”Vikten av HR kommer att öka.” 

Visst är det lite häftigt att ett så litet land som Sverige lyckats få fram en så stor mängd företag
som hävdar sig internationellt? Vårt lilla land här uppe i norr förser världen med möbler, musik
och kompressorer, och det senare är vad den här artikeln handlar om. Eller, vi kommer kanske
inte prata så mycket om kompressorer i sig, som är en av de många produkter bolaget har i sin
produktportfölj, men om bolaget som tillverkar dem och deras HR-direktör. Jag har nämligen
varit och besökt Cecilia Sandberg, som med energi och hjärta leder Atlas Copcos HR-avdelning
att navigera framåt.

Vi träffas på Atlas Copcos huvudkontor i Sickla, området där Atlas Copco suttit sedan 1898. Är
man bara en gnutta historieintresserad, så kittlar det i magen att beträda ett stycke verklig
industrihistoria. Cecilia möter upp mig i receptionen där det hela tiden kommer och går
människor i en strid ström. Därifrån letar vi oss in till ett konferensrum för att kunna tala i lugn
och ro.

Cecilia, berätta mer om dig och hur du hamnade inom HR?
”Det var lite av en slump. Jag hade tänkt att bli jurist men så berättade en kompis om P-linjen
och hur nära det var kopplat till både affären och människorna. Det lät ju oerhört spännande!
Jag kommer från en familj med många egenföretagare och har själv jobbat många år inom
servicebranschen, så kombinationen kändes perfekt. Det är för övrigt en nyttig skola att jobba i
servicebranschen och få lära sig att möta människor, det är knappt en enda situation som jag
inte stött på där. Under P-linjen gjorde jag praktik på en klassisk affärsresebyrå, Nyman &
Schultz, vilket var fantastiskt. När jag sedan var klar med både praktik och P-linje var
90-talskrisen som värst, så jag fortsatte studera och var tidig med att gå ett masterprogram. Efter
ett tag ringde Nyman & Schultz och frågade om inte jag skulle börja inom HR där och det ville
jag ju såklart!”

När har du utvecklats som mest i din yrkesroll?
”Alla roller har burit sin charm och jag är en sådan som oftare säger ja än nej till nya
utmaningar. Det har gjort att möjligheter har öppnat sig. Jag har också haft väldigt bra
coachande chefer.

Jag har heller aldrig lagt upp en taktik för min karriär. Jag har gjort vad jag tyckt varit roligt
och intressant och fokuserat på att leverera värde där jag är.

En sak som format mig mycket, är att jag som 17-åring åkte som utbytesstudent till USA. Mina
föräldrar var enormt skeptiska till det men jag var superbestämd om att det här var något jag
skulle göra. Jag hamnade i en fantastisk afro-amerikansk värdfamilj. Det danade mig på djupet
i synen på olika kulturer och förståelsen och vikten av allas lika värde. ”

I din roll som Senior Vice President HR på Atlas Copco, hur ser en dag ut för dig?
”Det är som ett lapptäcke av saker, högt och lågt. Just nu är det mycket fokus på
remuneration, eftersom det är den tiden på året. Men det är verkligen många olika saker.
Jag har ett litet starkt specialistteam, lokaliserade i Sverige, Belgien och Kina. Det är roligt att
de som är specialister på sina respektive områden har fått mig med bred generalistkompetens
som chef.

Jag är superstolt över dem. Tillsammans ansvarar vi för gruppgemensamma processer. Från
Compensation & Benefits som jobbar med lönestrukturer och global mobilitet för alla våra 70
länder, till talent management som säkerställer att vi att vi attraherar och rekryterar rätt. Och
inte att förglömma vårt globala HR Information Systems team som leder vår digitala resa.

Vi försöker hela tiden att tänka utifrån och in. Vi vill vara synliga ute i organisationen och inte
driva processerna från huvudkontoret i Nacka. Det är viktigt för oss att vara en
HR-organisation som bär våra starka värderingar och kultur, vi vill vara kittet som håller ihop
helheten. Om vi kan få medarbetare att känna att de kan utvecklas och växa hos oss, att de
får driva kundnära projekt och leverera värde, då har vi lyckats.”

Inom HR, vad gör ni riktigt bra på Atlas Copco och vad skulle kunna bli bättre?
“Vi är nära affären och har alltid varit det. Hos oss rapporterar HR till linjen och har alltid gjort så.
Det gör det förvisso svårare för mig och de globala funktionerna, men det blir lättare och bättre
för t ex våra medarbetare i Mexico. De kommer ha nära till ”sin” HR-person. Jag är stolt över
att vi levererar ett värde till bolaget och att vi har en så stark samarbetskultur inom HR.

Sedan är det fortfarande så att vi går upp lite för mycket i vår profession emellanåt, att vi
överkompenserar saker. Vi måste hela, hela tiden tänka på vem mottagaren är och vad
nyttan är.”

Om vi tittar på HR som yrkesgrupp, hur tror du vår framtid ser ut?
”Vikten av HR kommer att öka, det är jag säker på. I den digitala resan som mer eller mindre
alla bolag står inför kommer HR behövas för att hjälpa till att driva den förändringen. Inte
minst när det kommer till alla frågor som uppstår när det gäller ledarskap. Hur jobbar vi
multifunktionellt och tvärs över organisationen i teams? Hur får vi människor att växa och gör
dem redo för en allt mer digital arbetsplats? Det är sjukt spännande!”

Och till sist, om du hade fått ge ett råd till någon som står i början av sin ”HR-karriär –
vad skulle det då bli?
”Jag har blivit uppsagd och det är inte dumt att ha erfarenhet av det. Nu säger jag inte att
folk nödvändigtvis ska gå ut och bli uppsagda, men det var en nyttig erfarenhet. Förr eller
senare kommer de flesta inom HR hamna i att leda neddragning eller omorganisation av
något slag. Det har hjälpt mig i de samtal som du oundvikligen kommer ha som HR.

Ta på dig ledaransvar om du får möjligheten. Att ha egen ledarerfarenhet när du ska coacha
och guida chefer ger tyngd och får dig också att tänka utifrån ledarens perspektiv och inte
bara HR.

En gång fick jag ett erbjudande om att ta jobb i linjen och jag ångrar att jag inte tog det. Det
gäller att våga testa på många olika saker och att tänka bredd. Göra dig unik utan att
någonsin tumma på dina värderingar. Vårt jobb handlar om att hålla kompassen, men också att
kalla en spade för en spade. Våga stå upp för dig själv och det du tror på. Och ge dig själv tid
att bygga din erfarenhetsbank.

Och till sist, ta inte dig själv på för stort allvar och ha kul.”

Jag skulle kunna ha suttit två timmar till med Cecilia, men till slut blir det dags att runda av
intervjun. Att hon gillar sitt jobb råder det inget tvivel om och det är en befrielse att träffa en så
högt uppsatt person inom arbetslivet som verkligen lever som hon lär. Hon tar inte sig själv på
för stort allvar och det är viktigt. Jag tycker ett vanligt missförstånd är att man måste vara
allvarlig för att kunna vara seriös. Därför är det underbart att träffa någon som förstår
skillnaden. För att Cecilia är en hårt arbetande HR-chef som är seriös när det gäller sitt arbete,
det råder det inga tvivel om.