Det tog längre tid att nå en miljon medlemmar än vad jag trodde, den frenetiska takten som hölls vid nyår slogs av och man nådde officiellt en miljon medlemmar i juni. (Även om jag tror att det var i maj).
Förutom att lägga till kontakter är det också bra att gå med i grupper på LinkedIn. Grupper fungerar som forum på LinkedIn där människor intresserade av ett specifikt ämne eller organisation samlas och diskuterar. Förutom att grupper är ett ställe där du har chansen att delta i diskussioner och därmed visa upp vad du kan postas det även jobb inom grupperna. Ett utmärkt tillfälle att få lite insideinformation på jobb. En annan positivt bieffekt av att gå med i många grupper är att du utökar dina kontaktmöjligheter ytterliggare för folk i grupper ingår i ditt nätverk.
Att tänka på när du går med i grupper är att inte med en gång börja spamma ner grupperna med inlägg utan att avvakta lite och titta på hur folk beter sig i gruppen. Är det en grupp där det är ok att posta att du söker jobb på första sidan? Är det livliga debatter? Verkar folk vara inne och svara på meddelande? Modereras gruppen aktivt? Kika lite på hur strukturen i gruppen ser ut innan du postar, det kommer betala sig i att du bättre kan anpassa dig till tonen och inläggsfrekvensen i gruppen.
För att gå med i en grupp, se till att Grupper är valt uppe i sökfältet till höger. Skriv sedan in intresseområde eller specifik grupp du vill söka upp. Du kommer automatiskt få upp förslag på grupper som matchar det du skriver.
När du väl klickat dig in på gruppen går du med i gruppen genom att klicka på Gå med i gruppen.
Om gruppen är en öppen grupp som tillåter vem som helst att gå med är du nu med i gruppen och kan posta och interagera med människorna i den gruppen. En del grupper är dock slutna grupper som kräver att en moderator godkänner dig som medlem, du får då ett mail när din ansökan blivit godkänd.
Vill du lämna en grupp klickar du dig in på gruppen, klicka på Mer i gruppens menyfält och sedan på Dina inställningar. Längst ner till höger på den sida du får upp finns en knapp som heterGå ur grupp. Klicka dig in på den.
Reglera mängden mail från LinkedIn
När du lagt till en massa kontakter och gått med i en rad grupper är risken/chansen stor att du börjar få en ohygglig mängd mail från LinkedIn. Vill du justera mängden mail du tar emot från LinkedIn gör du det enkelt genom att börja med att hålla pekaren på ditt namn uppe till höger. Välj sedan Inställningar.
Du får då upp lite kontoinformation samt en meny under din kontoinformation. Klicka på E-postinställningar. Vi ska nu gå in och redigera i två kategorier, markerade nedan.
Vi börjar med Ställ in hur ofta du vill få e-post. Under den här menyn ställer du bland annat in om du vill få ett individuellt mail för varje kontaktförfrågan som skickas till dig och hur ofta sammanfattningar av vad som sker i ditt nätverk skall skickas till dig. Hur du ställer in dessa inställningar tycker jag beror på hur ofta du är inne på LinkedIn. Är du inne varje dag behöver du kanske inte få några mail alls medan om du har lätt att glömma av att kolla LinkedIn kanske vill ha en uppdatering per vecka. Här finns såklart inget rätt eller fel utan du avgör själv hur du vill bli uppdaterad. Bredvid varje kategori hittar du ett litet frågetecken som förklarar vad varje enskild rubrik rör. När du är klar tryck på Spara Ändringar.
Den andra vi ska ställa in Välj hur ofta du vill få e-postsammandrag styr hur mycket email som skickas till dig från de grupper du är med i. Är det någon grupp du vill hålla särskild koll på kan det vara bra med dagliga eller veckovis uppdateringar. Andra grupper kanske du är inne på ofta ändå och inte behöver få en sammanställning av via mail. När du valt hur du vill uppdateras på dina grupper väl Spara Ändringar/Save Changes.Uppdateringar av gruppmail kan du också styra när du går med i en grupp eller via en gruppsida. När du är inne i en grupp tryck på Mer och sedan Dina Inställningar för att nå val gällande mail.
