• SIME HR Summit

    SIME HR Summit

    Om lite mindre än en vecka så går SIME HR Summit av stapeln. HR Sverige kommer såklart vara där och vi tog oss ett snack med Tommie Cau som håller i trådarna om vad som väntar oss nästa vecka.

    Sime HR Summit – vad kan vi förvänta oss?

    Ni kan förvänta er en energifylld eftermiddag full av inspiration, ny kunskap, passionerade talare och nyfikna gäster. I år utforskar vi jakten på Change-Makers, något vi menar blir allt viktigare för alla organisationer som vill lyckas i den digitala tidsåldern. Vi ser att mitt i den digitala ångest många ledare och organisationer upplever nu skapas behov av nya talanger, som kan leda i digital transformation. Det behöver HR chefer förhålla sig till och det ska vi belysa från olika perspektiv.

    Hur är upplägget?

    Vi kör hela eftermiddagen den 11 november och det blir mycket intervjuer, paneldiskussioner och samtal och väldigt lite powerpoints.

    Vilka kommer stå på scen i år?

    Det är ett extremt härligt gäng! Vi pratar om formeln för Change-Makers med ledare, HR chefer och experter från några av de mest framgångsrika företagen idag. Bland annat träffar vi Cristina Riesen, Europachef för Evernote, Ciara Smyth, Chief People Officer på King.com och Annika Steiber som är rådgivare och forskare på ledarskap och som fått unik access till innovativa bolag bl.a. Google, Tesla och Twitter.

    Vad ser du själv mest framemot på årets Sime HR Summit?

    Alltihopa! Det blir en helhet som jag gillar. Men Milad Mohammadis och Anna Lithagens ”Letter to the HR Director” kommer blir extra spännande. Det är två starka Change-Makers som publiken borde vilja rekrytera alla dagar i veckan.

    Vem kommer sitta i publiken?

    Det är främst HR direktörer och HR chefer och de kommer överallt ifrån, från storbolag och unga tillväxtbolag och olika sektorer. Gemensamt är att man har ansvar för frågorna och vill vara i framkant i ledarskap, HR och jakten på talanger. Vi bjuder även in utvalda experter.

    Om jag vill gå, hur gör jag?

    Eventet är för inbjudna gäster och det börjar bli fullt, men vi har några platser reserverade för de som ansöker. Är du HR chef eller ledare och vill gå så ska du genast ansöka om en biljett på vår webbplats.

  • HR Sverige förvärvar Personalaktuellt

    Under en längre tid har sättet som vi konsumerar information som bekant förändrats. En samhällelig digitalisering har inneburit att en allt större andel av oss tar del av nyheter via nätet och allt oftare via sin mobil. Vi tror att sättet att konsumera information inom just HR är något som alltmer kommer att ske i olika digitala former och när vi tittar på besökssiffror och trender de senaste fem åren och jämför unika läsare för bloggar och branschtidningar så är trenden tydlig: vill du att en artikel ska läsas av många så bör man ha ett genomtänkt och upparbetat sätt att distribuera din text digitalt (vilket  ju förvisso inte är unikt för vår bransch).

    Personalaktuellt var under åren 2005-2012 den näst mest läsa personaltidningen i Sverige och ett av syftena med förvärvet är att låta fler få möjligheten att ta del av bra artiklar relaterade till HR. Vi ser möjligheten att – i enlighet med vårt i dagarna 5 år gamla manifest – bedriva kunskapsspridning genom att tillgängliggöra ett större antal artiklar digitalt för en stor publik; att distribuera artiklar gratis till personalvetare och andra som intresserar sig för HR.

    I förvärvet ingår Personalaktuellts artikelarkiv, domännamn samt ett utgivningsbevis. Förvärvet slutförs under November 2014.

  • Vad gör en HR-rådgivare?

    Vad gör en HR-rådgivare?

    Vi fortsätter att sätta Fokus på HR och berättar om vad ni som läser vår blogg gör till vardags. Vi tror att genom att låta folk berätta vad dem gör om dagarna så skapas det ett intresse för och sprids en kunskap om vad HR-yrket är och kan innebära för utmaningar. Vill du dela med dig? Fyll i formuläret här så publiceras du snart på en blogg nära dig.
    Idag träffar vi Rebecka Johansson!


    2ed6340BERÄTTA LITE MER OM DIG! 

    24 år och bosatt i Västerås. Tycker det är fantastiskt med människors olikheter och älskar hälsa och träning av alla dess slag. En dag i veckan leder jag Cirkelfyspass på Friskis och just nu läser jag en kvällskurs i kvalitetsteknik och kvalitetsutveckling på distans.

    VAD HAR DU FÖR UTBILDNING?

    Kandidat i socialpsykologi med fördjupning i företagsekonomi

    VAD GÖR DET FÖRETAG DU ARBETAR PÅ?

