HR Sverige-Bloggen

Kategori: Rekrytering

  • Att äga sin identitet (och sitt CV) online

    På senare tid har det seglat upp en debatt om vem som äger din identitet på internet. Detta framförallt i förhållande till Facebook. Genom sin nya ”like”-funktion, till exempel, dras allt mer information in på just facebook, som får information om dig, vilka vänner du har och vad du gillar och inte gillar. Dessutom verkar de medvetet göra privacy-inställningarna så svåra som möjligt att förstå och ändrar dem då och då. Det kan kritiseras ur ett integritetsperspektiv men jag är mer intresserad av det faktum att alla kopplingar mellan mig och andra, annat, är fast där inne på facebook (vilket kanske också räknas som ”integritetsperspektiv” i och för sig).

    Jeff Jarvis, professor i journalistik och fast gäst på This week in Google, en podcast om google och ”molnet” i allmänhet, har argumenterat i flera veckor på TWiG nu att Facebook borde hjälpa oss att skydda och sköta vår online identitet som vi vill, för VÅR skull, istället för att försöka utnyttja den informationen för sina egna syften bara.

    Alternativ är på gång. En stor hype har skapats kring ett projekt, Diaspora*, som knappt börjat produceras ännu. Projektet har lyckats samla ihop över $130.000 i donationer på Kickstarter på bara några veckor.

    Diaspora beskriver sig självt: ”the privacy aware, personally controlled, do-it-all distributed open source social network”. Individuellt kontrollerat. Du kontrollerar din identitet och alla dina relationer, samtidigt som du kan interagera med alla andra.

    Be your own OpenID provider. Having a single identity across lots of services is great, but why trust a web service to hold it? Once we are the keepers of our own data, we can also selectively allow services access to it through Oauth.

    Ur ett nördperspektiv känns det toppen! Jag kommer åtminstone att testa den distribuerade modellen för social webb, eftersom jag tilltalas av idén att ha allting samlat på ett ställe som jag kontrollerar. Jag har i liten skala börjat med min personliga domän där jag samlar flöden från mina andra webnärvaroställen och även sådant som händer offline. Jag vill även skapa ett CV i HR-XML-format som jag enkelt kan peta in på diverse jobbsajter när jag vill söka jobb (som kräver ett ”cv”). De flesta jobbsökarsajter vill ju fortfarande att jag ska ge mitt CV till dem, på deras villkor, de vill inte komma till mig och hämta det. Det minsta man kan kräva då tycker jag är att sajterna läser HR-XML så man kan koda sitt CV en gång. Man ska inte behöva lägga 20 minuter varje gång man ska skriva in sitt CV i något nytt formulär.

    Ur ett arbetsgivarperspektiv kanske det har sin poäng att göra det krångligt att söka jobb, om man brukar få många sökande. Bara de riktigt motiverade orkar krångla. Alternativt de riktigt desperata. Jag lägger hellre min energi på att skriva ett bra brev än att lägga kraften på något som en maskin enkelt skulle kunna göra.

    Ok det var nördperspektivet. Mer seriöst, vem vill hosta och sköta om sin egen identitet manuellt? Förutom nördar? Det lär inte hända. Det vore dock ändå ett stort framsteg att kunna välja vilken social webtjänst som helst och ändå kunna connecta med alla sina vänner och bekanta, oavsett vilken tjänst de väljer. Jag vill kunna ställa in behörigheter för vad som visas för vem. Och samma med CV:t – jag vill kunna ta det med mig och koppla in det varhelst jag vill. Jag vill kunna ta mina kontakter med mig och koppla in i vilken tjänst jag vill. Så kallade ”walled gardens” som Facebook (och för den delen LinkedIn, eller vilken CV-sajt som helst) kan inte på lång sikt vara framtiden för nätet. Det är ju själva nät-kvaliteten som gör nätet, så att säga. Där har alla nördar ett jobb med att förklara och visa och göra det lätt att använda de öppna alternativen.

    Läs mer:

    Diaspora is not the answer to the Open Web, but that’s ok – Chris Saad
    If Facebook were smart… – Jeff Jarvis på Buzzmachine
    Exodus från Facebook? – Rasmus Fleischer på Copyriot

    Läs även andra bloggares åsikter om , , , , 

  • Glöm CV:t – tänk portfolio

    Jag medger, det är kanske bara en önskedröm att vi kunde glömma CV:t så som vi känner det. Men i ett kunskapssamhälle finns det mycket värdefulla erfarenheter, kunskaper, egenskaper som kanske inte kommer bäst till sin rätt i punktform på ett CV ”helst inte mer än 2 sidor långt”. Idéer, förmåga att göra spännande kopplingar, kontakter, att kunna hitta rätt människor, att leda en ”stam” (tribe) – det finns andra sätt att visa upp detta, samtidigt som man bygger sig en nisch.

    På ett karriärcommunity för Gen Y, Brazen Careerist, lanserades nyligen konceptet ”social resumé”.Tanken är att bevara värdefulla meningsutbyten man haft i sociala media, istället för att de ska förloras i flödet och glömmas. Visa upp dina bästa idéer! Jag tycker idén är lysande även om jag inte tycker att man behöver använda sig av deras verktyg för detta utan hellre kan bygga en egen blogg eller sajt.

    Bloggen som plattform

    Det fantastiska med internet är att tröskeln för att sätta igång med något är väldigt låg. Du behöver inte be någon om lov (än så länge i alla fall). Det är bara att göra! Det är en ovärdelig chans att fördjupa dig inom dina intresseområden och bygga upp en kunskapsbank – som finns dokumenterad! – medan du lär dig själv mer och mer. Det är också lätt att få kontakt med andra människor som gillar samma saker som du, och bygga en gemenskap kring det. Se bara på HR Sverige självt, som exempel.

