HR Sverige-Bloggen

Författare: HR Sverige

  • Du kan ändra på andra

    Det finns en ”gyllene regel” för samverkan mellan människor
    och den är att du inte kan ändra andra människor. Du kan inte ändra andra, du
    kan bara ändra dig själv. Det är en bra regel och som alla bra regler har den
    ett undantag.

    Inlärningspsykologin som är grunden för OBM ger oss
    förklaringen till människors beteenden samt verktygen för att förändra dem. Det
    ger undantaget till regeln ovan, du kan faktiskt ändra andra människors
    beteenden.

    Det är en människas beteenden som påverkar dig och skapar
    din bild av den människan. Om du bidrar till en beteendeförändring hos den
    andra människan kommer din bild av denne att förändras och du har förändrat en annan människa.

    Verktygen är beröm eller bekräftelse.

    Första steget är att lära sig att lägga märke till de bra beteenden
    som en annan människa gör. Efter femton år som konsult/coach har jag insett att
    det är det första och kanske svåraste steget för många. Vi är så vana vid att
    uppmärksamma och kommentera andras fel och brister att vi har svårt att se det
    som är bra.

    ”Men herre gud, ska jag berömma folk när de gör det dem ska på
    jobbet? Det har de ju betalt för!” är ingen ovanlig kommentar från ledare.

    När du lärt dig se bra beteenden är det dags att börja
    påpeka det du ser. Jag-budskapet är användbart här, ”Jag uppskattar att du tar
    med dig kaffekoppen ut från mötesrummet”.

    Ta ansvar för hur du känner kring en annans, goda, beteende
    och säg det utifrån ditt perspektiv.

    Exempelvis ”Bra att ni tar ut kaffekopparna, tänk om alla
    skulle kunna göra det!” är inte personligt riktat (ni) och lite gnälligt (tänk
    om alla).

    Säg vad du tänker – så länge det är positivt! ”Jag
    uppskattar att du säger ifrån när du tycker att jag har fel!”

    Testa en vecka på en kollega, medarbetare eller chef. Du
    kommer att bli förvånad över effekten.

  • Är du ständigt uppkopplad?

    Att vara ständigt uppkopplad är en av de största förändringarna som skett i människans miljö. Det säger neurobiologen Adam Gazzaley, som forskar vid University of California
    – Vi utsätter våra hjärnor för påverkan och har den göra saker som den kanske inte alls är utvecklad för. Vi vet redan att det får konsekvenser, säger han till New York Times.

    Vårt sätt att tänka och uppföra oss förändras. Bland annat försämras vår förmåga till koncentration, det har man sett framför allt hos dem som är flitigt sysselsatta med ”multitasking”. Tvärtemot vad de själva tror är de inte alls så produktiva, de har svårt att sortera bort ovidkommande information och upplever mer stress än människor som uträttar en sak i taget.

    Och vi byter fokus för vår uppmärksamhet hela 37 gånger i timmen, visar nya forskningsresultat. Vi reagerar omedelbart på det vi uppfattar som hot eller möjligheter i datorn och mobilen, det handlar om primitiva impulser. Att ständigt reta dess impulser har visat sig vara vanebildande. Utan stimulansen får vi abstinens, som yttrar sig i att vi blir uttråkade.

    Det är ju bara att titta i en kö, ex busshållplatsen eller på Ica. Nästan ingen står och väntar idag utan att göra någonting. Alla är inne i telefonen och läser mail, fb, kollar Aftonbladet eller när allt är gjort kanske kollar vädret.

    Hjärnan är i stort sett som den var för 50 000 år sedan när vi bodde på savannen. Tomas Danielsson gör en bra jämförelse ang detta. Han jämför när vi mötte tigern, eller faran, på savannen och hur vår kropp reagerade då. Den reagerar på samma sätt idag när vi ex kollar mailen eller är ständigt uppkopplade. Detta stöds också av Linda Stone, som jag skrivit om tidigare, forskare på nya tekniker som har gjort samma upptäcker när hon forskat på vad som händer med oss varje gång vi öppnar mailen. Hon har döpt detta fenomen till e-apne. Apnea betyder ju andnöd på latin.