    Jag jobbar på ABB som är ett företag som är ledande inom elkraft- och automationsteknik. ABB finns i cirka 100 länder och har omkring 145 000 anställda. På HR Centret i Västerås levererar vi tjänster inom personalområdet till alla affärsenheterna i ABB Sverige.

    VAD ÄR DIN ROLL?

    Jag jobbar som HR rådgivare på HR Direct. Vi tar emot alla möjliga typer av ärenden som kommer från chefer, medarbetare och assistenter runt om i landet. Min roll kräver en bred kunskap inom området, det är ett otroligt varierat jobb där problemlösningsförmågan verkligen ställs på prov varje dag.

    HUR SER EN TYPISK ARBETSDAG UT FÖR DIG?

    Varje dag får vi i snitt in 150-200 ärenden via telefon och mail som vi tar emot och registrerar. Vanliga frågor vi får in gäller bland annat personalsystemet, löner, reseräkningar, jobbansökningar, utbildning och förmåner. Det är väldigt viktigt att kunna bemöta människor i olika situationer – att vara lyhörd och att samtidigt ha integritet. Det gäller att kunna prioritera mellan olika ärenden och att på ett effektivt och vänligt sätt besvara frågor och att se till att rätt svar når rätt person i rätt tid.

    HUR HAR DU HAMNAT DÄR DU HAR HAMNAT?

    Jag har sedan jag var 15 år jobbat med service och kundupplevelser av olika slag. Jag har alltid älskat att ha kontakt med mycket människor och att bygga långsiktiga relationer. När jag sedan fick upp ögonen för ledarskapets betydelse för organisationens utveckling och välmående blev valet att läsa till personalvetare enkelt. Under mina år på universitetet har jag samtidigt som jag pluggat försökt skaffa mig så mycket erfarenhet som möjligt från arbetslivet genom att jobba med allt från ekonomi och administration till HR, rekrytering och event, detta genom att arbeta extra, praktisera och engagera mig i skolans föreningar. Sommarvikariatet på HR Direct fick jag genom att skicka in en spontanansökan på ABB:s hemsida i kombination med några mail och telefonsamtal.

    Tack Rebecka!

  • LinkedIn passerar 2 miljoner medlemmar i Sverige

    LinkedIn passerar 2 miljoner medlemmar i Sverige

    Imorse mottog vi ett pressmeddelande som meddelade det vi misstänkt ett tag, att LinkedIn passerat 2 miljoner medlemmar i Sverige. Fantastiskt att se att det nätverk som vi för snart fem år sedan började promota hårt här på HR Sverige nu vuxit sig såhär stort! Vill du följa den svenska utvecklingen på LinkedIn så rekommenderas det här inlägget som täcker statistik om den svenska delen av LinkedIn från 2010 och framåt.

    – Vi är mycket stolta över att ha mer än 2 miljoner medlemmar i Sverige, säger Fredrik Bernsel, Emea-chef på LinkedIn Marketing Solutions. Svenskarna är några av de mest aktiva medlemmarna i världen. Att vi växer så snabbt betyder också att svenskarna har förstått nyttan i tjänsten och att vi jobbar för att våra medlemmar har verktyg för att bli mer effektiva och framgångsrika. Nätverk, kunskap och identitet är A&O för en karriär. Allt det finns på LinkedIn.

    LinkedIns 2 miljoner medlemmar delar med sig av sina professionella liv och ger därmed även viktig information om den svenska arbetsmarknaden. Se nedan för statistik.

    Svenska LinkedIn fakta

    Topp 5 – branscher där LinkedIns medlemmar jobbar

    1. IT, teknologi
    2. Offentlig Sektor
    3. Sjukvård och hälsa
    4. Bygg och fastigheter
    5. Telekom

    Topp 5 – grupper som följs av svenska medlemmar

    1. Future Trends
    2. Svenska affärs- och karriärsnätverket SAK
    3. Mploy rekrytering
    4. TED: ideas worth spreading
    5. Ledarskap och organisation

    Topp 10 – företag som svenska medlemmar jobbar för

    1. Ericsson
    2. Volvo
    3. Scania
    4. SEB
    5. Swedbank
    6. Nordea
    7. Lunds universitet
    8. Ikea
    9. Region Skåne
    10. Stockholms stad

    Topp 10 – arbetsbeskrivningar av medlemmarna själva

    1. Owner
    2. VD
    3. Project Manager
    4. Säljare
    5. CEO
    6. Consultant
    7. Projektledare
    8. Lärare
    9. Konsult
    10. Ägare

    Topp 11 – Universitet på LinkedIn

    1. Stockholms universitet
    2. Uppsala universitet
    3. Lund universitet
    4. KTH
    5. Göteborgs universitet
    6. Chalmers
    7. Linköpings universitet
    8. Umeås universitet
    9. IHM Business school
    10. Luleås tekniska universitet
    11. Malmö Högskola

