För lite mer än en vecka sedan introducerade LinkedIn något som kallas Showcase Pages och vad är då detta? Enligt LinkedIn själva är det som en undersida till din företagssida. Men varför vill ha en undersida?
Säg att du är ett företag som har dedikerade fans inom separata produktkategorier – showcase pages blir då ett sätt att kommunicera med dina fans kring en given produktserie eller ett separat varumärke, skiljt från moderbloaget. Som exempel lyfts Microsoft och deras Office-showcase page. Exempel som jag själv kan komma att tänka på är företag som har flera olika varumärken så som tillexempel Unilever och vill samla dem under ett paraply. Du kan skapa upp till 10 olika sidor men vill du ha fler än så säger LinkedIn att dom inte är omöjliga. Kostar det något då? Inte en krona.
En funktion som jag hade uppskattat (och jag tror flera hade gjort det) hade varit möjligheten att få in e befintlig företagssida som en Showcase Page. Det går inte än så länge men LinkedIn säger att man jobbar på en sådan lösning, låt oss hoppas den kommer snart!
Att skapa en Showcase Page för din företagssida är enkelt.
1. Klicka på nedåtpilen bredvid den blå knappen ”Redigera” på företagssidan.
2. Välj ”Skapa en produktsida”.
3. Ange ett sidnamn och tilldela administratörer för din Showcase-sida.
(Du måste ha personen som du gör till admin i ditt nätverk för att göra hen till administratör.)
4. Klicka på Skapa sida
(Sidan finns och kan redigeras här, men visas ännu inte i sökresultat eller i de länkade sidorna som visas för ditt företags sida)
5. Antingen kan du eller någon av de eventuella administratörer du har tilldelat sidan n slutföra detaljer på Showcase sidan, för att sedan klicka på Publicera för att göra det hela offentligt.
Nu är det bara att börja uppdatera din Showcase-sida!
Vad ska man då ha den till som HR/rekryterare? Med lite kreativitet tror jag det går att använda Showcase Pages som ett kreativt rekryteringssätt och jag hoppas kunna återkomma i den frågan lite längre fram!
Argumenten som LinkedIn själva för fram är att man är ett nischat nätverk. Ett Facebook för yrkesverksamma om man så vill. Och stora är man. Med 1,5 miljoner svenskar i sina listor så är man utan tvekan Sveriges största CV-databas. Även om man lider lite av jobbsiternas stora problem, att folk inte är aktiva, så är min uppfattning att man har en högre grad av DAU (daily active users) än siter som uteslutande sysslar med jobbannonsering. Den senaste tidens förändringar på LinkedIn har dessutom bidragit till göra siten mer användbar även för oss som inte letar efter jobb. Till skillnad från Facebook är det också helt legitimt att skicka okända människor mail. En klar fördel för LinkedIn.
Problem med LinkedIn.
Min tidigare odelat positiva inställning till LinkedIn är numera lite tudelad. För även om det finns ett stort värde i nätverket, att man arbetar aktivit med att öka frekvensen av DAU och själva hävdar att man har mycket aktiva användare så är i alla fall min upplevelse att man emellanåt har svårt att få svar på mail till kandidater. Givetvis kan det ha att göra med hur mina mail ser ut men fler vittnar om det här. Det är helt enkelt ett ställe där kandidaterna vi alla vill åt, de passiva jobbsökarna, inte är inne på daglig basis och om dom är det inte egentligen är särskilt intresserade av att byta jobb.
Gör det ändå.
Men trots ovanstående invändningar är LinkedIn ett ställe att vara närvarande på. Det är ett ställe där många som är på väg att byta jobb hänger. Det blir allt mer viktigare att faktiskt ha en företagssida, om inte annat för att dina anställda skall kunna koppla ihop sig med ditt företag och på så sätt ge företaget lite gratisreklam. Har du ingen företagssida så har LinkedIn en bra och kort guide till det.
Grunden.
Grunden till allt på LinkedIn är din egen profil. Det är den du måste utgå ifrån oavsett vad du skall göra på LinkedIn. Starta med att göra den riktigt snygg. Och med snygg menar jag så komplett det går. Ta dig tid att fylla i allt. Även om det tar tid så är det en engångsgrej och du kommer av kandidater, kunder och andra bedömas mycket utifrån din profil. Att fylla i sin profil är inte särskilt svårt och LinkedIn hjälper dig hela vägen.