    Detta händer vid stress:
    Så fort man känner sig det minsta stressad börjar kroppen förbereda sig, helt omedvetet, på en kamp- eller flyktsituation. Detta är ett genetiskt arv för att människan överhuvudtaget ska kunna överleva. Via det autonoma nervsystemet sker det helt automatiskt en stressreaktion. Det autonoma nervsystemet kan man inte påverka med viljan hur mycket man än skulle vilja.

    Det är framförallt det sympatiska nervsystemet, som tillhör det autonoma nervsystemet, och binjurarna som gör att kroppen reagerar på stress. När man blir stressad skickar det sympatiska nervsystemet ut nervimpulser till hjärnan, längs ryggraden och sedan ut till kroppens organ. Organen i sig reagerar sedan på ett eller annat sätt, till exempel med smärta. I binjurarna tillverkas stresshormornerna adrenalin, noradrenalin och cortisol.

    Många organ och funktioner i kroppen påverkas genom det sympatiska nervsystemet och hormonerna som produceras i binjurarna. Det som händer när man blir stressad och stresshormonerna börjar utsöndras är att hjärtat slår snabbare och kraftigare för att mer blod ska kunna pumpas runt till organen som behöver extra blod under den stressade situationen. Även andningen ökar och blir djupare för att syresättningen av blodet ska öka i musklerna och andra organ. Vid en stressituation förbereder sig kroppen för att kämpa eller fly och då spänns musklerna i kroppen.

    Vid långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning försvagas immunförsvaret. Stress som ofta är återkommande, som är långvarig eller intensiv är skadlig och kan ge upphov till sjukdomar. Det beror på att man hela tiden har stresshormoner i kroppen och att det sympatiska nervsystemet får arbeta för mycket. Detta kan leda till hormonstörningar som i sin tur kan leda till övervikt , högt blodtryck eller hjärt- och magproblem. Hela människan påverkas av stress, vare sig den är negativ eller positiv. Utsätts man för negativ stress en längre tid är det ofta man får ökade muskelspänningar i kroppen. Dessa spänningar kan leda till darrningar, stela och ryckiga rörelser och försämrad kroppshållning. Det är även ofta som vår tankeverksamhet föändras och får koncentratonsförmåga och minne försämars. Detta kan leda til att vi gör felaktiga bedömningar, får svårare att se problemlösningar och får även det svårare att anspassa oss socialt. Många gånger reagerar vi känslomässigt genom att bli arga, irriterade, rädda, får ångest eller skuldkänslor. Allt detta för att den negativa stressen är för hög, samt sitter i under för lång tid.

    Idag ser sömnforskare en direkt koppling mellan att 25% av alla svenskar har sömnsvårigheter till att de är ständigt uppkopplade.

    Vad händer då om vi är ständigt uppkopplade på möten? Ja, svaret har redan läst här. Ändå fortsätter de flesta organisationer att tillåta att medarbetarna blir stressade och hälften så effektiva. Jag träffar mängder av chefer som tycker det är bra att de kan svara på mail på möten när de inte tycker mötet är intressant. Hur kan ett möte bli bra om inte alla deltar aktivt? Så fort några börjar göra andra saker dör energin i rummet och effekten av mötet blir avsevärt mindre. Jag vill påtala att i vissa, ex idégenereings, möten skall vi vara helt uppkopplade och ta in hela omvärlden. Men 9 av 10 möten behöver vi inte det. För det halverar vår effektivitet.

    Stressdoktorn Tomas Danielsson säger att idag har vi tigern med oss dygnet runt, vi är hela tiden på flykt och detta påverkar förstås oss starkt.

    Hur gör du? Har du tigern med dig 24/7?
    Blir du stressad om du inte har din smartphones bredvid dig?
    Hur är det på din arbetsplats? 24/7?

    Kolla din kollega när hon/han kollar mailen nästa gång, se vad som händer med andningen!

    Det krävs mod att till sig dessa kunskaper och bryta den skadliga kultur som uppstått på de flesta arbetsplatser. Dessutom är det helt oförsvarbart om organisationen verkligen vill bli framgångsrik och lönsamt.