LinkedIn bygger på kontakter av olika grad och du behöver 50 för att nå en fullständig profil. Förstahands kontakter är människor som du har lagt till på LinkedIn, ni har båda bekräftat att ni känner varandra eller vill lära känna varandra och har varandra i era respektive nätverk på LinkedIn. Andra gradens kontakter är en av dina kontakters kontakt, det vill säga en kontakt som finns i en av dina kontaktersnätverk men som du inte har i ditt nätverk. Tredje gradens kontakt är ytterliggare ett steg bort, en kontakts kontakt kontakt (mycket kontakt!) helt enkelt.
När du söker jobb är det av flera olika anledningar bra att ha kontakter på LinkedIn. Som jag nämnde i den första bloggposten förmedlas 3 av 4 jobb via kontakter. Så nätverkar du och är aktiv med att lägga till kontakter på LinkedIn borde med all rimlighet dina chanser till att skaffa ett jobb öka. Ett tips till både dig som är öppet arbetssökande och mer dolt arbetssökande, det vill säga att din arbetsgivare inte känner till att du söker jobb, är att lägga till rekryterare på LinkedIn. Skriv en kort förklaring vad du vill och hur din situation ser ut, de som jobbar med rekrytering är ofta väldigt benägna att hjälpa dig om de kan. (Vill du dölja att det syns vilka du lägger till på LinkedIn? Klicka på ditt namn upp tilla höger Inställningar-Profil-Välj vilka som kan se ditt aktivitetsflöde-Bara du)
LinkedIn begränsar möjligheterna till att söka på kontakter utanför ditt 1:a,2:a och 3:e handsnätverk och begränsar dessutom din möjlighet kontakta människor till bara dina 1:a hands kontakter.
Det finns flera olika sätt att lägga till kontakter på. Det enklaste sättet är att helt enkelt söka upp den person du vill lägga till. Uppe till höger finns ett sökfält där du knappar in den person du vill hitta. Var noga med att det står Personer framför sökrutan.
När personen sedan dyker upp. Klicka dig antingen in på personens profil eller om du vill lägga till personen direkt på Skapa kontakt.
Efter du klickat på Skapa kontakt får du upp en lista med olika förslag på hur du känner personen du försöker lägga till. LinkedIn låter dig nämligen inte lägga till personer som du inte känner. På något sätt måste du därför ange hur ni känner varandra. Det här är en vanlig fråga jag får, vad ska man välja om man inte känner varandra här men ändå vill lägga till någon? Svaret är enkelt; det spelar inte så stor roll vad du väljer här sålänge du skriver en personlig hälsning i rutan längst ned. För skickar du ut en förfrågan lite random utan att tydligt säga vad det är du vill då väljer folk att inte lägga till och lyssna på dig men lägger du till någon och förklarar vem du är och varför du vill ha kontakt då brukar de flesta acceptera förfrågan. Dessutom är det så att hur ni känner varandra visas inte publikt utan visas bara för personen du skickar din förfrågan till. (En liten lustig detalj, längst ner kan du välja Jag känner inte…. Väljer du det här får du inte lägga till personen. Mycket oklart varför den finns överhuvudtaget.)
Ett alternativ till att söka fram människor är att klicka på Kontakter i menyn längst upp och sedan välja Lägg till kontakter. Du kommer då få en rad alternativ som underlättar ditt kontaktskapande.
Kollegor låter dig se personer som du tidigare har arbetat med. Du får se 50 personer från varje arbetsställe. När du skickat ut inbjudningar till 10 får du upp 10 nya förslag. Notera att om du arbetar i en stor organisation är det här ett rätt trubbigt verktyg, du får upp många förslag som är orelevanta.