Steg två är att lägga fokus på företagssidan. Precis som din profil är det här sidan dina kandidater och kunder kommer att hamna på om du sköter dina kort rätt. Därför vill du att det i alla fall ska finnas:
Företagslogga
Header på din sida
Kort info om företaget
Har du ingen företagssida? Kolla in guiden. Har du en kanske du behöver påminnas lite om hur du uppdaterar den? När du har en sida du är nöjd med – se till att alla anställda kopplar ihop sig med rätt sida på LinkedIn. Om varje anställd har rätt företagssida angiven betyder det extra trafik till den. Tillhör du en globaljätte som bara har en sida – hör uppåt vem som ansvarar för den och be områd om ni skall koppla ihop er med den eller skapa en specifik för Sverige. Troligtvis finns det en strategi för detta.
Sen då?
Med en bra profil och en bra företagssida har du lagt en stabil grund för att kunna använda LinkedIn på ett bra sätt. Det första du vill testa nu är jobbannonser. LinkedIn låter dig köpa jobbannonser styckvis eller 10 i taget. Priset varierar något men det är generellt sett prisvärt. Har du en fördig annons är det hederliga CTRL-C/CTRL-V som gäller men tänk på två saker.
Välj en titel från LinkedIns lista. Anledningen till det är sökbarheten och matchning mot kandidater. Väljer du en som inte finns med i listan kommer det bli svårare för LinkedIn att matcha jobbet rätt.
Var noggrann när du väljer kategorier. Av samma orsak som ovan.
Du kan välja att skicka besökarna vidare till din jobbsite men du kan också låta alla söka jobbet direkt med sin LinkedIn-profil. Du får då ett mail med varje persons profil. Kan du så välj det senare alternativet.
Efter du fyllt i din jobbannons får du frågan om du vill lägga till annonsering. Om du inte jobbar på ett företag som har en obegränsad mängd pengar så är mitt förslag att du inte gör det. Testa först och se vad annonsen ger.
Det här är vad jag tycker du ska börja göra på LinkedIn. Gör du det gör du mer än 98% av alla svenska företag på LinkedIn. Sedan går det givetvis att utöka vad du gör. Det går att spendera en obegränsad mängd pengar på LinkedIn men mitt absoluta råd är att börja med det här. Det räcker nämligen väldigt långt.
Global Recruiting Trends är ett intressant initiativ från LinkedIn där man har frågat 3379 HR- och rekryteringsansvariga i 17 länder om olika trender och tendenser inom rekrytering. Har skummat igenom rapporten på deras webbsida tidigare men igår fick jag en intressant rapport skickad till mig och den rör de främsta anledningarna till varför svenskar, enligt de HR-chefer som tillfrågats, säger upp sig.Nordiska HR-ansvariga uppger att huvudanledningen är privata anledningar, tätt följt av brist på karriärmöjligheter samt missnöje med ersättning. Jämfört med det globala snittet är brist på utvecklings- och karriärmöjligheter en viktigare anledning i Sverige (39 mot 33 procent), medan dålig balans mellan arbets- och privatliv är en mindre viktig anledning lokalt (12 mot 19 procent).
1. Privata anledningar, till exempel karriärbyte, studier, hälsoanledningar,sabbatsår, pension (45 procent)
2. Brist på utvecklings- och karriärmöjligheter (39 procent)
3. Missnöje med kompensation och förmåner (36 procent)
4. Geografiska problem, till exempel med pendling eller flytt (17 procent)
5. Missnöje med ledning (16 procent)
6. Brist på utmaning i arbetet (16 procent)
7. Dålig relation med chef/personalansvarig (15 procent)
8. Brist på belöningar och erkännanden för arbetet (15 procent)
9. Dålig balans mellan arbets- och privatliv (12 procent)
10. Jobbet passade inte personens kompetens (9 procent)
För rekryterare inom vissa sektorer har LinkedIn blivit -Verktyget- att använda sig av när man kontaktar potentiella kandidater. Nedan tänkte jag dela med mig av tre hjälpsamma tips som jag försökt följa de senaste åren av tusentals (!) reach outs via vanliga LinkedIn och LinkedIn Recruiter.