    Stay gr8
    Micke, mötesevangelist

  • Det personliga varumärket

    Det pratas mycket om personligt varumärke och att marknadsföra sig själv. Sociala medier är förstås en stor faktor i den diskussionen. Vill man marknadsföra sig själv idag så har man verkligen stora möjligheter att göra det – i princip helt gratis. Diskutera flitigt på olika forum, twittra, ha en fördelaktig LinkedIn- och facebooksida, blogga, ha en wikipediasida, skapa en hemsida med sitt CV på och sprida, nätverka i allmänhet osv.

    Jag, som på många sätt gillar lagom och gyllene medelvägar funderar lite på hur hårt det är lönt att gå ut. Barneys Video Resumé (från en karaktär i en tv-serie) får väl lite skämtsamt illustrera hur det ser ut att gå ut som hårdast. Men på riktigt, när går det över från att betraktas som smart personligt varumärkesbyggande till att verka desperat eller till och med skrytsamt?

  • #tru HR Carnival comes to Stockholm

    Have you ever been to a conference and asked yourself “What am I doing here and why have I paid so much for this?” I have. I sometimes wonder at all these conferences why we typically have to hear 1 or more key speakers talking about their views and experiences and have limited opportunity to jump in and ask questions, share thoughts, answer
    questions.

    This is why I decided to bring the #tru HR Carnival Unconference to Sweden. The first and hopefully many more to come, #truStockholm will be held on March 9th and 10th at Monsterʼs Nordic offices. It is a 2 day event where you can chose what you participate in, how long you participate and how you participate. Maybe you would like to just listen to others in your industry, maybe you would like to share your experiences and views, maybe you would like to ask lots of questions – itʼs your choice. The cost is low but the knowledge you will gain and the people you will meet will be high!

    Some of the topics we will chat about: Regional Recruiting, Employer Branding, Social Recruiting, HR Technology, Job board 2020, Facing up to Facebook, LinkedIn, Blogging, Employee Referrals and much more.

    Read more here about the the “unconference” concept, the topics you will be able to participate in and how to sign-up for the event. See you there!

  • Säljare, ansvar och gränser

    Veckans dokument inifrån om eventsäljarna på The Phone House får förmodligen många personalvetare att sucka tungt. Det är ett hemskt utnyttjande av ungdomar de visar upp. Jag försöker tänka lite på vems fel det är, eller snarare vems ansvar.

    Säljyrket är speciellt, och gammalt som gatan. Är man beroende av hur mycket man säljer, dvs om man är egenföretagare eller arbetar mot provision, så finns det ju alltid en press på att sälja. Det kommer man inte ifrån, och tycker man att det låter dåligt så ska man nog inte jobba som säljare. Men sedan kan man fundera på var gränsen ska gå. När man ”inte kan komma in med de här siffrorna” till sin chef, inte får följa med sin kollapsade kollega till sjukhuset för att inte tappa sälj, eller ska stå och sälja tolv timmar i sträck för att visa rätt attityd så tycker jag att man har passerat gränsen för ett civiliserat arbetsliv.

    Det finns många människor, även i Sverige, som inte har ett civiliserat arbetsliv, utan måste stå och sälja saker för att ha råd med dagens mat. Vilket är fruktansvärt. Men här pratar vi inte om dessa stackars människor, utan om vanliga i-landsungdomar. Och det är det som är grejen – det här företaget har lyckas skapa en ”mat för dagen-säljpress” hos vanliga svenska ungdomar. Det är smått otroligt, och enligt mig fullkomligt förkastligt. Säljpressen är helt oproportionerlig till den ekonomiska verklighet som ungdomarna egentligen lever i. De är lyckligt lottade nog att inte behöva slita såhär, men förmås till det ändå.