    Topp 5 – färdigheter

    1. Project Management
    2. Microsoft Office
    3. Business Strategy
    4. Change Management
    5. Management

    Topp 10 – städer där LinkedIns medlemmar bor

    1. Stockholm
    2. Göteborg
    3. Malmö
    4. Uppsala
    5. Lund
    6. Linköping
    7. Västerås
    8. Örebro
    9. Helsingborg
    10. Umeå

    Kuriosa – det finns flera annorlunda yrken på LinkedIn:

    1033 konstnärer
    725 musiker
    359 brevbärare
    241 florister
    18 uppfinnare
    2 sakletare
    2 provsmakare
    1 viking

  • Arbetsplatskulturen som varumärke

    Arbetsplatskulturen som varumärke

    Är ett företags varumärke och dess kultur samma sak? Kan ett företag använda sin arbetsplatskultur för att attrahera kandidater och kunder? Great Place to Work hade samlat ett antal HR-profiler för att prata om just det. Här är vad jag tog med mig från detta heldagsevent.

    Hur kan appar i mobilen användas för hr-arbete? Ett företag som ligger i framkant på detta område är Adecco, världens största bemanningsföretag. Koncernens Sverigechef Per-Arne Guldbrandsen demonstrerade hur de arbetar med appar. För två år sedan släppte Adecco Berömutmaningen, ett kul sätt att utmana dig själv till att kliva utanför bekvämlighetszonen.

    Det är allmänt känt att det råder hög konkurrens om talangerna, särskilt för it-branschen. Ett konkurrensmedel är såklart att erbjuda en bra arbetsplats. Några som vet detta är it-bolagen Citerus och Cygni samt byggtekniksföretaget Hilti. De tillhör alla tre Sveriges bästa arbetsplatser i Great Place to Works granskning 2014. Karin Edström, vd Citerus, Jon Persson, vd Cygni, och Axel Ringvold, vd Hilti, berättade om hur de på ett målmedvetet och strukturerat sätt jobbar för att attrahera de starkaste stjärnorna på kandidathimlen. På Cygni och Citerus är till exempel teamen väldigt små. Konsultcheferna lägger stor vikt på coachning och på att vara ett stöd för sina konsulter.

    Därefter var det dags för delföreläsningar. En av dem leddes av en kollega till mig: Mattias Sjöstrand. När programmet spikades var han marknadschef på Transcendent Group, men sedan ett par veckor är Mattias Creative Director hos oss på Pingdom. Han förklarade  hur medarbetarnas personliga varumärken påverkar organisationens gemensamma varumärke, och hur organisationen kan stötta medarbetarna i uppbyggandet av de personliga varumärkena.

    Själv valde jag att lyssna på Annika Ahnlund, HRbloggen.se, som förklarade  hur man kan göra för att företagets värderingar ska genomsyra företagskulturen, till exempel när det kommer till att fatta beslut på olika nivåer. Hon presenterade även resultatet från benchmarkstudien Värderingar och kultur på svenska företag, som hon varit med om att ta fram i samarbete med bland andra forskare från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. I rapporten framkom bland annat att de organisationer som är mest framgångsrika med att implementera en kultur också har högre avkastning och tillväxt än genomsnittet.

    En procent kan låta lite, men om du förbättrar varje del av något med en ynka procent kan du bli betydligt bättre än konkurrenterna. Detta är något som Caroline Patychakis, vd Assessit, tagit till sig. Hon berättade under sitt föredrag om David Brailsford som 2010 blev ny chef för Team Sky, Storbritanniens stall i UCI, den professionella cykelcirkusen. Brailsford optimerade inte bara de mest i ögonfallande sakerna, utan undersökte allt från vilken kudde som gav den bästa sömnen till hur cyklisterna skulle tvätta händerna för att inte få infektioner. Insatserna gav frukt redan två år senare, 2012, när Team Skys Bradley Wiggins blev den första brittiska cyklisten någonsin att vinna Tour de France. Teamet dominerade även de olympiska spelen 2012, där de tog 70 procent av guldmedaljerna i cykel. Dessutom vanns Tour de France 2013 av en cyklist från Team Sky: Chris Froome.

    Vad kan vi lära oss från cykelsporten? Bland annat att förändring inte behöver handla om stora milstolpar. Minst lika viktigt är de små sakerna. Det finns en saying som vi ofta pratar internt på på Pingdom, 212 degrees. Mitt förslag är att om du inte vet vad det innebär så googla det.

    Visste du att runt 20 procent av alla på en arbetsplats har problem med alkohol eller droger? Sarah Lindroth, som själv varit missbrukare under flera år, är idag vd på Ljung & Sjöberg, ett företag som specialiserat sig på att hjälpa företag att förebygga problem med alkohol och drogmissbruk. Detta är ett minst sagt svårt och känsligt ämne som alla organisationer borde arbeta proaktivt med.

