Vintern är visserligen över oss och snöflingorna yr i motvinden, men det är inte den sortens snö jag vill slå ett slag för här utan den ”SNÖ” som står för ServiceNivåÖverenskommelse. Häng med!
”Vår HRfunktion kör ibland över oss” och ”Vi tycker att vi gör rätt saker, men vår organisation håller inte med” är exempel på uttalanden som jag mött och möter från chefer i organisationer (de förra) och medarbetare på HR-avdelningar (de senare). Gång efter annan funderar vi nog alla till mans över vad vi gör, hur och på vilket sätt.
Hur kan HR synliggöra och tydliggöra sitt kompetens- och leveransområde, både för sig själv och för sin omgivning? Hur kan vi skapa bättre förutsättningar att anpassa och standardisera den administrativa hanteringen så denna inte utgör ett hinder för det mer strategiska och framåtsyftade (som vi ju så gärna vill fokusera på)?
Missförstånd och frustration leder ofta till upplevelser av att saker inte fungerar som det ska. Uppfattningen om vad som är ”ska” skiljer sig åt på många håll. När det gäller vad en HRfunktion ska göra och inte göra finns oftast ett förväntanstryck från chefer, medarbetare och ledning på var HR ska verka.
När den centrala HR-enheten ”tar över” rekryteringen och upplever att man underlättar för cheferna, händer det att cheferna misstänksamt frågar sig vilka kandidater som kommer att sållas ut och om HR verkligen kan/vet vilka som är kvalificerade att kallas in till intervju.
När ledningen föreslår att personalfesten ska arrangeras av HR-funktionen (inte för att HR gjort sig känt för att vara excellenta projektledare/festfixare utan för att ordet ”personal” förekom i namnsammansättningen), händer det att HR-medarbetare ställer sig tveksamma till om detta är ett effektivt kompetensanvändande.
När HR-funktionen mer administrerar än stöttar och utvecklar, riskerar man att visserligen bli duktiga administratörer (kanske inte så mycket en risk som en möjlighet i sig?) men vad händer då med det framtids- och utvecklingsorienterade?
En anledning till att man inte delar samma bild och upplevelse av vad HR kan och bör stå för, är bristen på definition och tydlighet i leveranser – dvs. vad är HRs roll och hur kravställer man respektive levererar till verksamheten? Kort sagt – hur kan man tydliggöra vad HR ska göra och med vilken servicegrad?
Och här kommer själva poängen: Ett sätt att tydliggöra innehåll och kvalitet är att upprätta en servicenivåöverenskommelse (”SNÖ”) mellan HR och verksamheten. I denna beskrivs HRs leveranser samt både överenskommen servicenivå och vilka krav detta ställer på organisationen.
Med en SNÖ underlättas uppföljning av både kvalitet och innehåll. Det blir också tydligare för både levererande och mottagande part att man lever i ett ömsesidigt beroende och därmed också lättare att föra en dialog om framtida utveckling och resurser.
Med en SNÖ kan även HR-funktionens kompetens både synliggöras och styras så att fokus inriktas mot rätt saker.
Och framförallt – en ServiceNivåÖverenskommelse som upprättas mellan parter som båda har att vinna på ett målinriktat arbete kan vara ett starkt bidrag till utveckling.
Så – SNÖ kan vara mer än vad som yr i luften, både ute och i din verksamhet!
[…] This post was mentioned on Twitter by McStenberg and Fredrik Johnsson, Johannes Sundlo. Johannes Sundlo said: HR och SNÖ – hänger dem ihop? http://bit.ly/hYGxCU #hrsv […]
Tack för ett mycket bra och initierat inlägg!
SNÖ kan säkert fylla en viktig funktion för att tydliggöra HR-funktionen vis-à-vis den tidigare ”slasktratten” personalavdelningen. Sedan gäller det förstås att det inte bara blir en pappersprodukt utan efterlevs i praktiken.
Tack för din återkoppling! Och du har naturligtvis helt rätt i att det måste efterlevas i praktiken och inte enbart bli en administrativ pappersprodukt. Även där handlar det om ett professionellt synsätt på HR och dess bidrag.
Som konsultkollega lyfter jag på hatten för ett välskrivet inlägg om servicenivåöverenskommelser. Denna typ av överenskommelser har inte funnits inom HR-området speciellt länge och det är verksamheten som ofta tar det första initiativet. Det är även viktigt för HR-funktionen att ha en servicenivåöverenskommelse gentemot systemleverantören och i förekommande fall även driftleverantören.
SLA – SNÖ används inte i interna SSC, Shared Service Centres. Aditro genomför via Aara en benchmark vartannat år om Nordiska organisationers HRM processer. En ny fråga i årets BM var just om man använder SLA i interna SSC. Många av dessa har uppstått av ”empiriska skäl” och inte som en strategisk satsning och det visar sig att inte ens 10% använder SLA internt.
Det innebär troligen att man inte vet vad man skall debitera internt, inte har ngn aning om vilka service nivåer som erbjuds vid t ex telefonsupport etc. Och framförallt har inte CFO en aning om vad detta interna SSC kostar eller alternativkostnaden!