    Och här undrar jag var man ska dra gränsen? Företagen har en enormt hård konkurrens att ta hänsyn till, och säljyrket ”är som det är”. Vill man ha något sålt så går det inte att dalta med säljarna. Peppning och hårda nypor är det som fungerar, och jag vet själv att man som säljare faktiskt vill bli lite pressad för att tagga till ordentligt. Samtidigt som arbetsgivaren har stort ansvar, både moraliskt och lagligt, för sina anställdas välmående. Och jag tror att de flesta företag faktiskt vill ha anställda som mår bra. Var drar man då gränsen i säljyrket?

    Och vem ska dra gränsen? Jag kan ju känna att man väl får använda sunt förnuft och alla vet väl någonstans vad som är okej och inte. Men vem är det som ska känna och tänka så? Som säljare längst ner i hierarkin riskerar man sparken om man krånglar, teamledaren får ingen lön om inte teamet presterar, VD:n kanske verkligen är i god tro om att allt går rätt till längst ner. Och mellancheferna, de är varken tillräckligt höga för att ta övergripande beslut om företagets policy, eller tillräckligt långt nere för att kunna styra hur enskilda anställda behandlas. Personalavdelningen, ja, det kan man ju undra om det ens finns någon sådan.

    Jag vet inte hur just den här organisationen ser ut, och jag vet inte hur tydliga riktlinjer för pressen på anställda en vanlig säljorganisation har. Men jag har känslan av att man gärna ser att ansvaret för att hålla tillbaka när konkurrensen drar på hamnar mellan stolar. Och jag tar tacksamt emot åsikter och information från folk som är mer insatta i branschen!

  • Arbetskraftsbrist – dags att börja göra om platsannonserna.

    Nästan varje dag när jag slår upp tidningen läser jag om företag som anser att bristen på kompetent arbetskraft är ett av de största hoten. 2011 är igång, hjulen snurrar för fullt och helt plötsligt går ljuset upp att det faktiskt kommer att krävas duktiga människor för att leverera på företagets nyckeltal! I Svd läste läste jag i förra veckan att Adecco gick ut och varnade att de kommer att behöva tacka nej till uppdrag redan denna höst. I gårdagens DI gick företaget Bombardier ut och sade att de kommer att behöva anställa 250 ingenjörer men dessa går inte att hitta i Sverige så de måste börja leta utomlands. Signalerna är tydliga och ändå verkar många företag inte ta detta på allvar.

    Om man bryter ner detta en smula och börjar fundera på hur man å ena sidan sitter med en arbetslöshetssiffra på drygt 8 % och ändå inte hittar personal, då blir det hela lite mer intressant. Börja med att skärskåda en platsannons och läs vad det verkligen står, då börjar ljuset gå upp åtminstone för mig. Det finns väldigt många ”5 års erfarehet av xxx krävs” ”utbildning inom xxx krävs” ”du skall kunna xxx” och så vidare. Kraven är tydliga och jag är övertygad om att de skrämmer en hel del människor från att ens ansöka. Däremot kommer det alltid finnas en hel del som söker allt, men detta är ett annat problem. En fråga som jag finner ganska intressant är – hur mycket kan en människa lära sig? Kan det vara så att man trots total avsaknad av branscherfarenhet faktiskt kan lyckas ändå? Hur många kunde systemet, arbetsuppgifterna och det interna språket när de började där? Min gissning är att de flesta har lärt sig det mesta sedan de började där.

    Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att jag tror att många företag måste börja ifrågasätta sig själva vad som VERKLIGEN är måsten i en platsannons! Utifrån detta bör man sedan satsa mer på att ge varje nyanställd en ordentlig introduktionsutbildning och en bra verktygslåda för att klara av sina arbetuppgifter. Då behöver man inte stirra sig blind på en persons tidigare erfarenheter och utbildning, utan kan fokusera mer på vad personerna vill bidra med, vilket engagemang de har och vilken energi de kan tillföra. Man skulle dessutom lämpa över en del av ansvaret på den sökande att verkligen tänka till på varför man vill ha det specifika jobbet. Med ett förändrat språk och ett annorlunda ”tänk” i sina annonser, kommer man garanterat att vaska fram en hel del guldkorn som man tidigare inte nått fram till.