    Det talas ofta om hur viktigt det är med samspel mellan HR, marknad och kommunikation. Men hur går man från ord till handling? Ett tips är att göra som vi på Pingdom: Alla sitter i samma kontorslandskap. För större organisationer är det förstås lite svårare. Om detta viktiga samarbete handlade en paneldebatt mellan Annika Ahnlund, Mattias Sjöstrand och Linus Holmgren, Talent Talk.

    Sedan kom turen till Jan Prokopec, vd Blocket, som skulle prata om kopplingen mellan Blockets företagskultur, varumärket och internkommunikation. Enligt min personliga åsikt så hamnade hans fokus tyvärr mer på företagets produkt och försäljningssiffror är just deras företagskultur.

    Tyvärr var jag sedan tvungen att lämna Äntligen Måndag innan sista föreläsningen, vardagen kallade mig tillbaka till en tidigare inplanerad rekryteringsintervju. Men summa summarum så var det en lärorik och inspirerande dag!

  • Vad gör en Researcher?

    Vad gör en Researcher?

    Vi fortsätter att sätta  Fokus på HR och berättar om vad ni som läser vår blogg gör till vardags. Vi tror att genom att låta folk berätta vad dem gör om dagarna så skapas det ett intresse för och sprids en kunskap om vad HR-yrket är och kan innebära för utmaningar. Vill du dela med dig? Fyll i formuläret här så publiceras du snart på en blogg nära dig.
    Idag träffar vi Ellinor Ohlin!

    345d176BERÄTTA LITE MER OM DIG! 

    Jag heter Ellinor Ohlin och är 26 år ung. Jag bor sedan två år tillbaka i Stockholm igen, efter en kort romans med Uppsala under min studieperiod. Vad jag gillar allra mest? Människor i min närhet, skratt, utmaningar i alla dess former, plockmat (då slipper jag begränsa mina val) samt skärgården. Gärna allt detta på en och samma gång.

    VAD HAR DU FÖR UTBILDNING?

    Kandidatexamen vid Uppsala Universitet inom Psykologi samt HR-management

    VAD GÖR DET FÖRETAG DU ARBETAR PÅ?

    Head Agent är ett search- och headhuntingföretag baserade i Stockholm. Vi är experter på det som kallas Executive Search, vilket innebär att vi aktivt söker upp, attraherar samt knyter till oss de mest framgångsrika kandidaterna inom sitt område. Head Agent fokuserar på chefer samt nyckelpersoner inom marknad, försäljning och affärsutveckling – i en mängd olika branscher.

    VAD ÄR DIN ROLL?

    Jag arbetar som Researcher, vilket innebär att jag tillsammans med våra Search Consultants är ansvarig för att hitta rätt person till rätt plats. Jag har fullt ansvar för den inledande kontakten med våra potentiella kandidater, vilket innebär bland annat aktiv search samt kvalitativa telefonintervjuer. Primärt i rollen är den långsiktiga relationen med våra kandidater, från början men även hela vägen till slutet.

    HUR SER EN TYPISK ARBETSDAG UT FÖR DIG?

    För en Researcher på Head Agent finns det egentligen inte en ”typisk arbetsdag”, vilket också är en av de saker som gör min roll så pass stimulerande. En dag kan innehålla allt från kravprofilsmöte ute hos kund, annonsskrivning, mottagande samt selektion av ansökningar, aktiv search, kvalitativa telefonintervjuer, bokning av intervjuer och referenssamtal till att återigen vara på plats hos kund för en kandidatpresentation. Till detta tillkommer en hel del administration, vilket för mig innebär att jag varje dag utvecklar inte bara min kreativa samt sociala sida, utan även min förmåga att planera samt strukturera mitt arbete. En viktig sak att lyfta fram är även kontakten med mina kollegor – på Head Agent arbetar vi alltid i team mot våra gemensamma mål, vilket gör mina kollegor till den mest naturliga delen av min arbetsdag.

    HUR HAR DU HAMNAT DÄR DU HAR HAMNAT?

    Jag arbetade innan min högskoleexamen bland annat som Samordnare inom bemanningsbranschen. Redan där växte mitt intresse för människan i arbetslivet fram och även förståelsen för hur viktigt det är med rätt person på rätt plats. Jag valde att läsa till Personalvetare vid Uppsala Universitet, med huvudämnena Psykologi samt HR-management. Jag avslutade mina studier med en praktikperiod hos just Head Agent, där jag sedan fick det allra bästa beviset på en lyckad utbildning – en möjlighet att stanna kvar och får arbeta här. Jag tog den.

    Låter min resa samt Head Agent som något även för dig? Just nu växer vi så det knakar och söker därmed såväl praktikanter samt Researchers till vårt härliga Stockholmskontor. För att läsa mer, vänligen besök vår hemsida eller kontakta mig direkt på ellinor.ohlin@headagent.se. Eller varför inte följa varje steg vi tar via LinkedIn eller Twitter?