    Det är en chans att berätta för världen vem du är och vad du kan, vad du vill göra. En av de viktigaste komponenterna i att ha tur är att man ger sig själv chansen att ha tur. Om du finns där ute med ett tydligt budskap om det du vill ger du andra chansen att komma till dig – kanske med spännande möjligheter.

    Show – don’t tell!

    Ett problem med det vanliga CV:t är att det är väldigt mycket ”tell” och inte så mycket ”show”. Din blogg, eller vad du nu väljer, blir en utmärkt hubb för alla projekt du tar dig för. På det sättet bygger du en portfolio över saker du producerat, genomfört. Det är kanske den aspekt som bäst korresponderar mot klassiska CV-punkter över erfarenhet, med skillnaden att du kan visa upp direkt vad det handlar om. Att bygga en blogg som ”social resumé” har också den fördelen att en intresserad arbetsgivare eller kund kan få en bättre inblick och följa en över tiden.

    Ju mer idédrivet ditt arbete är (och då menar jag inte nödvändigtvis ditt jobb, utan det du vill blogga om – det som inspirerar dig) desto mer ”visa” blir det på bloggen – det du skriver är inte bara om andra saker du gjort utan är sakerna själva. Är ditt arbete mer praktiskt är det ändå ett tillfälle att berätta mer utförligt om det och om dig.

    Den moderna kunskapsmänniskan

    I kunskapsorganisationer är medarbetarnas kunskap och know-how extremt värdefull. Med en blogg-som-CV demonstrerar du också att du är en modern kunskapsarbetare, som vet hur du dokumenterar och delar med dig av kunskap!

    Gisela Jönsson är personalvetare, IT-konsult och skribent. Hon driver bloggen Mindspark, som centrerar kring de mer kreativa delarna av den mänskliga upplevelsen.

  • Annorlunda jobbsökande

    Det är en spännande sak, att plugga till personalvetare. I skolan läser man om rekrytering utifrån företagets synvinkel. När man kommer hem skickar man själv in en extrajobbsansökan som en rekryterare skall kasta en blick på. Kanske söker man t o m ett jobb som rekryterare!

    Jag läser senaste numret av Metro Student Magazine, där man listar ett antal synnerligen kreativa jobbansökningar. Det är roligt: en kille skickade under 6 månader personliga vykort från hela världen till reklambyråer i London som han ville arbeta på. De blev nyfikna, och han kunde välja byrå. En annan lade sin ansökan till ett PR-jobb i en av företagets anställdas parkeringsböter, ”jag är väldigt bra på att fånga folks uppmärksamhet”. Vågat.

    Jag har funderat mycket på saken. Hur sticker man ut och visar sitt värde utan att verka desperat och skum? För traditionella jobbansökningar är ofta gråa. Jag har skrivit en hel del, två med positiv utgång och ett stort antal med noll utdelning. I längden är det medelroligt att skriva dem själv, och kan knappast vara deckar-spännande läsning för rekryteraren. Nu vill jag ta till okonventionella metoder. Får jag inte jobb så har jag i alla fall roligt när jag söker! Kreativa förslag någon?

  • Såg du Rapport i måndags 8/2?

    Stockholms tingsrätt slog fast att det var diskriminering på grund av religion när en muslimsk man inte skakade hand med en kvinnlig chef efter en intervju för en praktikplats som svetsare. Han fick inte praktikplatsen.. Tingsrätten menar att han hade rätt att vägra skaka hand på grund av religiösa skäl och det var diskriminerade av Arbetsförmedlingen att han blev av med bidrag och utbildning som följd! Och som plåster på såren ska han få 60,000 kronor i skadestånd av arbetsförmedlingen! Sextiotusen kronor för han inte skakade hand med den kvinnliga chefen! Ingen som fundera på om det var diskriminerande för kvinnan att han inte skakade hand med henne på grund av hennes kön? Domen är nu en del av svensk lagstiftnings praxis. Jag är nyfiket-rädd för hur domen kommer kunna tolkas och eventuellt utnyttjas av olika parter.

    Hur går detta ihop med Jämställdhetslagen? Att företag ska ha upprätta en jämställdhetsplan varje år är också lagstadgat! Hur ska ett företag kunna aktivt sträva efter jämställdhet, om de har en manlig medarbetare som vägrar ta kvinnliga kollegor eller kunder i hand?

    Jag har själv upplevt att en muslimsk man vägrat ta mig i hand i samband att han skulle lära upp mig på ett sommarjobb. Jag blev så ställd att jag inte visste vad jag skulle säga eller göra. Efteråt blev jag förbannad. Jag uppfattade det så nedvärderande, arrogant och det är verkligen inte så jag ser på ett jämställt samhälle!

    Så vad tror du effekterna kan bli av denna dom? Vad kan vi vänta oss nu?
    Kan vi förvänta oss manliga muslimska läkare i Sverige som ”tyvärr” inte kan undersöka eller operera kvinnliga patienter på grund av att de inte kan ta i kvinnor? Detta med stöd av att det är en för intim gest mot kvinnor som inte är del av deras familj? Ska muslimska män jobba inom skolan och säga till små flickor att de inte tar i flickor eller kvinnor för det är fel enligt deras religion? Är det den människosyn vi anser och vill att vårt samhälle ska genomsyra?