    Dialog är till skillnad från monolog, tvåvägs, vilket innebär att man faktiskt kan nå fram med sitt budskap. Titta bara på användandet av sociala medier, där bygger all kommunikation på att man delar med sig, att man är personlig och att man är ärlig. Att våga sticka ut och vara äkta kommer garanterat att öka sannolikheten till att nå ut med sitt budskap. Börja fundera på hur Ni som arbetsgivare kan bli världens bästa på att faktiskt lära upp människor på ett bra och enkelt sätt, det finns ett gäng fördelar med det. Då finns möjligheten att verkligen få människor som brinner! Det finns garanterat en hel del influenser att hämta från skolans värld, de gör detta varje dag!

  • En tanke kring löneförmåner och rekrytering

    Häromdagen dök ett minne upp av att jag nyligen skulle ha läst en artikel om att ”snygga” män har lättare att få jobb än andra, dock verkar det som att mitt minne spelade mig ett spratt då det enda jag hittade var en artikel från 13 december 2010 . I vilket fall som helst handlar artikeln om att företag i Israel som sköter sin egen rekrytering premierar attraktiva män som har bifogat en bild i ansökningshandlingarna medan kvinnor som på sina bifogade bilder upplevs som attraktiva har svårare att få jobb. Artikeln ledde även till att en diskussion på HR Sveriges forum där det bland annat togs upp huruvida resultatet är applicerbart även i Sverige eller ej.

    Jag kom även att tänka på en sammanställning av ovanliga löneförmåner gjord av e24.se. Bland förmånerna nämns företag som erbjuder möjlighet till spabesök, botox-injektioner och shopping. Att förmåner som dessa börjar erbjudas ger en antydan till att företagen är beredda att lägga mer och mer resurser på de anställdas utseende, det är kanske inte långt borta att mer avancerade skönhetsoperationer erbjuds inom en nära framtid?

    Företag kan ibland vara intresserade av personer som visar potential inom ett visst område men ännu inte har nått sin maximala nivå. Det som behövs kan vara mer erfarenhet eller någon form av internutbildning eller kurs men företaget är ändå beredda att satsa på personen då de ser möjligheter i framtiden. Hur länge dröjer det innan ett företag anställer en person för att denne har potential att bli ett attraktivt ansikte utåt för företaget och det enda som behövs för att nå målet är ett par operationer?

  • Meeting Management!

    Vad är Meeting Management ?

    Meeting Management handlar om att optimera effekten av organisationens alla möten

    Meeting Management är en ledningsstrategisk fråga, men tyvärr har få företagsledningar förstått och sett lönsamhets- och affärsnyttoperspektivet med en bra möteskultur. Trots att undersökningar visar att 95 % av alla chefer tycker att organisationens möten är strategiskt mycket viktiga.

    Vi har arbetat med möten i över 20 år och är övertygade om kraften i att skapa en bra möteskultur. Möten är kulturbärare och i en möteskultur som är i ständig förbättring sker automatiskt en utveckling av företagskulturen.

    Varför ser det ut som det gör?

    Vi törs påstå att nästan ingenting har hänt inom mötesområdet sedan 60-talet. Vi har visserligen fått ny teknik i form av smarta telefonlösningar, webmöten och videoutrustningar, men inte lärt oss hur vi bäst använder tekniken och vad som krävs av mötesledare och mötesdeltagare. Vi har troligtvis till och med en sämre möteskultur idag eftersom allt fler ”inte hinner” planera mötet ordentligt, än mindre följa upp det.

    Nästan inga chefer har gått en utbildning inom Meeting Management eller möteskultur och nästan lika få mötesledare är utbildade, trots att alla vet hur viktig mötesledaren är. Och tittar vi på en möteslokal idag och jämför med hur det såg ut för 50 år sedan har nästan inget hänt.

    Hur kan det vara så illa? Vi har identifierat nedanstående fyra anledningar till varför möteskulturen inte utvecklats, fokuserats eller hanterats som en strategisk fråga;

    1. Det finns ingen kultur för ständiga förbättringar

    2. Ingen äger frågan i ledningen.

    3. Kunskapsbrist, få utbildningar och utbildade

    4. Ingen leder utvecklingen inom mötesbranschen

    Bra möten är en investering, dåliga möten slukar pengar

    Konsekvenserna av detta blir att alla vill ha bättre möten men ingen tar tag i det då ingen ”äger” frågan, och mycket få har kunskapen. Detta trots att detta är en av de största kostnadsposterna i en organisation.