Tonen. Personen du kontaktar har inte bett dig om att bli kontaktad. Faktum är att du avbryter personer i det den gör och tar upp lite av dennes tid (a.k.a ”Interruption Marketing”). Ha därför en god ton som visar att du förstår det och ha gärna med en passage där du får med ”.. i det fall detta inte alls är intressant för dig så får jag ursäkta att jag tog upp en del av din tid och önska en fortsatt trevlig vecka”. Jag vet att det tar tid, men gör det ändå. Inte minst inom IT så får anställda på vissa företag 5+ mail från headhunters i veckan – det blir ganska tröttsamt i längden. Stick ut från mängden med att vara extra trevlig och respektfull.
Översälj inte. Det spelar ingen roll om du sitter på ett rekryterings- eller headhuntingsbolag och headhuntar för en kunds räkning eller om du jobbar på ett produktbolag och headhuntar folk till den egna organisationen. Det kommer att ta onödig tid i anspråk för alla inblandade om du målar upp ett ”opportunity” som inte existerar. När du får ett svar på ditt initiala mail med frågor och nyfikenhet så var ärlig. Jag har tidigare själv suttit som rekryteringskonsult men sitter idag som rekryterare inhouse. Det finns en tydlig alternativkostnad förenad med att mottaga kandidater som kund till ett rekryteringsföretag när det visar sig att kandidaten sålts in på premisser som inte alls stämmer, en tämligen onödig kostnad för företaget och en ganska tråkig upplevelse för kandidaten.
Låt det ta tid. Det är klart att personer som jobbar på ett företag med någon form av provision – som majoriteten av rekryteringsföretagen gör – gärna vill nå en viss kvantitet reach outs. I den bästa av världar kanske också bara behöva skicka 1-2 mail till var och en av dem innan man slussar in dem på intervju? Men det som är mest profitabelt för en rekryteringskonsult är inte alltid det som är mest naturligt för en kandidat. Mitt råd är att snarare fråga; ”är du nöjd där du är idag eller blickar du mot nya möjligheter?” än att säga ”här är annonsen, kan jag ringa dig imorgon förmiddag?”. Låt det gå några mail; det är helt okej att man har en dialog med en person som inte själv aktivt söker jobb innan man placerar denna i en intervjusoffa några dagar senare. Det kan rentav hända att personen gör bättre ifrån sig på första intervjun om kontakten ni haft varit längre och personen både fått mer insikt i hur rollen som denne blivit kontaktad för ser ut men också processat och lekt med tanken att eventuellt röra på sig.
Sedan 2010 har vi på HR Sverige med ojämna mellanrum försökt lista ut hur många medlemmar LinkedIn har i Sverige. 2010 kom vårt första inlägg om LinkedIn och så här i backspegeln är det lite roligt att läsa sina egna jämförelser med AMS och Monster. Redan då hade LinkedIn 504 093 medlemmar i Sverige. Mina källor på LinkedIn har under dessa tre åren direkt eller indirekt bekräftat att våra mätningar ligger väldigt nära det verkliga medlemsantalet i Sverige. På senare tid har dock mätningarna på LinkedIn komplicerats av att det numera går att ha LinkedIn på svenska. Traditionellt sett har vi hela tiden mätt på engelska som språk i både profil och som språk på LinkedIn och då fått en relevant siffra. Numera är det två siffror att jobba med. Om vi väljer engelska som språk får vi idag 1 568 906 medlemmar på LinkedIn Sverige. Väljer vi svenska får vi 625 944 medlemmar på LinkedIn. Jag tror inte det går att räkna på totalen i det här fallet (2 194 850 medlemmar) och min tanke kring det grundar sig i att LinkedIn själva borde kommunicerat att man passerat två miljoner medlemmar och i att det troligtvis är så att många har LinkedIn på svenska men sin profil på engelska vilket gör att man dyker upp i båda. (Väldigt mycket en gissning.)
Så vad gör då? Jag har valt att bara använda mig av den engelska siffran. Jag tror den är mest rättvis och dessutom mer eller mindre säker historisk sett. Det finns minst 1 568 906 medlemmar på LinkedIn i Sverige. Reellt är den siffran högre tror jag och en gissning är att det ligger någonstans mellan 1,7 – 1,8 miljoner användare. Men 1 568 906 vågar jag mig på att skriva i granit eller som i detta fallet på en liten Infographic!
Det här inlägget har jag funderat på i ett halvår.