    Tack Ellinor!

  • Företrädesrätt till återanställning?

    Företrädesrätt till återanställning?

    Hej och välkomna till oktober månads arbetsrättsblogg!

    Denna gång ska det handla om arbetsbrist, eller rättare sagt om dynamiken mellan arbetsbristuppsägningar och inhyrning av personal. Här kommer frågeställningen:

    Precis före sommaren var vi tvungna att göra en ordentlig neddragning på vår utvecklingsavdelning. Sju av tio medarbetare sades upp pga arbetsbrist. Det var direktiv från huvudkontoret utomlands. Nu har vi fått in flera nya order och behöver folk. Men konjunkturläget är osäkert, så helst skulle vi vilja vända oss till ett bemanningsföretag. Får man det, trots att det finns uppsagd personal som har företrädesrätt till återanställning?

    För ordningens skull vill jag inleda med en kort genomgång av reglerna kring företrädesrätt till återanställning. De kommer i spel om man blir uppsagd p.g.a. arbetsbrist om man vid uppsägningstillfället har varit anställd mer än tolv månader under en treårsperiod. Om man uppfyller detta kvalifikationskrav, och har anmält till arbetsgivaren att man vill komma ifråga i samband med nyanställningar, så har man företrädesrätt till återanställning. Denna företrädesrätt gäller under uppsägningstiden och nio månader framåt.

    I princip innebär den att arbetsgivaren, inför nyanställningar, måste fråga uppsagda medarbetare med företrädesrätt ifall de är intresserade av tjänsterna innan man vänder sig till den öppna arbetsmarknaden. Om det finns flera företrädesberättigade, gäller samma turordning som vid uppsägningen. Man kan dock bara göra anspråk på tjänster som man har tillräckliga kvalifikationer för.

    Men hur blir det då om det inte är någon nyanställning det är fråga om? Utan som i exemplet ovan, att man vill hyra in personal?

    Ja, detta är en fråga som Arbetsdomstolen har fått ta ställning till flera gånger. Från fackligt håll har man känt sig provocerad av att medlemmar blivit av med jobbet, men så har det visat sig att det ändå behövts arbetskraft. I vissa fall har till och med vissa av de tidigare anställda kommit tillbaka i ny skepnad, som bemanningspersonal.

    Frågan har också kommit upp i samband med olika avtalsrörelser, särskilt år 2010, då resultatet blev att det i flera kollektivavtal skrevs in bestämmelser som förstärker det fackliga inflytandet i situationer där arbetsgivaren vill hyra in personal, trots att det finns anställda med företrädesrätt.

    Det första rådet till frågeställaren i dagens bloggfråga är därför att – om man är bunden av kollektivavtal – kolla upp vad som står i avtalet angående inhyrning av personal. Om det inte finns några specialregler i kollektivavtalet, så gäller ändå förhandlingsplikt enligt medbestämmandelagen (MBL) innan man beslutar om inhyrning. Så långt procedurreglerna.

    Men i sak, då? Får man hyra in eller inte, när man har f.d. anställda med företrädesrätt?

    Det korta svaret är: i princip ja. Det finns inget generellt förbud.

    Men Arbetsdomstolen har sagt i flera domar att man i och för sig skulle kunna tänka sig situationer där omständigheterna är sådana att inhyrning av personal skulle kunna betraktas som ett kringgående av företrädesrättsreglerna.

    Något sådant fall har vi inte sett ännu, så det är omöjligt att vara helt säker på vad det skulle kunna tänkas vara för omständigheter. Men om hela syftet med att hyra in är att kringgå reglerna om företrädesrätt, och hela agerandet framstår som otillbörligt, då är mitt stalltips att man lever farligt som arbetsgivare.

    Anta t ex att man på grund av reglerna om ”sist in – först ut” misslyckas med att behålla vissa medarbetare med kort anställningstid som man helst hade velat ha kvar. Om man då säger upp allihop, och sedan anlitar ett bemanningsföretag som man instruerar vilka f.d. medarbetare som ska anställas, för att sedan hyras ut till företaget? Då tror jag det är mycket som talar för att Arbetsdomstolen skulle anse att man har gått för långt, eftersom hela syftet med inhyrningen är att välja fritt vilka medarbetare som ska vara kvar i organisationen efter en neddragning.

    Konsekvensen för brott mot företrädesrättsreglerna är skadestånd. Både allmänt skadestånd (s.k. kränkningsersättning, som plåster på såren) och ekonomiskt skadestånd (för att täcka en ekonomisk förlust) kan utdömas.

    Blev det lite väl tekniskt, detta? Maila mig gärna på charlotte.forssander@vinge.se om ni har frågor. Annars hörs vi igen om en månad. Då tänkte jag mig att ”bonus” ska vara temat för inlägget.