    Låt oss ta ett exempel; ett företag med 1000 anställda investerar ca 150 miljoner sek varje år i faktisk mötestid, oräknat tid för förberedelser, resor och uppföljning.

    Mer statistik; enligt forskning från USA är hälften av alla möten kontraproduktiva, och skulle egentligen inte ens äga rum, en tredjedel av alla möten i Sverige tar energi av deltagarna och en tredjedel av deltagarna på möten upplever att de är på fel plats. (ur Mötesbarometern 2010).
    Möten och affärsnyttan

    En strategisk syn och hanterande av möteskulturen ger utan tvivel ökad affärsnytta.

    Låt oss ge några exempel;

    • Effektivare möten frigör tid

    • Om alla möten har ett tydligt syfte som präglar både planering, genomförande och uppföljning bidrar mötena i mycket högre grad till att verksamheten uppnår sina mål

    • En bättre möteskultur ger ökad delaktighet hos mötesdeltagarna vilket ökar motivation och prestation

    • Återkommande utvärderingar som en del av möteskulturen bidrar till en lärande organisation

    • Minskad stress/ohälsa genom bättre och effektivare möten ger lägre sjuktal

    Möteskulturens plats i organisationen

    När man börjar se strategiskt på verksamhetens möten berör det hela organisationen, och bör så göra. Med den stora potential till ökad affärsnytta bör styrelsen följa utvecklingen, ledningen se det som en väg att driva kulturförändringar och även utveckla sina egna möten och kommunikationsavdelningen inkludera möten som en central del i sin kommunikationsplan. HR-avdelningen säkerställer att ledare och medarbetare har rätt kompetens inom mötesområdet och följer möteskulturen i medarbetarundersökningarna samt samverkar med IT om vad man behöver kunna för att bäst ta till sig den nya mötestekniken.

    Vi tror att en förbättrad möteskultur är en av de viktigaste organisations förändringarna att ta tag i. Få vet dock vilken väg de skall gå, och ser vi tillbaka kan vi jämföra det med miljöarbetet i början av 90-talet. Alla såg problemet, men få visste vad de skulle göra med det, hur de skulle organisera sig eller strukturera arbetet. Åsa Lindell, som var en av de första miljöcheferna i svenskt näringsliv ser en tydlig parallell; där det mesta var oklart från början men där företag och organisationer inom några år organiserade sig, strukturerade sig och införde en mer hållbar företagskultur. Idag finns ingen organisation som inte planerar, genomför, följer upp, utvärderar och reviderar sitt hållbarhetsarbete.

    Vi är övertygade om att motsvarande utveckling kommer att ske inom Meeting Management, och att det inom några år finns både kunskap, ägarskap och ständiga förbättringar i våra företag och organisationer.
    Hur går man tillväga?

    Vi rekommenderar följande fem enkla steg för att förbättra möteskulturen.

    1. Möteskartläggning som identifierar nuläget

    2. Skapa ett gemensamt synsätt för ledningsgruppen och en förståelse för möteskulturens bidrag till affärsnyttan

    3. Identifiera förhållningssätt och spelregler

    4. Implementera dessa bland alla anställda, ex en ”Möteskulturdag” med fokus på möteskulturen under den årliga kick-offen eller personaldagen.

    5. Skapa en kompetens & utbildningsplan för chefer & mötesledare.

    Framgångsrika företag leder utvecklingen

    Vi ser idag tydliga tecken på att de företag och organisationer som tar tag i sin möteskultur är de som redan ligger i framkant även på andra områden. Organisationer med ett framsynt ledarskap som ständigt vill bli bättre tar även denna fråga på allvar och blir ännu mer framgångsrika!

