Kategori: Employer branding

  • En tanke kring löneförmåner och rekrytering

    Häromdagen dök ett minne upp av att jag nyligen skulle ha läst en artikel om att ”snygga” män har lättare att få jobb än andra, dock verkar det som att mitt minne spelade mig ett spratt då det enda jag hittade var en artikel från 13 december 2010 . I vilket fall som helst handlar artikeln om att företag i Israel som sköter sin egen rekrytering premierar attraktiva män som har bifogat en bild i ansökningshandlingarna medan kvinnor som på sina bifogade bilder upplevs som attraktiva har svårare att få jobb. Artikeln ledde även till att en diskussion på HR Sveriges forum där det bland annat togs upp huruvida resultatet är applicerbart även i Sverige eller ej.

    Jag kom även att tänka på en sammanställning av ovanliga löneförmåner gjord av e24.se. Bland förmånerna nämns företag som erbjuder möjlighet till spabesök, botox-injektioner och shopping. Att förmåner som dessa börjar erbjudas ger en antydan till att företagen är beredda att lägga mer och mer resurser på de anställdas utseende, det är kanske inte långt borta att mer avancerade skönhetsoperationer erbjuds inom en nära framtid?

    Företag kan ibland vara intresserade av personer som visar potential inom ett visst område men ännu inte har nått sin maximala nivå. Det som behövs kan vara mer erfarenhet eller någon form av internutbildning eller kurs men företaget är ändå beredda att satsa på personen då de ser möjligheter i framtiden. Hur länge dröjer det innan ett företag anställer en person för att denne har potential att bli ett attraktivt ansikte utåt för företaget och det enda som behövs för att nå målet är ett par operationer?

  • Omfattar framtiden alla?

    Idag fuskade jag på jobbet. Jag tog en längre kaffepaus än vad som är skäligt. Ni som bor i Kalmar med omnejd förstår varför. Vädret inbjuder inte till produktivitet. Jag är människa som reagerar på yttre stimuli. Deal with it.

    Nu när det är utrett vill jag komma vidare till något mer intressant. 

    Under min långa kaffepaus hann jag läsa Johannes Sundlos inlägg  Framtiden. Jag håller med om det mesta han skriver och ser fram emot framtiden om den blir som Sundlo m.fl. beskriver den. Samtidigt slås jag av att det här är en underbar drömvärld för de som jobbar som rekryterare på bemanningsföretag. Ni vet, de där företagen som växer och frodas just nu och antagligen även i framtiden. De som anställer folk som konsulter och håller dem på någon variant av jour tills ett av deras kundföretag ringer rekryteringsföretaget kl 06.30 och vill ha 15 extra anställda typ nyss för att de just fått en arbetstopp. Då ringer, sms:ar, mejlar rekryterarna runt till sina konsulter och vips har det snabbt lyckats få ihop personalstyrkan som krävs. Det är rekryterarnas arbete. De gör vad de är ålagda av sina kundföretag att göra. För den yrkeskategorin, d.v.s. rekryterarna, är Rekrytering 2.0 o. dyl. något fantastiskt som underlättar deras arbete oerhört.

    Men för resten av arbetsmarknaden då? Behöver de ha lika snabb tillgång till en framtida anställd? De små företagen som kanske har råd att anställa en person till, med betoning på kanske. De vill nog fortsätta ha en gedigen kontroll av vem de anställer. De vill nog träffa en framtida anställd vid ett möte istället för att titta på en photoshopad bild på LinkedIn, Twitter eller Facebook. De vill nog fortsätta gå den något mer omständiga vägen. De vill nog hellre ha en anställd som verkligen vill arbeta vid just det specifika företaget, vilket medför att personen ifråga nog får ta sig i kragen och förmå sig själv att skicka in en egen ansökan till den berörda arbetsgivare istället för att bli headhuntad.

    Innefattar den verklighetsbild som Sundlo målar upp ett scenario där mindre organisationer inte längre sköter sin rekrytering själva? Där allt som rör rekrytering kommer att vara något som enbart rekryteringsföretag sysslar med?