    Foto: CC BY flickr/qwrrty

  • Vad gör en HR-generalist?

    Vad gör en HR-generalist?

    Vill du veta vad en HR-generalist tjänar? Vi vet. Hör av dig för mer information!

    Vi fortsätter att sätta Fokus på HR och berättar om vad ni som läser vår blogg gör till vardags. Vi tror att genom att låta folk berätta vad dem gör om dagarna så skapas det ett intresse för och sprids en kunskap om vad HR-yrket är och kan innebära för utmaningar.

    Idag träffar vi Charlotte Eklund!

    charlotte

    BERÄTTA LITE MER OM DIG! 

    Jag heter Charlotte och bor i Skälby utanför Stockholm. Jag tycker om att träna, springer ofta en runda efter jobbet. På vintern åker jag skidor, på sommaren vill jag bada i havet. Äter mestadels vegetarisk mat med inslag av fisk.

    VAD HAR DU FÖR UTBILDNING

    PA-programmet Linnéuniversitetet.

    VAD GÖR DET FÖRETAG DU ARBETAR PÅ?

    Vardagsfrid är specialister på hemstädning i Stockholmsområdet. Genom kollektivavtal och roliga aktiviteter vill vi skapa en trygg arbetsmiljö på Vardagsfrid. Kunderna kan ägna sig åt annat, till exempel träning eller familj medan vi skapar ett rent hem. Vi har på två år blivit 45 medarbetare och planerar att fortsätta växa i en stadig takt.

    VAD ÄR DIN ROLL?

    Min roll som HR-generalist innebär att jag arbetar med flera olika saker inom HR. Jag rekryterar, utbildar nyanställda, stöttar chefer i det dagliga arbetet. Mitt arbete innebär också samarbete med fackförbund och arbetsgivarorganisation men även att utveckla HR-frågor på företaget. Eftersom företaget är så ungt har jag byggt mycket från grunden. Till exempel tagit fram medarbetarsamtal samt rutiner till detta och flera policys.

    HUR SER EN TYPISK ARBETSDAG UT FÖR DIG?

    Eftersom vi växer i stadig takt är rekrytering en stor del av mitt arbete. Det innebär 3-6 intervjuer under förmiddagen. Efter det brukar det finnas några frågor från medarbetare eller chefer antingen via mail, telefon eller personliga möten. Någon gång under dagen brukar jag ha en kort avstämning med min chef. Under eftermiddagen ser jag över bemanningen. 1. Använder vi de resurser vi har på bästa sätt? 2. I vilket team behöver vi rekrytera nu? 3. Efter det stämmer jag av med cheferna för att säkerställa att vi har samma bild av rekryteringsbehovet.
    Efter det ringer jag referenser, informera arbetssökande om de har gått vidare samt svara på deras frågor.

    HUR HAR DU HAMNAT DÄR DU HAR HAMNAT?

    Efter studierna i Växjö på Linnéuniversitetet flyttade jag till Stockholm där jag började jobba på Arbetsförmedlingen. I mitt arbete hade jag mycket kontakt med arbetsgivare. Min nuvarande chef tog kontakt med mig då han hade rekryteringsbehov av hemstädare. När han sedan sökte en person till personalavdelningen visste jag att jag ville ha det jobbet.

    Tack Charlotte!

  • Employer branding, hur då då?

    Det känns ibland som att det har blivit trendigt att slänga sig med begreppet employer branding. Men vad lägger man egentligen i det? Jag tror att vi har massvis att vinna på att arbeta strategiskt med employer branding. För mig ligger employer branding nära och går delvis in i att vara en attraktiv arbetsgivare, något som jag skrev om i mitt förra blogginlägg.

    Det finns många olika sätt att arbeta med employer branding på men syftet känns ändå som det samma, att marknadsföra sig som arbetsgivare. Hur gör man det då? Det handlar inte om att måla upp ett vackert tomt skal, man måste börja inifrån. Man måste se till att personalen är nöjd och står för det budskap som arbetsgivaren vill sprida.

    I början av min karriär fick jag i en utbildning om kundrelationer lära mig att negativ kritik sprids 11 gånger snabbare än positiv kritik, varvid det är viktigt att arbeta med kundnöjdhet eftersom det är mycket svårare att vinna en ny kund än det är att behålla en befintlig kund. Kom ihåg det när du läser de områden som jag samlat nedan och som jag tror är nycklar till framgång.

    Mål, värderingar & företagskultur
    Det måste finnas uppsatta mål för företaget, som är meningsfulla för personalen även på individnivå. Personalen måste kunna känna att de har ett meningsfullt arbete där de ser hur de bidrar till att nå målen. Värderingarna ska vara förankrade och något som genomsyrar företaget. Det skapar en stark företagskultur, det gör ditt företag unikt. Sälj in en bild som är sann. Många väljer inte ett arbete idag, utan ser arbetet som en stor del av sitt liv.

