Ja, jag vet. Jag har pratat om Twitter förut men den här gången blir det personligt. Inga siffror, inga guider och inga tips på vem du ska följa eller inte följa. Istället blir det en kort summering av mina strax över sju månader på Twitter och hyllning till Twitter.
För Twitter är sannerligen en fantastisk plats. Var annars hittar du en smältdegel av positiva, glada, sociala och trevliga människor som du med bara via ett par knapptryckningar kan kommunicera med? I början gick det om jag ska vara ärlig rätt trögt. Att veta vem man ska följa och hur man ska uttrycka sig på bara 140 tecken var svårt men som med mycket annat blir allt bättre med lite träning och vänliga instruktioner om hur man ska göra. Efterhand upptäcker man guldkorn som i sin tur har guldkorn som i sin tur…och efter ett tag har man ett gäng som man följer och tycker är intressanta. Förhoppningsvis har man också en dialog om både ditt och datt med dem.
Jag har kommit att gilla Twitter för dess enkelhet. Det krävs inga romaner, inga djupa och långa inlägg eller svulstiga beskrivningar om vad du hittat på den senaste timmen. Du har 140 tecken på dig att säga det du vill säga.
Jag gillar också Twitter för det öppna klimatet. Folk är vänliga, sociala och positiva. Att ta del av andras tankar, idéer och åsikter gör att man själv kommer till nya insikter och får nya tankar.
Via Twitter kommer i alla fall jag i kontakt med människor som jag troligtvis inte skulle kommit i kontakt med tidigare. Via fika, luncher och löprundor (!) har vi tagit steget ut från internet och träffat varanda ”på riktigt” vilket ger ytterligare dimension till att ”bara” prata på Twitter.
Det har varit mycket fokus på rekrytering och användning av sociala medier här på bloggen och visst kan man använda Twitter till att rekrytera men här är det långsiktiga och relationsbyggande tänkandet mer värt en det kortsiktiga och ytliga. I dagarna hoppas jag att min första rekrytering via Twitter går i lås och det är en person som jag stiftade bekantskap med i vintras. Det finns förvisso tekniker och trix för att hitta kandidater snabbt men värdet såsom jag ser det ligger i det långsiktiga. I och med att det är i det långsiktiga som vinsten ligger så tar Twitter också tid. Att gå in en gång i månaden och skriva går inte, för att få ut det mesta utav det måste du ge det tid och våga ge dig in i dialoger.
Twitter är bra på många sätt men framförallt annat så är det kul. Och som jag alltid brukade fråga mina skidskolebarn på den tiden det begav sig, ”Vad är det viktigaste när vi åker skidor?! Att vi har kul!” Lika sant när man åker skidor som när man ska börja Twittra.
Vi ses på Twitter!
(@jsundlo)