Det är 2013 och fortfarande vänder sig de flesta till tidningar och job-boards när det kommer till jobbannonser. Ofta med förklaringen ”så har vi alltid gjort”. Missförstå mig rätt här; tidningar och job-boards kan vara utmärkta kanaler om man har ett tydligt syfte, en tydlig bild vad man kan förvänta sig för resultat och goda kunskaper om vad dessa kanaler tidigare genererat. Men att annonsera det ”för att ni alltid gjort så” kan jag inte förstå. I en värld där vi har möjlighet att nå i princip alla via riktad annonsering och dessutom få svart på vitt om det genererar något har jag svårt att se varför man inte ska byta sitt annonseringsformat. I 9 fall av 10 kommer du dessutom spara pengar eftersom det oftast är snuskigt dyrt att annonsera i tidning och på job-boards.
Var ska du annonsera då? Google är inte ett tokigt val och hur du gör för att annonsera där kan du läsa bäst och enklast på Google Adwords egna webbplats. Således går jag inte in på det i det här blogginlägget. (Här kan även själva titeln på inlägget avslöja mig.) Däremot ska vi prata Facebook-annonsering. Och med en gång när jag börjar göra det säger de flesta – ”men Facebook går ju inte att annonsera jobb på det är alldeles för privat”. Inte sällan beklagar man sig samtidigt över all reklam som dykt upp på Facebook den senaste tiden. Men jo – det går alldeles utmärkt att annonsera jobb på Facebook och helt ärligt är jag less på allt gnäll om reklam på Facebook. Lika lite som du öppnar tidningen för att läsa reklamannonserna, lika lite öppnar du Facebook för att göra det men i båda fallen är reklamen en grundpelare för mediets existens. Jag tror att få är villiga att betala för vad Facebook skulle kosta utan reklam. Så återigen jo – Facebook går alldeles utmärkt att annonsera på. Men hur gör man då? I will show you.
Du behöver ha tre saker innan vi sätter igång. Ett Facebook-konto, ett kreditkort och en jobbannons som ligger online. Saknar du egen publiceringsplattform online så passa på att lägga upp din annons på AMS.
1. Logga in på ditt Facebook-konto. Väl inne i Facebook klicka på det lilla kugghjulet bredvid dit namn. Klicka på ”Annonsering/Annonsera på Facebook”. Klicka därefter på ”Skapa en annons”.
2. Du kommer nu till Facebooks annonsmodul. Vi utgår ifrån att det är ett jobb du vill marknadsföra och att det jobbet ligger på webben. Har du inte möjlighet att själv lägga upp jobb på din hemsida så kan jag rekommendera att du lägger upp ditt jobb på ams.se. För att kunna annonsera ett jobb behöver du ha det online på något sätt, det går inte att marknadsföra till exempel en mailadress.
Ta webbadressen till ditt jobb och klistra in den i fältet ”Välj ett mål på Facebook eller ange en URL:” Jag har i det här fallet såklart använt HR Sverige.
Rubrik är precis som det låter. Rubriken på din annons. Du har bara 25 tecken på dig så använd dem väl och tänk på att vara relevant för den målgrupp du vill nå.
Text är också som det låter. Den text som visas ihop med din annons. 90 tecken finns till förfogande och var kort men insäljande kring din tjänst.
Bild hämtas automatiskt om det finns på din webbplats men du kan också ladda upp en annan bild. Tänk på att bara använda bilder du har rättigheter till att använda.
Relaterad sida återkommer vi till.
3. Vi fortsätter neråt i annonsmodulen och här får du en förhandsvisning på hur din annons kommer se ut. Har ditt företag en Facebooksida som du är administratör för kan du här koppla ihop den. Det gör du under ”Nyhetsflödet-format”. En stor fördel med att göra detta är att du samtidigt som du marknadsför ett specifikt jobb också marknadsför er Facebook-sida. På sikt leder det förhoppningsvis till fler följare vilket är positivt eftersom du då får möjlighet att kommunicera med din målgrupp utan att köpa annonser.
Till vänster visas hur annonsen ser ut i det som kallas Nyhetsflödet, dvs det flöde som användarna ser när dom loggar in på Facebook. Det gör annonser lite mer integrerad och ”sneaky” än varianten till höger som har ett mer klassiskt annonsutformande. Du kan välja att annonsera med båda formaten om du har en Facebooksida, har du inte det begränsas du till att använda varianten till höger.
4. Nu kommer vi in på de roliga bitarna! Målgrupp är där du verkligen kan göra skillnad. Under hela processen kommer Facebook att berätta hur många du når genom de val du har gjort. Håll koll på ”Målgrupp” på högersidan.
Plats är inte så klurigt. Du kan välja på land eller en specifik ort. Kanonbra om ditt jobb bara är begränsat till en ort till exempel.