  • You need a social media strategy

    Below are actions and some brief questions that can be important before adding social media to your recruiting mix.
    Audience assessment
    • What are the typical profiles you recruit for?
    • What industries do they typically work in?
    • Are they young professionals or experienced?
    • Where do they spend their time online?
    • What do they do online? Do they watch videos, do they participate in competitions, do they chat in groups or with one person at a time?
  • How to choose the right job board for 2011

    As a previous part-owner of a Swedish job board, I understand what measurements corporate recruiting departments and recruitment firms need to evaluate before they sign a contract with a job board for 2011.
    I see Monster, StepStone, Workey and CareerBuilder as the major job boards in Sweden today. Then there are the niche job boards that can also be very good at targeting just the right talent for your openings.
    I recommend putting 2-3 job boards to a test and do the following:
    1. Take 5-10 of the same job ads and post them at exactly the same time on the selected job boards.
    2. Leave them posted for at least 2-4 weeks.
    3. Measure views (eye balls that see the job title in the search results), clicks (actual unique visitors that click on the actual job ad), applications (number of applications received for each ad) and number of hires (number of people that signed the employment contract) for each job board.
    4. Not during the 2-4 weeks but during 2011 I would also track retention (how long each applicant from each job board stayed at the company). You will be able to then use this measurement for 2012. (mer …)
  • 3 karriärtips – så besöker du en jobbmässa

    I helgen har jag ägnat ett par hektiska dagar åt att speed-coacha besökare på Globen Career Days, där besökarna erbjöds att testa coaching i 10-15 minuter. Förhoppningsvis fick besökarna trots det begränsade formatet med sig lite inspiration och motivation att ta nästa steg i sin utveckling. Själv fick jag i alla fall massor av inspiration och nya perspektiv av alla de människor jag mött.

    En sak som åter blivit tydlig för mig är hur stor vår roll inom HR är i företagen. Under helgen har jag träffat många kvalificerade personer som har jobb där de inte trivs. Orsaken kan vara allt från förändringar som gjort att man inte längre trivs med kulturen, till att man har helt fel arbetsuppgifter. Det handlar om personer som har en stor potential, som de just nu inte använder.  Även om varje chef tar ansvar för sin personal, så finns det tillfällen när en enskild chef inte kan äga frågan. Jag tänker till exempel på kulturfrågor, strategisk kompetensutveckling och vissa personalsociala delar. Hur kan vi inom HR bli ännu bättre på att bidra till att företagen får del av hela den potential som den anställde har?

    Några vars potential inte heller tas tillvara är alla välutbildade invandrare. Många av dem jag träffade i helgen hade kommit till Sverige för att studera på ett mastersprogram, men vill nu stanna här för att jobba. Efter ett par år i Sverige pratar de inte perfekt svenska, men alla pratar engelska.  Många är förundrade över att vi verkar krävas perfekt svenska även på jobb där engelska är arbetsspråk. Finns det mer för oss från HR att göra här när det gäller vilka krav vi ställer på svenskan?

    Ytterligare en reflektion är att det borde gå att få ut mer av deltagande vid jobbmässor. Många företag satsar mycket på employer branding, men trots det hörde jag flera besökare som upplevde att de vid sina besök i montrarna fått rådet att gå till företagets hemsida i stället.  Ett exempel på motsatsen var det bemanningsföretag som erbjöd besökarna fotografering för att få ett professionellt foto till sin CV.  Och naturligtvis den monter där jag själv fanns för att erbjuda karriärcoaching.