Skolkamrater låter dig lägga till människor som gått på samma skola under samma period som du. Även detta är än så länge ett relativt trubbigt verktyg då LinkedIn inte tar hänsyn till vilket program du gått eller under vilka exakta år du gått på skolan utan bara matchar dig med folk från samma period och samma skola.
Sist men absolut inte minst finns Personer du kanske känner. Utifrån det du har angett på din LinkedIn-profil och vilka kontakter du har ger LinkedIn dig förslag på människor som LinkedIn tror att du känner. Det här är det smidigaste sättet att lägga till folk på om du har ett tiotal kontaker och en hyfsad LinkedIn-profil. Tidigare var du tvungen att lägga till alla en och en men numer låter LinkedIn dig lägga till alla från ett specifikt företag eller specifik skola. Mycket smidigt.
Genom att lägga till kontakter i ditt nätverk får du inte bara en uppdatering på var i arbetslivet de befinner sig utan också tillgång till deras nätverk genom andra- och tredjehands kontakter. Genom att hålla koll på sitt nätverk och var folk befinner sig kan du genom LinkedIn hitta kontaktvägar in på företag och organisationer. När du bygger nätverk finns det två sätt att göra detta på. Du kan antingen sträva efter att bygga ett så stort nätverk som möjligt vilket för med sig att du får en bred kontaktyta mot företag. Nackdelen med att bygga ett nätverk såhär, förutom att det tar tid är att kontakterna här blir relativt lösa. Om du vill bygga stort är det inte säkert att du träffat alla du lägger till eller ens haft en mailkonversation med alla. Benägenheten att hjälpa till sjunker därför en smula. Det andra sättet är att se till att lägga till alla du känner och ett fåtal du inte känner men som du verkligen vill lära känna antingen via mail eller att du ser till att träffa vederbörande i levande livet så att säga.
Både på min nuvarande arbetsplats och min tidigare har jag snappat upp några saker jag inte riktigt förstår. Det verkar som om en del företagsledare/arbetsgivare ute i Sverige oroar sig för att anställa en kandidat som är på väg FRÅN en arbetsplats. Arbetsgivaren vill hellre anställa en kandidat som är på väg TILL just deras företag. I min värld är det här inte två olika scenarion utan ett och samma. En kandidat som vill till det rekryterande företaget måste ju någonstans ha gjort ett val att gå från det företag han/hon arbetar hos nu?
En annan sak som påverkar både en del arbetsgivare och rekryterare är kandidater som varit arbetssökande en längre tid. Vad som är att se som”en längre tid” är i och för sig en subjektiv bedömning. Hur eller hur, att en kandidat har varit arbetssökande en längre tid så här i efterdyningarna av en rejäl lågkonjunktur uppfattar inte jag som så vidare konstigt. Det är snarare så att de personer som inte drabbats av arbetslösheten ska se sig som lyckligt lottade.
Så. Är tanken då att urvalet ska stå mellan kandidater utan de här förutsättningarna? Blir det då särskilt många kandidater kvar?
Samtidigt har vi hög arbetslöshet i Sverige. En del vill t.o.m. kalla den för mass-arbetslöshet. Är det här en klassisk ”vad vi kan få vill vi inte ha”? Är det för lite utmaning att välja någon av de sökande kandidaterna? Är det jakten som är det spännande? Eller är det så enkelt att företagare/arbetsgivare insett att de kan kräva mer av de rekryterare de anlitar? Har rekryteringsföretag och head hunting företag vant arbetsgivare vid att de kan få vilken kandidat som helst, bara de pekar? Blir inte effekten att de kandidater som arbetsgivare vill anställa, och därför även rekryterare vill komma i kontakt med, blir de kandidater som faktiskt inte visat något intresse för den aktuella tjänsten?
