Vet du vad som är typiskt?

Det vet  jag…

Den typiska medarbetaren hos oss heter Anna eller Anders och har efternamnet Larsson. Man jobbar och bor i Stockholm. Är 46 år gammal. Är tillsvidareanställd. Har varit anställd hos oss i 15 år. Delar chef med i snitt 14 andra kollegor. Är sjuk 6 dagar per år.

Det här  är ju väldigt intressant att veta tycker jag. I vår jakt på exempelvis mångfald är det ju bra om man först vet vad man har så man kan tillföra annat. Samtidigt är det ju ett härligt kvitto på att vi också lyckats med vår uttalade ambition att vi ska avspegla Sverige. Det gör vi nämligen sannolikt ganska väl då jag tycker mig känna igen flera av dessa parametrar från andra undersökningar om just Sverige.

SCB ger ju förövrigt ut den här analysen om medelsvensson varje år som är lite kul. http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/OV0904_2014A01_BR_27_A01BR1401.pdf

Nu tänkte ju inte jag sitta här och prata SCB-statistik. Syftet med det här inlägget är att trycka på allt kul man göra av det man väljer att mäta. Att hitta det som är typiska eller otypiska signaler man kan ta till hjälp för olika initiativ, fakta man behöver för beslut osv.  Gillar  du att mäta saker eller tycker du att det är något för en ekonom eller statistiker? Då tror jag du ska tänka om lite om du är en HR-person. Att gilla att mäta och följa upp och använda data det är en HR-konst som fler borde anamma med själ och hjärta. Det värsta är bara att väldigt få HR verkar ha något bra stöd för det man vill mäta. Ta till exempel sjukstatistik. Är inte det en mätning som gud glömde? Jag har iallfall aldrig varit hitta något sätt som jag fått att funka perfekt. I ett skede satt jag till och med och bockade av frånvaron i ”pyjamaslakan” för er som sett dom där blårandiga listorna. Man verkar helt enkelt nästan aldrig få enkel pejl på sjukdagar och karensdagar sjukfrånvaro frisknärvaro eller sjuknärvaro. Har du hittat ett system där det går att fånga upp frånvaro på ett enkelt och användbart sätt i lönesystem eller tidrapporteringssystem dela med gärna med dig.

Andra saker man vill ha koll på är ju kanske rekryteringsprocessen och det är inte heller så lätt att ha riktig koll på den. Oftas måste man koppla ihop olika system och olika data för att få ihop det. Hur lång tid tar det från kravprofil till signat kontrakt? Vart sökte folk ifrån? Hur många ansökningar fick vi? Tackade någon nej? Vart får man bäst kandidater ifrån och varför för att inte tala hur följer man upp om det blev en lyckad rekrytering eller inte efteråt.

Personalstatistik hörrni det är också ett sjå att få fram korrekt. Folk slutar och börjar har konstiga anställningsformer och så ska man veta exakt hur många man har vid ett givet tillfälle. Funkar aldrig!

Jag tittade lite snabbt på hur många olika system jag sitter på i nuläget där jag förväntas mata in och/eller får ut saker jag behöver ha lite koll på…agresso, medvind, HR+, easycruit, linkedIn, wimbiz, PUB ´en. Sen är det Previawebben för fakturor. Reseportalen för alla resebokningar och så kommer jag till det där mest allsmäktiga HR redskapet av dom alla nämligen EXCEL. Det är ju där det egentligen händer.

  • alla mina uppföljningar,
  • analyser,
  • samkörningar,
  • överblickar,
  • projektkollar,
  • utbildningsplaneringar,
  • alla andra planeringar
  • …och till tröst!

Har man ett excelark att visa upp så har man iallafall gjort ett arbete? 🙂

Jag vet så klart att data inte är lösningen på alla våra dagliga HR-utmaningar. Det handlar mer om vad man gör än vad man vet. Men om man vill bli ännu lite bättre på det man gör. Vara lite proaktiv. Få gehör för sina ideer. Lära känna sin organisation lite djupare i vissa frågor eller övergripande då är förmågan att få fram bra data en av vägarna dit. Det är egentligen en helt typisk HR-syssla när jag tänker efter.

Ha en härlig dag därute i HRvärlden

/Gabriella Ekström

Nu har jag fått all information, nu vill jag veta vad fan det är frågan om.

Henrik Tikkanen