, arbetsvetenskap och beteendevetenskap. Sedan jag examinerats som genusvetare och rekryteringskonsult har jag arbetat i olika delar av Malmö stad, till exempel med ett sommarpraktikprojekt, som HR-administratör och nu som HR-konsult.

    Tack Matilda!

    Vad gör en HR-konsult – och när anlitar man en?

    En HR-konsult är en extern expert som hjälper organisationer med personalfrågor – tillfälligt eller i specifika projekt. I stället för att anställa egen HR tar man in kompetensen när den behövs.

    Vad gör en HR-konsult?

    Vanliga uppdrag: rekrytering och kompetensförsörjning, arbetsrätt och avtal, omorganisation och förändringsledning, lön och HR-system, samt interim HR (att gå in och täcka en roll under en period). Vissa HR-konsulter är generalister, andra specialister.

    När ska man anlita en HR-konsult?

    När du behöver HR-kompetens tillfälligt, saknar egen HR-funktion, står inför en specifik utmaning (t.ex. omorganisation eller en svår personalfråga) eller behöver avlasta vid hög arbetsbelastning.

    Vad kostar en HR-konsult?

    Priset varierar med erfarenhet, uppdragets omfattning och om det är löpande eller projekt. Väg kostnaden mot värdet: rätt HR-konsult löser problem snabbare och hjälper dig undvika dyra felrekryteringar och arbetsrättsliga misstag.

    HR-rollen förändras snabbt med AI. Vill du rusta din HR-funktion inför framtiden? Se hur HumAIn Academy utbildar HR i AI.

    Vill du komma igång med AI i HR-arbetet? Johannes Sundlos kostnadsfria 60-minuters AI-kurs för HR är en bra start, certifikat ingår.

  • Vad är det som gör en rekryterare bra?

    Vad är det som gör en rekryterare bra?

    En av de mer aktiva debatterna inom HR-fältet de senaste månaderna är den som Victor Moberg på Cubiks startade i mploy Rekryterings linkedingrupp. Tråden heter ”Bra Rekryterare?” och debatten handlar just om vad som kännetecknar en bra rekryterare. Området är omtvistat och även om jag personligen inte tror att det finns några ”rätta svar” så anser jag det finns egenskaper som är mer viktigare än andra beroende på vilken typ av roll du verkar i som rekryterare.

    Att ”förstå verksamheten” och ge ”feedback i tid” hålls ofta högt från ett kandidatperspektiv – men vad tycker egentligen rekryteringsansvariga och kollegor? I mitten av Augusti lyssnade jag på när Kris Dunn med bland annat Jason Pankow (branschkollega till mig på Microsoft) på Fistful of Talent spekulerade i en podcast runt ämnet. De försökte lista särskilda egenskaper som var mer viktiga än andra och målar bland annat upp ”hög självsäkerhet” som något med stor betydelse – och då i rollen som in-house rekryterare. Just självsäkerhet är något som inte alltid går hand i hand med vetenskaplighet enligt min egen erfarenhet – några av de mer självsäkra personerna jag träffat inom rekrytering är också de som haft minst del av deras arbetssätt och tankar gällande rekrytering grundade i vetenskapen och den forskning som finns tillgänglig. Varför det är så vet jag inte – kanske förefaller ett område mindre komplext och mer lättbehärskat när du inte fördjupat dig i forskningen inom området? Jag som gärna vurmar för Malin Lindelöws Kompetensbaserade rekrytering (smygreklam, bra köp!) tror på att företag generellt borde lyssna mer på vad som visats/bevisats stämma och beakta det till större grad när de strukturerar upp sitt rekryteringsarbete. Men det är bara vad jag spekulativt tycker – jag vill ta del av vad du som läser detta anser!

    Jag vill därför utlysa en nomineringsrunda för att ta reda på vad ”good looks like”. Finns det någon person som gjort ett extra gott intryck på dig i sin roll som rekryterare och som du vill lyfta fram? Maila då gärna din nominering och vad som gör att just den/de personen/personerna ligger i framkant enligt dig till mig på fredrik@hrsverige.nu.  Min förhoppning är att hitta mönster i vilka färdigheter och egenskaper som värderas högt och skapa en dialog om det.

    Jag kommer att summera resultaten både i form av framgångsfaktorer för olika typer av rekryterare och även i en listform på personer som av branschkollegor och andra beskrivs ligga i framkant som rekryterare i ett nytt blogginlägg om ett par veckor.