    Men – undrar ni kanske – vad kan det ge att träffa en coach så kort tid? Här kommer helgens vanligaste (och bästa) karriärtips:

    1. Tänk igenom och känn efter vad du egentligen vill. Hur ser ditt drömjobb ut?
    2. Skaffa information om jobb eller arbetsplatser som du tror kan stämma in på dina önskningar.
    3. Hur ska du komma i kontakt med dina drömarbetsgivare? Gör en plan för hur du ska arbeta systematiskt med att söka upp dem. Tänk på lite längre sikt än du brukar, men börja agera nu!
  • LinkedIn stats

    Johannes Sundlo (@jsundlo) posted very interesting stats last week comparing LinkedIn to AMS. As a follow-up, below are some numbers to review for LinkedIn that I appreciate as they just confirm the power of LinkedIn as a sourcing and employer branding channel.
    Member numbers*:
    • 75m+ professionals around the world
    • 17m+ members in Europe
    • 4m+ members in the UK
    • 1m+ members in France
    • 1m+ members in the Netherlands
    • 1m+ members in Italy
    • 1m+ members in the DACH region (Germany, Austria and Switzerland)
    • Approaching 1m members in Spain
    • 6m+ members in India
    • 2m+ members in Canada
    • 1m+ members in Australia
    • 1m+ members in Brazil
    * LinkedIn does not officially release member numbers until the country reaches 1 million. I can say that Sweden’s LinkedIn membership base is rapidly growing and the number of profiles is way beyond what AMS has in CVs.
    Membership breakdown and demographics
    • Half of our members are outside of the US
    • India is one of our fastest growing countries with 6m+ members
    • Netherlands has the most engaged user base outside US: 50% of addressable market (professionals) on LinkedIn
    • Most valuable demographic (affluent & influential)
    • Affluent (household income $107k), 78% college-educated, 42% decision-makers, avg. age 43 (Source: @Plan Summer, 2009 (http://advertising.linkedin.com/audience/)
    • 12m+ small business professionals
    Growth and usage
    • It took 477 days to reach our first million, we now add a member every second of every day (or approx. 1m every 12 days)
    • We estimate that there are around 500m professionals around the world (based on International Labor Organization data and other sources)
    • 1bn+ people searches on LinkedIn last year
    • Nearly 700k professionally-oriented groups on LinkedIn ranging from company and college/university alumni groups, to small business exchanges and CXO roundtables
    • 100k+ members joining groups every day
    • 1M+ company profiles
    • The number of job postings and applicants on LinkedIn have almost tripled in the past year
    • thousands of developers using our APIs
    • 100M+ API calls/day
    • 1M+ twitter accounts have been bound to LinkedIn
    Business metrics
    • There are currently more than 600 LinkedIn employees. We plan to grow to over 900 employees this year
    • More than 60% of Fortune 100 and more than 25% of FTSE 100 pay to use LinkedIn’s corporate recruiting solutions
    • Profitable since 2007, ahead of plan and growing despite economic turbulence
    • Gaining market share, well positioned for when the economy recovers
    • Revenue is well diversified and international
    • Revenue mix is almost perfectly balanced between the three lines: subscriptions, advertising, enterprise licensing (recruiting)

    2009 Growth Metrics

    Employee growth:
    • LinkedIn currently has more than 600 employees.
    • In 2009, we went from 228 employees to 480 employees, we expect to be over 900 employees this year.

    Average load time performance decreased:

    • Pages now load 60% faster on a global basis

    Unique users increased approximately 200%:

    • According to comScore, unique users per month went from 13m at the end of 2008 to 38m at the end of 2009 and is now over 42m
    • Also overall member count went from 33M members at the end of 2008 to over 60M members now
    • Record revenue and profits in 2009 despite the macroeconomic climate
    International growth:
    • Opened new offices in India, Australia and the Netherlands. Our corporate headquarters are in Mountain View and our global headquarters are in Dublin, Ireland. In 2010, we opened an office in Toronto.
    • LinkedIn is now available in English, French, German, Spanish, Italian and Portuguese

    Do you use LinkedIn for recruiting? Share your story with us.

  • Byggstenar för den perfekta rekryteringen, del 1

    Eftersom man i en rekryteringssprocess bara kan nå 50% säkerhet att kandidaten de facto kommer att arbetsprestera, så har jag nu bestämt mig för att berätta hur man kan nå de 50% i den processen. En enkel do´s and dont´s. Helt enligt vetenskapen, vad psykologin och psykometrin inom arbetspsykologi säger, samt vad de flesta studier(metaanalyser) samt ekonomiska beräkningar säger(utility, personalekonomi, kärt barn har olika namn). Det coola är att om man följer denna process, så går det ungefär 4ggr snabbare att rekrytera, du tredubblar träffsäkerheten jämfört mot vad du gör idag, samt du skär bort administration och sparar enorma pengar. Oberoende om du är ett stort eller litet bolag. De resterande 50% då? Ja, det är upp till dig som bolag, chef, kollega, entrepenör, underställd, samt den kultur, produkt, tjänst och det bolag du byggt. Hoppas du byggt det bra och stabilt.