Kan det vara en bidragande orsak till att LinkedIn blivit stort och fortsätter att växa? Kan det också vara en bidragande faktor till att headhunting-bolag är så populära? Jag har inga färdiga svar, det här inlägget handlar mer om observationer jag gjort den senaste tiden. Inom sourcing och search, som jag själv jobbar inom, pratas det då och då om hur vi på bästa sätt ska kunna komma i kontakt med passande kandidater som inte vet om att de faktiskt söker nya arbetsmöjligheter. Helst innan konkurrenterna. Där har LinkedIn blivit ett bra arbetsredskap för många rekryterare, researchers och head hunters. Samtidigt verkar en tendens ha uppstått hos kandidater med populär profil , nämligen den att de inte bara väntar på, utan snarare räknar med, ett samtal från något av alla rekryterings- och head hunting-företag.
Jag är i början av mitt yrkesliv och ser fram emot att få vara med om 10 år och se hur arbetsmarknaden i Sverige har förändrats. Rekryteringsbranschen är förhållandevis ung och växer stadigt. Konsultverksamheter breder ut sig tack vare den head count-hets som infunnit sig inom många verksamheter. Min känsla är att det här bara är början på en ny era. Fler sociala plattformar kommer att komma. Rekryterare och arbetsgivare kommer uppfinna nya sätt att hitta de bästa kandidaterna före alla andra. Search, urval och head hunting kommer fortsätta att utvecklas. Som jag just skrev. Det här är bara början.
Vad LinkedIn är vet nog de flesta vid det här laget. Nu har man släppt en app till iPad och den är efterlängtad, i alla fall från mitt håll. Att sitta med den lilla iPhone-appen på paddan har kännts sådär. Jag tycker appen är snygg!
Du möts av tre val när du startar appen. ”All Updates” är väldigt mycket som det låter som. Uppdateringar från olika håll, främst från LinkedIn Today verkar det som. Men på vänster sidan kan du också synka din kalender med din LinkedIn och på så sätt få tillgång till LinkedIn-profilerna på dem du ska möta. Snyggt men är det användbart? Du ser också vem som tittat på din profil och vilka som nyligen bytt jobb. Till sist är det en liten ruta där du ser vad dina kollegor har för sig, om de har för sig något på LinkedIn vill säga.
Den andra knappen ”You” är också (förvånande nog) precis som den låter. Den låter dig se din profil, vem som tittat på din profil, personer du kanske känner och vilka dina kontakter är. Dessutom får du en rätt snygg översikt på vad du delat med dig av på din LinkedIn-profil. Vågar vi hoppas på att det snart kommer push när någon kommenterar en status hos dig också? Sveper man åt höger får man fram sitt CV. Inga konstigheter.
Sista knappen är Inbox. Även den precis som den låter. Låter dig se din inbox. Liknande gränssnitt som på mailen.
Appen är såklart gratis så det är bara att tanka ner den.
PS. Har bloggat om den utmärkta CardMunch-appen från LinkedIn här tidigare. Ladda ner den, en grym app.
Vad är LinkedIn Skills egentligen? Vi ska försöka reda ut detta och hur du som HR-person kan nyttja LinkedIn Skills.
LinkedIn Skills har snart ett år på nacken men är fortfarande i beta-stadie. De flesta känner nog till att skills visas på din profil på LinkedIn men färre kanske är medvetna om att dessa skills (eller ”Kompetens” som de översatt det till på svenska) också går att klicka på och få fram en mängd information kring. Du kan nå den informationen på två sätt, ett är att klicka på den i din profil eller genom att klicka på Mer/More uppe i menyn och sedan välja Kompetens/Skills därefter skriver du in den kompetens du vill söka upp.
Väl inne på den sökta kompetensen visas en massa information kring den valda kompetensen. I den stora rutan i mitten definieras den valda kompetensen och du kan också enkelt lägga till den till din profil om du skulle önska. Under rutan kommer de som anses som experter inom området upp, hur dessa väljs vet jag inte exakt men misstänker att det har med förekomsten av ordet i profilen att göra. Någon som vet säkert? Under detta listas grupper som hör ihop med kompetensen.