    Är man som anställd nöjd, är det troligare att man rekommenderar personer i sitt nätverk att söka sig till företaget. Det kan ni aktivt arbeta med genom t.ex. tipsbonus vid rekrytering. Anställda rekommenderar sällan personer som de själva inte går i god för, att söka tjänsten.

    Behandla varje kandidat som en potentiell framtida anställd
    Ta hand om dina kandidater, visa dem runt på företaget, berätta om företaget och företagskulturen, berätta om möjligheterna för tjänsten. Berätta inte bara om tjänsten, om arbetsuppgifterna och dina förväntningar. Kandidaten ska vilja välja dig, du ska inte bara välja dem utan ni ska välja varandra.

    Även om du halvvägs igenom känner att det inte är rätt – behandla alla som en potentiell framtida anställd. Kom ihåg vad jag sa om hur mycket snabbare negativ kritik sprider sig – har kandidaten en positiv bild av dig fortsätter hen att sprida ditt varumärke som arbetsgivare. Kanske har hen någon i sitt nätverk som blir en framtida anställd hos dig. Det man oftast minns efter ett möte, är inte detaljer utan en känsla. Se till att alla går från ett möte hos er med en bra känsla i magen.

    Hur syns ni och var syns ni?
    Vilka är er målgrupp och vart syns ni? Finns ni inte i sociala medier redan så är det dags nu – det är här dom finns, era framtida anställda (oavsett om ni anställer dem nu eller om fem år). Facebook, linkedin, instagram, twitter… Listan kan göras lång, välj hur ni använder forumen och framför allt se till att ha en plan för hur de uppdateras. Ett ouppdaterat forum är värre än inget forum alls.

    Fråga dig själv, var finns de potentiella framtida anställda – de som inte aktivt söker jobb? De läser inte platsannonser, men kanske nätverkar de i grupper på linkedin? Kanske läser de bransch-bloggar?

    Om ni rekryterar juniora talanger, bör ni besöka utbildningar. Erbjuder ni praktikplats, har ni mentorer att erbjuda, kan de göra exjobb hos er, eller ska ni utveckla ett projekt tillsammans?

    Vad syns och vad vill du ska synas?
    När man börjar bygga sitt varumärke gäller det först att inventera vad man har. Arbetsgivaren har mål, värderingar och företagskultur. Cheferna är arbetsgivarens förlängda arm och bör föregå med gott exempel. Innan du vet vad du ska skapa, undersök vad du har. Fråga anställda hur de uppfattar företaget, fråga människor utanför företaget hur de uppfattar företaget som arbetsgivare, googla företaget och se vad som kommer upp, googla cheferna och se vad som kommer upp… För om inte du vet vad ni visar, hur vet du då hur ni uppfattas?

    Hur tänker kandidaten
    Jag kan givetvis inte svara för hur någon annan än jag själv tänker när jag söker ett intressant jobb, men det kanske kan vara en bit på väg för att veta hur man kan inventera sitt eget företag. Följande saker gör jag efter att jag fått nys om en intressant tjänst.

    1. Klargör innehållet i tjänsten via annons/kontakt
    2. Läser på den officiella hemsidan, letar efter värderingar och beskrivning av företaget. Inte en med en massa siffror om antal anställda och vilka kontor man har och hur mycket man producerar, utan en beskrivning som faktiskt säger hur det är att arbeta hos er.
    3. Letar på sociala medier, kollar vad det står på Linkedin, facebook, twitter, instagram – försöker skapa en känsla av hur det är att arbeta på företaget och om det finns någon sammanhållning. Kollar även om de anställda delar uppdateringar, vilket tyder på vi-känsla för mig.
    4. Kollar in rekryterande chef på Linkedin, känner vi någon gemensamt. Om ja, hör mig för om hur chefen är som chef. Kollar om jag känner någon som arbetar eller har arbetat på företaget för att försöka skapa mig en bild om hur det är att arbeta där.
    5. Googlar företaget – läser artiklar som skrivits om företaget.

    Hur är det hos er, har ni en strategi för employer branding eller är det bara ett uttryck som ni slänger er med?

  • Vad är Agil HR?

    Vad är Agil HR?

    Jag fick en förfrågan att var med i en panel om Agil HR på ett frukostmöte som anordnades av IDG karriär. Jag från SVT tillsammanns med representanter från Valtech, King, Crisp tackade givetvis ja till detta då jag verkligen brinner för det här med agilt förhållningssätt och hur man kan jobba med det som HR. Vi som var med i panelen fick alla ett antal frågor av arrangören i förväg att fundera på så jag tänkte nu dela med mig av mina svar på dom här rätt spännade områdena för alla er som inte kunde vara med på frullen.

    Vad är agil HR för dig?