    Denna text är skriven tillsammans med min samarbetspartner Åsa Lindell, som har förflutet som informationschef på Schenker, Stena och Lindex. Hon har även arbetat som coach och förändringsledare. Idag brinner hon , precis som mig, för att förbättra möteskulturen i företag och organisationer.

    Stay gr8

    Micke Darmell, mötesevangelist

  • 2011 är det dags för HR att se kandidaten som en konsument!

    Efter att ha genomfört möten med ett stort antal HR chefer under många år har jag insett att vi i Sverige besitter en gedigen kompetens inom detta område.  Oavsett storlek på organisation så finns det nästan alltid ett genuint intresse av människor och  utveckling, vilket jag finner oerhört glädjande. Det råder heller ingen brist på engagemang och det finns en nyfikenhet att lära sig. Att jobba inom HR området innebär ett stort ansvar och det spänner i regel över hela företaget. För några år sen var det många huvuden som hängde och samtalen handlade ofta om avveckling istället för tillökning. Idag blåser det dock varmare vindar över företagssverige vilket givetvis påverkar HR området. Idag handlar utmaningarna snarare om att hitta rätt personer, vilket är ett långt mycket roligare ”problem”. Det finns dock en bit jag saknar inom detta område och det rör sig mer om att tänka större, att inta ett vidare perspektiv och ett förändrat synsätt när det handlar om att nå fram med sitt budskap.

    I drygt 8 års tid jobbade jag på GE, som då var världens största företag. Under den tiden lanserade man bland annat Quality som ett begrepp. Detta har sedan anammats av många svenska företag och grundtanken bygger på att genomlysa sina processer för att hitta ev ”läckor”, d v s brister. Six Sigma blev ett begrepp som flitigt nämndes och många företag var nyfikna på detta. Själv drev jag ett antal projekt inom ramen för detta och samtliga dessa bygger i grunden på att förenkla processen för att få en mer nöjd kund och i slutänden tjäna mer pengar. Jag är den förste att skriva under på att detta i grunden var ett amerikanskt påfund som inte alltid var anpassat för svensk marknad, däremot fick jag med mig några väsentliga bitar som jag anser vara tillämpningsbara här hemma.

    Det jag anser vara relevant för HR är något som kallas ”wing to wing” och det bygger på att se hela processen. Man börjar alltså redan från kunden och genomlyser hela processen fram till leverans och mottagande. I HR.s fall skulle detta innebära att arbetet börjar redan innan kandidaten har ansökt om ett specifikt jobb. Det handlar alltså om att börja tänka vidare och inte se arbetets start vid själva annonsen. Frågor som är relevanta kan vara följande:

    • Hur vill kandidaten ansöka?
    • Var finns kandidaterna?
    • Är det viktigt att kandidaten måste gå en traditionell väg?
    • Vem kommunicerar ni med på er hemsida?
    • Hur attraktiva är ni som arbetsgivare?
    • Hur synliggör ni er själva som företag?
    • Vilket svar får kandidaten när de söker?

    Detta är några saker av alla de saker som är viktiga att tänka på. Att HR måste ta hjälp av marknad är jag helt övertygad om. I den senaste undersökningen gjord av IC-potentials Personalchefsindex svarar 46 % av personalcheferna att den största utmaningen 2011 är att hitta kompetent personal. Med detta i åtanke måste HR helt enkelt börja tänka som en B2C verksamhet, det handlar om att se kandidaten som konsumenten och förstå vad som denne triggar på! Konsumentverkamheter har väldigt stor kännedom om hur vi konsumenter rör oss, vilka beteenden vi har, när vi är som mest shoppingbenägna etc. Är det någon som vet vilken dag i veckan som de flesta personer söker sina jobb? Vet någon hur lång tid en person spenderar på att läsa en platsannons? Hur lång tid tar det att fullfölja en ansökan i en klassisk databas?

    Efter att ha studerat detta beteende i över 2 år tycker jag mig ha bra förståelse över det mönster som finns därute. Det finns klara trender när människor väljer att söka sina jobb. Det är ingen slump hur det fungerar, det finns en naturlig förklaring till varför det ser ut som det gör. Det jag vill ha sagt med detta är en sak: Prata med marknadssidan, börja fundera på hur ni tillsammans kan göra för att hitta de bästa medarbetarna! Att människor är de som gör företaget är vi förhoppningsvis ense om, så låt oss börja tänka mer marknadsorienterat även i vårt sökande efter rätt personer. De företag som inser detta kommer garanterat ha en fördel i sitt arbete med sitt employer brand.