Ålder är lite känsligt och bör bara användas om det är absolut nödvändigt lika så är det förstås med Kön.
Exakta intressen är en utmärkt funktion för att nå de du vill nå. Här kan du verkligen söka på allt möjligt och söker du på ett sökord så föreslår Facebook genast närliggande kompetensområden vilket i alla fall jag tycker är väldigt smidigt. Att det är ett # före innebär att det är en kategorisökning och att Facebook tar in varianter på ordet. Bra för att täcka in alla varianter som finns kring ett ämnesområdet.
Breda kategorier är precis vad det låter som och jag tycker att de är lite för breda när det gäller jobbannonsering och gissar att det mer är anpassade till traditionell annonsering där man är ute efter ett brett spektra användare men i jobbsammanhang vet vi oftast exakt vilken kompetens vi letar efter.
Kontakter gör det möjligt att rikta annonsen mot folk som till exempel har varit med på ett event du anordnat eller gillar din företagssida. Kan vara bra om du vill ha lite extra synlighet mot din befintliga skara följare.
[pwal id=”50278372″ description=””]
Intresserad av och relationsstatus har jag aldrig använt mig av någonsin. Känns helt orelevant i jobbannonseringssammanhang. Använder du dessa är du en dålig människa.
Språk kan tyckas relevant men eftersom många använder profiler på t.ex engelska brukar jag strunta i den.
Utbildning är extremt bra. Kan användas för att nå personer som gått en viss utbildning tillexempel. Använd den ihop med Exakta intressen så får du ofta en fantastisk målgrupp när det kommer till att jobbannonsera.
Arbetsplatser är lite trubbigt i Sverige än. Alla arbetsgivare finns inte med men en del gör. Handlar mycket om moral. Kan man med att så öppet knycka från en konkurrent?
5. När du gjort klart din målgrupp är det dags att sätta en budget för din annonsering. I början tycker jag du skall gå ut försiktigt. Satsa en tusenlapp och se vad det ger. Är det första gången du lägger upp en annons ombeds du anger lite kontoinställningar – se till att få det rätt. Det är lite klurigt att ändra nämligen.
Namge sedan din kampanj. Vilken struktur du har på det väljer du själv men jag brukar ange månad och namn på annonsen. Välj sedan en Kampanjbudget. Du kan välja mellan att ange en budget för hela perioden eller att ange per dag. Fördelen med att ange per dag, som jag oftast brukar göra, är att det garanterat ger visningar över tiden som kampanjen skall gå. Väljer du livstidsbudget kan budgeten brännas iväg på ett par dagar vilket förstås kan vara bra också eftersom det innebär att din annons syns. Men med jobb vill man gärna att många ska se annonsen och då tycker jag det är fördelaktigt om den går över ett par dagar, alla dina tänka kandidater kanske inte är inne på Facebook varje dag och kan se annonsen.
Välj ett startdatum och ett slutdatum för din kampanj. Det beror på budget och tidsram för din annons.
Konverteringsspårning är en avancerad inställning som vi inte går in på just nu.
Optimering är däremot väldigt relevant och viktigt. Välj om du vill fokusera på synlighet (optimera för visningar) eller om du vill betala för faktiska klick (optimera för klick). Vilket du ska välja är svårt att avgöra. Jag har testat mig fram bland de två en längre tid och inte funnit någon större skillnad mellan alternativen. Oftast väljer jag nu klick när det gäller att annonsera externa länkar och visningar när det är ett inlägg från vår Facebook-sida jag vill sprida.
Prissättning hjälper Facebook till med. Vill du gå under det går det men det riskerar också att din annons inte visas. Går du över det driver du upp priset på annonserna så gör inte det..
När du är klar med allt. Klicka på Granska din beställning.
6. Eftersom det är första gången du lägger in en annons ombeds du nu ange betalmedel. Välj det du tycker är smidigast och fyll i uppgifterna som hör ihop med betalmedlet. Voila! Du är nu igång med din annons.
Vill du se hur det går för din annons klicka återigen på det lilla kugghjulet och välj ”Hantera Annonser”. Där dyker en lista på din annonser upp. Klicka på namnet och du kommer in till statistiksidan för den annonsen.
Jag tänker inte gå igenom varje statistikpunkt här men två är värda att nämna när det gäller URL-annonsering av den här sorten. Håll koll på Link Clicks och Frequency – det berättar hur din annons mår och hur den visas.