    Att vara affärsmässig och modig.
    Då tänker jag att man faktsiskt lyfter blicken lite till och ser till att man lyssnar och förstår tillsammans med cheferna vad verksamheten behöver. Det kan ibland vara något helt annat än vad man alltid gjort förut eller vad man tror sig veta. Ibland kan det också vara saker verksamheten själva inte förstår att den behöver och då behöver HR modet att kliva fram och stå upp för det.

    Hur jobbar ni med det?

    Jag har börjat med att leverera små bitar och inte göra misstaget att alltid förlita mig på stora utredningar och sätta upp mentala och strukturella hinder på allt. Att inte alltid tänka allt ska vara perfekt eller

    ”Alla ska med”, utan istället lite – Nu testkör vi!

    Att vara duktig på lyfta fram saker som fungerar bra i våra egna HR-arbeten och lära av varandra är också viktigt för att bli agila. Att ta stöd och samarbeta med andra funktioner för att skapa mervärde och få mer kraft. Att inte vara nöjda med hur det är eller har varit i en viss fråga eller process utan att vi ständigt granskar och förbättrar oss och våra processer och rutiner. Jag skulle även vilja säga att jag gör det genom att lyssna mer på kunden och anpassa så mycket jag kan i varje enskilt läge.

    Vad var ert första steg?

    Att börja prata om agilt eller lean sätter ofta griller i huvudet på folk. Jag har försökt visa genom att göra saker  och på så sätt bidra till att sänka trösklar. Att våga göra fel,  att inte ha alla svar från start, att inte styra för hårt att trycka tillbaka initiativ till individerna. Jag har försökt visa detta genom att själv genom att ha levererat veckans höjdpunkter till mina medarbetare för att visa mitt eget arbete. Jag har ändrat på utbildningar och gjort dom enklare och mer flexibla. Jag har även en liten ABCD modell jag försöker smyga in för att få alla att vara mer transparante med vad man gör.  Där A står för achived B för benefits, C för concerns och D för do next. Inom min HR-grupp går vi igenom vad vi håller på med på varje måndagsmöte men det finns ett visst motstånd i gruppen där jag känner att man är ovan och har dåligt insikt om vikten att dela med till andra vad man gör.  Man förminskar helt enkelt sig själv och vikten av sitt eget arbetet så det krävs lite mer mod.  Jag tror själv stenhårt på reflektionens makt för att lära sig och utvecklas och det får man mycket av med hjälp av denna enkla modell.

    Var stötte du på detta med Agilt första gången? 

    På mitt förra jobb hade vi väldigt få fasta resurser på stabsfunktioner och vi var en platt organisation. Vi blev helt enkelt tvingade att vara flexibla från start. Vi samverkade mellan avdelningar som HR Marknad Kvalitet IT Ekonomi vilket gav mycket mer effekt än om man går själv och ska fixa förbättringar.  Utmärkande var också att vi uträttade saker hela tiden utan att det tog evigheter med förankringar och långa beslutsvägar och på så sätt nådde vi massor med resultat och det blev så kul på jobbet.

    Vad har ni gjort för misstag under vägen? 

    Inga egentligen, annat än att jag nu är mer varse att det tar lång tid att ändra på synsätt och arbetssätt inom HR och har man medarbetare som är vana att leverera på ett visst sätt eller lärt sig att det tar stopp i en organisation eller att det får ta massa tid att utreda och förankra då är det det första man kan göra för att ändra detta att visa med små justeringar att det går att göra annat och samtidigt bygga upp ett självförtroende hos alla för att kunna börja en förflyttning av HR funktionen.

    Vad bör man tänka på om man ska starta upp ett sådant arbete?

    Att göra något snabbt och enkelt och reflektera över vad man gjort lite annorlunda och få in i skallen att vi får och ska jobba mer i korta och flexibla vägar kring det vi kan göra det.

    Hur reagerar organisationen runt er på agilt arbetssätt?

    Dom som får snabb och riktad hjälp av HR blir glada! Dom som inte hänger med och levererar så här blir lite rädda och avståndstagande.

    Finns det någon risk med att arbeta agilt?

    Nej! men om man inte hittar balans mellan vad som är absoluta skallkrav på struktur och ordning för att uppfylla krav i ex lag och rätt, kan ett allt för agilt synsätt leda till onödiga skador och främjar därmed inte kundnyttan i längden. Så lite stuktur behövs för att inte starta i kaos i varje fråga men många frågor kan släppas ut som vi idag håller alldeles för hårt i på våra företag.

     

    Ja det var det hela. Jag hoppas att du fick en liten hjälp på vägen i att sortera dina egna funderingar på hur du kan anamma det agila förhållningssättet för det är det nog det som är medicinen, att ta små klunkar hela tiden och så en dag är du plötsligt så där härligt agil!

    ”Jag är en man med fasta och oböjliga principer, den första är att jag är flexibel”

    – Everett Dirksen

     

    Foto: BY-NC ND flickr/rinux

    Swimrun tävlingar 2015