Till vänster får du förslag på kompetenser som liknar eller är relaterade till den kompetens du tittar på. Till vänster finns det snygga små staplar som visar hur kompetensen du tittar på växer, det vill säga läggs till på folks profiler, jämfört med andra liknande kompetenser, hur många det är på LinkedIn som angivit att de kan denna kompetens och hur åldersfördelningen är bland dem. På detta sätt kan du se om det är en kompetens som är på uppgång och kanske något du behöver lära dig för att hänga med i utvecklingen.
Under de snygga staplarna ges förslag på företag där kompetensen är vanligt förekommande och finns det jobb som matchar kompetensen visas även dessa här. Tillsist visar LinkedIn platser där denna kompetens är vanligt angiven.
Hur kan vi som HR-personer använda oss av detta då? Jag ser en rad användningsområden där detta kan komma att nyttjas. Se till att bevaka nyckelkompetenser på ditt företag, hur står dem sig? Är det någon annan kompetens som kommer starkt? Är det värt att ta i beaktning? På sikt kommer detta också utgöra en utmärkt rekryteringsgrund, du kan hålla koll på vilka som anses som experter inom sitt området och försöka rekrytera över dem. Ett annat alternativ är när du letar konsulthjälp – sök på kompetensen och se om din konsult återfinns på listan som expert? De senare exemplen dröjer nog innan vi får se i Sverige men en utveckling åt detta håll är fullt möjlig i Sverige.
Tillhör du dem som tycker att mailflödet från LinkedIn aldrig tar slut? Du är troligtvis inte ensam. Som standard skickar LinkedIn ut i princip allt som händer på LinkedIn direkt till den mail du angett som standardmail på Linkedin men detta går genom ett par enkla handgrepp att justera!
Börja med att hålla pekaren på ditt namn uppe till höger. Välj sedan Settings/Inställningar.
Du får du upp lite kontoinformation samt en meny under din kontoinformation. Klicka på E-postinställningar/Email Preferences. Vi ska nu gå in och redigera i två kategorier, markerade nedan.
Vi börjar med Ställ in hur ofta du vill få e-post/Set the frequency of e-mail. Under den här menyn ställer du bland annat in om du vill få ett individuellt mail för varje kontaktförfrågan som skickas till dig och hur ofta sammanfattningar av vad som sker i ditt nätverk skall skickas till dig. Hur du ställer in dessa inställningar tycker jag beror på hur ofta du är inne på LinkedIn. Är du inne varje dag behöver du kanske inte få några mail alls medan om du har lätt att glömma av att kolla LinkedIn kanske vill ha en uppdatering per vecka. Här finns såklart inget rätt eller fel utan du avgör själv hur du vill bli uppdaterad. Bredvid varje kategori hittar du ett litet frågetecken som förklarar vad varje enskild rubrik rör. När du är klar tryck på Spara Ändringar/Save changes.
Den andra vi ska ställa in Välj hur ofta du vill få e-postsammandrag/Set the frequency of group digest e-mails styr hur mycket email som skickas till dig från de grupper du är med i. Är det någon grupp du vill hålla särskild koll på kan det vara bra med dagliga eller veckovis uppdateringar. Andra grupper kanske du är inne på ofta ändå och inte behöver få en sammanställning av via mail. När du valt hur du vill uppdateras på dina grupper väl Spara Ändringar/Save Changes. Uppdateringar av gruppmail kan du också styra när du går med i en grupp eller via en gruppsida. När du är inne i en grupp tryck på Mer/More och sedan Dina Inställningar/Your Settings för att nå val gällande mail.
Gällande grupper tycker jag såklart du ska vara med i vår grupp HR Sweden och även lägga till mig på LinkedIn!