Har du frågor om Facebook-annonsering så fråga mig gärna i kommentarsfältet nedan så ska jag försöka hjälpa till så gott jag kan.
Klädföretaget Gina Tricot aviserade idag att man behöver se över sina kostnader och att 50 personer får lämna företaget. Vilket är såklart är tråkigt och säkerligen upprörande och känslosamt för de anställda på Gina Tricot. Och nu kanske det här är att göra en höna av en fjäder men under eftermiddagen skickar deras officiella Instagram-konto.
Och som sagt, kalla mig gärna känsligt men att samma dag som man annonserat att det sker neddragningar på sitt företag, att samma dag skicka ut den här bilden kan inte vara enligt handboken. Vi vet för visso inte så mycket om bilden. Det kan ju vara en medarbetare som verkligen längtar efter helgen? Men för mig symboliserar i alla fall den här bilden att det glappet mellan marknad och HR fortfarande alldeles för stort. Jag tror att HR behöver vara involverad mer i marknadsarbetet och vice versa i alla fall. Kanske ska det vara business as usual? Vad tycker du?
Vi kan tidigare i undersökningen, som besvarats av 2000 HR-personer runt om i Europa, läsa att 73% använder sig av sociala medier för att göra bakgrundskontroller. Jag kan logiskt sett förstå det. Vi lever i ett informationssamhälle där vi ständigt har tillgång till information om snart sett allt och alla hela tiden. Självklart är det då naturligt att vända sig till allsmäktige Google även när det gäller att rekrytera. Men. Och det mina vänner är ett stort men.
Det är fortfarande alldeles för godtyckligt vad det är för information som dyker upp där och när jag ser att numer ett för negativa faktorer är Publicering av olämpliga bilderoch nummer två är Publicering av olämpliga kommentarer kan jag inte annat än att bli nedstämd. För vem avgör vad som gör en bild olämplig? För att raljera lite, den sedan åtta generationer tillbaka frikyrklige rekryteraren lär ha andra preferenser än den new-age och frigjorde rekryteraren. Min poäng är helt enkelt att det är så fantastiskt godtyckligt och icke-vetenskapligt att det kryper i hela mig. Och visst arbetar även sociala medier positivt för kandidaten. Men även där kan jag inte låta bli att ifrågasätta användningen av sociala medier som ett verktyg för att ”validera” en bild. För så svårt är det inte att skapa den bild man skulle vilja vara snarare än att visa den man faktiskt är. Och min rädsla är att vi sätter för stor tilltro till sociala medier och den bild som internet kan visa upp. Och det gäller både positiva och negativa faktorer.
Så när ska vi lära oss? Har vi verkligen inte kommit längre än så här? 73%. Vi borde skämmas.
Det här inlägget har jag funderat på länge. Sägas skall också att det här inlägget är skrivet för dig som i alla fall vet vad Facebook är och ungefär hur en Facebooksida ser ut. Jag har tidigare bloggat om hur jag tycker man som rekryteringsföretag eller HR-avdelning ska hantera Twitter och Instagram. Men Facebook har tagit emot lite. Det är ett känsligt ämne för många fortfarande. När jag är ute och träffar HR-chefer så är det under avdelningen Facebook som man protesterar vildast. Men vi återkommer till den biten.
Att säga att Facebook är känt är ett understatement. Även om min 93-åriga moster själv inte har det så vet hon vad det är. Alla har en åsikt om det.
LinkedIn är inga konstigheter. När jag pratar om det köper alla det. LinkedIn har lyckats bygga ett stabilt varumärke som ett professionellt nätverk och gör dessutom bra med pengar på det vilket jag tror skänker legitmitet åt nätverket. Att man har en svensk säljavdelning som är aktiv skänker ytterliggare trovärdighet till nätverket. Men det här blogginlägget ska inte handla om LinkedIn utan Facebook så åter dit.
Störst
För det finns ett faktum som inte går att ignorera anser jag. Facebook är utan tvekan det största sociala mediet som finns i Sverige idag. Strax under 5 miljoner medlemmar är aktiva på nätverket. Oddsen på att du har någon på din arbetsplats som är med är extremt låga. Och det är just därför jag tycker det är så viktigt att du som HR-person har kunskap och insikt i plattformen. Det kan tyckas att den här diskussionen inte skulle behövas tas 2013 men det gör den. HR har inte koll på de här bitarna är min definitiva uppfattning. Men om vi konstaterar och kommer överrens om att HR bör ha koll på Facebook – vad ska man då göra där?