    Låt 2011 blir året då HR börjar samarbeta med marknad och ser kandidaten som en konsument. När förståelsen ökar, så kommer garanterat utformningen av en annons att se annorlunda ut och timingen för publicering kommer att ändras. Ta även en diskussion kring de kanaler som finns. Sociala medier kommer säkerligen vara en ny kanal som får sitt genomslag.

    Lycka till!

  • Svenska företag, avstigning eller påstigning – tåget går!

    För ett tag sen träffade jag ett företag och diskuterade rekrytering. Vi kom in på ämnet enkelhet och användarvänlighet, 2 bitar som jag själv tycker är högst relevanta i de flesta sammanhang. I detta fall diskuterade vi det i samband med deras jobbsida och hur man gjorde för att dels hitta lediga jobb men också för att ansöka dessa. Min analys av sidan var att den var för omständig, det var för många klick fram till själva ansökan och designen hade viss förbättringspotential. Jag påpekade att det fanns en viss sannolikhet att ansökande personer kunde tröttna och istället söka något annat jobb. På denna analys fick jag följande svar – om man inte orkar gå igenom den här processen ska man nog inte jobba här! Då kan man söka sig någon annanstans istället. Jag kunde inte undgå att höja lite på ögonbrynen, men konstaterade att det var långt ifrån första gången jag hörde de här orden.

    Med den synen tror jag att man som företag på sikt riskerar en del. Beteendet på nätet ändras i rasande fart och tålamod är snart ett minne blott. Tidigare var vi lydiga konsumenter som vackert satt och väntade, men idag räcker det ibland med att en sida har för lång laddningstid för att vi ska tröttna. Användarvänlighet, enkelhet och få klick kommer att bli hygienfaktorer inom snar framtid. Oavsett om vi söker jobb, ska shoppa eller bara söker information så förväntar vi oss att det ska vara smidigt.

    Jobbsökning är ett av de områden som finns där utvecklingen mer eller mindre har stått stilla. Min gissning är att vi inom något år kommer att få se förändrade beteenden, där företagen aktivt kommer att behöva ompröva sin strategi. Vi står inför ett generationsskifte på arbetsmarknaden och det kommer innebära förändrade krav. Allt fler företag börjar idag fundera i terminologin att synliggöra sig själva som attraktiva arbetsgivare vilket kommer att bli än viktigare i konkurrensen om duktiga medarbetare. Duktiga människor kommer att kräva duktiga företag vilket innebär att slaget om ”rätt personer” kommer att accelerera. Med nya kanaler och sociala medier förflyttas jobbsökandet till andra arenor och om man som företag inte är beredd att hantera detta finns risken att man halkar efter.

    Vad krävs då av företaget? Till att börja med kommer ledarskapet att sättas på prov. Det krävs en ledare som törs ge mandat till den/de medarbetare som vill, att ta en aktiv del i de social nätverken. Det krävs också en ledare som törs utmana gamla sanningar och vara beredd att inför styrelsen försvara dessa. Som chef kommer man att tappa en del av den kontroll som finns, då kommunikationen som existerar via sociala medier är interaktiv och sker i realtid. Eftersom de sociala medierna fortfarande är i sin linda finns det stora utrymmen för kreativitet och att finna affärsnyttan i dessa. Oavsett om det handlar om varumärkesbyggande, kampanjer, rekrytering eller ren kommunikation finns det en hel del att exploatera för de nyfikna. Vi ser allt oftare personer som istället för ett CV skickar en hänvisning till sin blogg, där han/hon har lagt upp en karriärdel. Hur ska detta kombineras med en traditionell Cv-databas där man måste ansöka om användarnamn och lösenord?

    Vi befinner oss i en spännande period och för de företag som är på tårna finns en hel del ”billiga” poäng att scora.