Under det senaste halvåret har jag funderat över behovet av sociala medier. Framförallt har jag funderat på och fascinerats av vissa företags icke-behov av dessa. Jag bor och är verksam på en mindre ort och de företagsledare jag pratat med här bryr sig knappt om det parallella universum som sociala medier och internet utgör. Det kom förstås som en total chock för mig som är, eller åtminstone har försökt vara en aktiv användare av socialt nätverkande på internet under flera år (framför allt bloggar, Facebook, Twitter och LinkedIn). Detta beteende frodades bra under tiden jag bodde och var verksam i Uppsala, som nuförtiden räknas till Stockholm, med andra ord ett storstadsområde.
Storstadsområdena i Sverige har, enligt min uppfattning, andra förutsättningar än många andra delar av Sverige. Där jag kommer ifrån säger man halvt hånfullt och med andra halvan fylld av avundsjuka att ”allt funkar i storstäderna”. De flesta affärsidér går att komma runt med i storstäderna, bara man når ut till sin målgrupp med infon att man existerar. Där kommer de sociala medierna in. I storstadsregionerna förutsätter företagets överlevnad ett aktivt liv på internetbaserade sociala nätverk. Företagen måste få människor att veta att just deras företag finns, företagsnamnet måste spridas och det helst fort. Annars drunknar lätt företaget i mängden av alla andra företag i regionen och försvinner. I storstadsområdena måste det snackas om ditt företag annars dör du. Du måste sticka ut för att överleva och bli ihågkommen.
I småstadsregioner verkar världsordningen fungera på ett lite annorlunda sätt om jag ska tro mina egna iakttagelser. På mindre orter verkar devisen vara att så länge ingen snackar om ditt företag finns det antagligen ingen smuts i närheten av företaget heller. Därför finns en stor skepsis mot nätverkande på internet hos företagare i småortsregionen. Företagare kan i åratal ha arbetat med att fylla sitt företagsnamn med ett visst anseende via den äldre formen av nätverkande som tex mingel, sammankomster i loge som t ex Lions eller Odd Fellow, sportklubbar, etc. Att då lämna ut sitt väl vårdade företagsnamn till allmän beskådan, med risk även för allmän bespottning, är inget som direkt lockar företagsledarna här. Det att finnas i sociala medier är att släppa på kontrollen och att släppa på kontrollen kan innebära ja… vadå? På en mindre ort bör du smälta in, nästan försvinna, för att överleva. Om ditt företag sticker ut ökar risken att det förknippas med negativa rykten. Genom att befinna dig inom ”den gråa massan” av företagsvärlden ökar chansen för överlevnad. Det verkar i alla fall vara vad en del företagsledare anser.
Vad tror ni? Är sociala medier och nätverkande över internet något som i dagsläget är ett storstadssyndrom? Kan det vara så att i storstäderna är geografiska avstånden förhållandevis stora och då underlättar kanske internet, medan det på småorter spelar mindre roll då de geografiska avstånden är mindre? Eller vad kan skillnaderna bero på?
Behöver du ett nytt HRM-system? För att fixa lön och strategisk HR? För det är väl det HRM-system gör, eller?
Nej, förstås inte. ”Att fixa lön” kräver sitt och att arbeta med strategisk HR kräver annat. Men likväl är det inte ovanligt att detta är en utgångspunkt i organisationer som formulerar behov av att göra något åt sitt nu.
Och så går man ut på stan och ”shoppar loss”… Utom när det gäller offentlig sektor som har att ta hänsyn till LOU, Lagen om Offentlig Upphandling.
Gemensamt för alla organisationer är dock att det bör finnas en beställare som tydligt och uthålligt kan stå för organisationens framtida behov uttryckta i en kravspecifikation där kraven fångats upp genom en processbeskrivning där roller (vem ska göra vad), aktiviteter (vad ska göras) och kronologi (i vilken ordning ska saker göras) har beskrivits och som utgör grund för de testfall där processen att rekrytera, att anställa, att lönerevidera osv. har beskrivits i konkreta steg för att en utvärderingsgrupp som med verksamhetens fokus ska kunna värdera de alternativa lösningar som erbjuds utifrån den
upphandlings/förhandlingsprocess som är känd och kommunicerad och tidsplanerad.
Men detta visste du förstås redan?