Ta kontroll!
Först och främst ska du bevaka, det är jag inne på redan här. Har ni ingen Facebook-sida? Skapa en. Har ni en? Kontakta den person som är ansvarig och be att får vara med på möten kring den etc. Vad du vill ha fram? Hur sidan uppfattas från ett HR-perspektiv och vad är då det? Det självklara för många är rekryteringsperspektivet så låt oss fokusera på det först.
Rekryteringsperspektivet.
Först och främst. När det gäller Facebook – tänk inte tanken ”Det är nog bra med en karriärsida och en vanlig sida.” Det är det inte. Det är dyrt och ineffektivt att driva fans till två ställen – samla dem på ett ställe. Jag lovar att både ditt arbetsgivarvarumärke och ”vanliga” varumärke får plats på samma Facebooksida. Använd istället en app för lediga jobb. Varför ska du göra det? Därför att en app automatiskt hämtar alla dina lediga jobb från din hemsida och visar dem på Facebook. Det möjliggör för att folk som följer dig hittar in till dina lediga jobb. Det finns ett otal appar på marknaden där de billigaste och enklaste kostar runt 2000 kr/år och de lite mer avancerade kostar runt 25000kr/år. Vi använder Work4 och jag är ohyggligt nöjd med den appen. Den är i mina ögon den absolut bästa appen på marknaden. (Ett bevis på det är väl att Facebook själva började använda den för att visa sina lediga jobb) Alternativ till den är Jobcast eller Jobvite. Det du letar efter är en app som klarar två saker utöver att kunna visa annonser:
1. Visa statistik.
Kan låta självklart men är det inte. Att kunna visa i realtid hur många som besöker jobbet och som faktiskt söker jobbet är ett krav. Detta för att du som publicerar ska kunna laborera och justera annonser för maximal spridning och maximal effekt. (Dvs att du får in ansökningar)
2. Korspublicera
En automatisk funktion som korspublicerar annonsen över plattformar är också basic. Sparar dig enormt mycket tid.
Att köpa en svensk app för att visa jobb är dyrt, dåligt och dumt IMHO. Det finns ingen app på svenska marknaden som slår de utländska. När du har skaffat din app så laborera med poster i din Timeline som hänvisar till din app eller till din annons på din hemsida. Syftet är att driva trafik till din annons. Vad funkar bäst? En rolig text? En bild på en katt? Laborera och testa. Det är enda sättet att lista ut vad just dina följare gillar.
Någonstans här brukar protesterna komma. ”Vill verkligen folk se jobb på Facebook? Det är ju privat!”. Jag brukar jämföra det med en tidning. Du ligger där i sängen på söndagsmorgonen. Kaffet bredvid. Mackan på en liten tallrik. Du öppnar tidningen och vill ta del av allt innehål i tidningen. Bredvid det du verkligen vill läsa finns det jobbannonser. Du öppnade inte tidningen för att läsa jobbannonser. Men du vet att dom är där för att annars skulle tidningen ha kostat det dubbla. På samma sätt är det på Facebook. Folk går inte primärt dit för att titta på jobbannonser. Men annonserna är en förutsättning för att Facebook ska fortsätta vara gratis. Och folk får lära sig leva med det eller lämna nätverket. Så ja – annonserna ska in på Facebook. Passar det inte folk kan dom alltid avfölja din sida.
Foton
När du publicerar jobbannonser på Facebook (som vi nu kommit överens om är en bra sak, right?) så testa att lägga till en bild. Bilder är nästan alltid trevligare och mer klickbara än text. Men återigen laborera också, kanske gillar dina följare mer textbaserade annonser? Våga testa och pröva. Väldigt få blir skogstokiga på Facebook. (Det händer men sällan och man kan alltid be om ursäkt och göra om.)
Det andra perspektivet jag tycker HR ska anamma har jag redan bloggat om. Att lägga till chefen på Facebook. Läs inlägget och diskutera det gärna i kommentarsfältet.
De tredje och sista perspektivet handlar om employer branding. Faktum är att all kommunikation som din marknadsavdelning skickar ut är en del i ert employer brand. Genom att du inte är med och vet vad som kommuniceras på er Facebook-sida så har du inte heller koll på ditt employer brand. Inte så bra.
Så ta och hugg tag i din Facebooksida. På vilket sätt det nu än må vara.
Undrar du något? Ställ en fråga i kommentarsfältet så ska jag försöka svara på den!
Det finns ohyggligt många sociala medie-tjänster/kanaler idag. Jag vet inte om någon försökt räkna men bara genom att tänka lite snabbt på de jag känner till kommer jag utan tvekan upp i ett tjugotal. Att vara verksam i alla dessa kanaler skulle kräva att vi hade ett dussintal sociala medie-specialister anställda på Academic Work och frågan är om det skulle ge någon effekt. Därför har vi valt att begränsa oss i antalet tjänster. Vi arbetar aktivt med fyra sociala medier. LinkedIn, Facebook, Twitter och Instagram. Att vi valt dessa fyra beror på olika faktorer, återkommer till det närmare när jag beskriver varje nätverk.
Instagram
Vi börjar bakifrån på listan ovan med Instagram som är en ganska ny företeelse för oss. Vi började använda det aktivt i höstas. Tanken är att ge vår bild av Academic Work, lite behind the scenes. Många av våra medarbetare har fått inlogg till tjänsten med den enkla instruktionen ”fotografera er vardag”. Vid event har vi också försökt etablera en hashtag på Instagram, ett exempel på det kan ses på Instagram under #awawards. Vår årliga gala som gick av stapeln i helgen. Instagram är snabbt och enkelt och genom att dela ut kontot på många medarbetare heller inte särskilt tidskrävande. Grundtanken, att visa Academic Work behind the scenes för våra kandidater finns kvar men en annan aspekt som vi inte riktigt räknade med men som vi fick på köpet var att många internt anställda började följda oss. En stor anledning till det är att vi är ett företag med kontor i hela Sverige och eftersom alla kontor har kollegor som publicerar bilder, så får man som medarbetare snabbt koll på vad som händer runt om i landet. Positivt ur väldigt många aspekter!
Instagram funkar också som innehållsskapare. Genom IFTTT publicerar vi våra bilder på twitter och genom Nitrogram publiceras de på vår Facebooksida. Ofta lyfter vi upp olika bilder från Instagram-flödet in i Timeline på vår Facebooksida. Instagram är ingen trafikdrivare till våra lediga tjänster men en viktigt del i vårt sociala medie-pussel. För att använda en gammal klyscha; En Instagram-bild säger mer än 1000 ord.
Twitter
Twitterkonto har vi haft längre, sedan november 2009 men det är först på senare vi tid vi börjat arbeta aktivt med en närvaro på twitter. Tidigare postade vi mest länkar till vår Facebooksida, detta av tid- och prioriteringsskäl. Men sedan en tid tillbaka är vi klart mer aktiva på twitter. Anledning till att vi är där står att finna i att vi ser att det är en ständigt ökande andel människor som är aktiva på twitter och som framförallt många letar efter jobb. Twitter är en plats där Academic Work nämns lite då och då också, då vill vi vara där för att visa att vi finns och deltar i konversationen. Att hitta sin plats på twitter som företag har inte varit helt enkelt och kanske är vi inte klara med det arbetet riktigt än. Ett exempel på en frågeställning har varit – hur mycket får ett företag blanda sig i konversationer på twitter? Vi har utgått från att det som skrivs är öppet och därför kan vi kommentera sådant vi tycker att vi kan och kan hjälpa till med.
I arbetet med att hittar vår plats har Notifieds verktyg varit till stor hjälp. Genom att bevaka sökkriterier som vi anser oss kunna rätt bra har vi kunnat delta i konversationen kring dessa ämnen. Vi bevakar också aktivt alla som skriver att de söker jobb. När vi ser att någon ser ut att passa våra profiler försöker vi alltid ta kontakt. I allt högre utsträckning blir vi också kontaktade av människor som söker jobb, vilket vi såklart tycker är roligt!
Helt säkert är att det krävs tid med Twitter. Det tar tid att prata med folk och att skapa dialog. Det är kanske därför vi ser många andra företag inom samma bransch välja den lite enklare vägen ut med att auto-posta jobb. Vi försöker så långt det bara går undvika det. Visst postar vi jobb, till det tar jag hjälp av verktyget Bufferapp och lägger manuellt upp tre jobb per dag som går ut på Twitter. Urvalet tycker jag måste ske manuellt eftersom det handlar om att göra ett urval av annonser jag tror passar mot den målgrupp vi har på twitter. Att det sedan inte alltid lyckas är en annan femma. På Twitter heter vi @academicwork_se och jag @jsundlo – följ oss gärna!