    Here we go.

    Dont´s: Glöm CV, bakgrund, erfarenhet. Titta inte ens på det i detta skede. Glöm CV, du blir färgad, och vad man gjort läst, heter i efternamn, korrelerar väldigt lågt med framtida arbetsprestation. Men alla andra tittat på CV? Nej, alla gör inte det i detta skede, titta inte på CV. Ansträng dig inte heller att sätta ihop en avancerad kompetensprofil i detta skede, baserat på B5 eller något annat som har med personlighet att göra, du skjuter mygg med kanon och förstör också säkerheten i mätningen med din egen bias( bias är när man ”bestämmer” att vissa saker är viktiga istället för att objektivt följa det vetenskapen säger fungerar. Tex att det är viktigt som säljare att vara tävlingsinriktad. När testlevarantören eller konsultbolaget sedan visar dig en kompetensprofil med ordet tävlingsinriktad, så hugger du med en gång:). Det må vara viktigt att ha driv som säljare, men tävlingsinriktad finns det inga belägg för, det är bara du som ”tycker” så och det låter ”rimligt”:). Det kan vara lika viktigt att vilja hjälpa andra som säljare, men det tittar vi på senare. Det är inte viktigt i detta skede).

    Do´s: Annonsera själv som bolag. Försök få så många ansökningar som möjligt. Använd webben, media, varumärke för att få så många ansökningar som möjligt. Ta bara emot dem vi en kanal. Sätt ut 5 enkla skall kravsfrågor(som bara kan besvaras ja eller nej av kandidater till jobbet). Tex om du ska jobba som jurist; Är du jurist? Pilot: Är du pilot? Man kan även blanda in en eller två frågor som har med bolagets värderingar att göra, men bäst är att i detta skede bara fråga om grundkrav som kandidaten måste ha. Gör inte misstaget att bara tänka en viss utbildning här, fundera mer och smartare än så. Många på ditt bolag har säkert inte ”rätt” utbildning och presterar extremt bra ändå i sina jobb.

    Fortsätt med de kandidater som svarat ja på alla frågor. Enbart dem(glöm INTE att undvika att titta på något annat subjektivt och dumt som CV, kön, ras, religion, efternamn, skola). I detta skede behöver du bara kandidaternas mailadress, ingen annan info är nödvändig. Detta snabbar upp processen för dig och kandidaterna, mindre admin, inga telefonsamtal, fokus bara på att helt objektivt hitta de som kommer att arbetsprestera bäst. I nästa inlägg kommer jag att berätta hur du gallrar snabbt och rättvist, utan bias och utan att du lägger egna värderingar i processen, dvs screenar ut de som ska gå vidare. Tills dess, må gott.

    Tack för att du läste.

    Det var mina 25 cent.

  • Köpta medarbetare?

    Nämn en produkt och få betalt, så fungerar det för stora bloggare eller om man skaffar konto hos t.ex bloggerwave.com (nej jag får inte betalt för att nämna dem :).
    Kommer vi få se en liknande trend för företag som vill profilera sig i framtiden?
    Kan vi få en utveckling där anställda får betalt för att blogga gott om företagen?
    Fler och fler företag skaffar förvisso företagsblogg men där är vi som blivande anställda ändå rätt medvetena om att det är en tillputsad yta som visas upp men om din bästa kompis plötsligt börjar blogga om vilken fantastiskt arbetsplats denne jobbar på, tror du inte på honom/henne då?
    Är det en realistisk utveckling?
    Är det rent av så att det här kanske är något vi inom HR ska utnyttja och använda oss av?
  • Personligt varumärke vs. Employeer Branding?

    I förra veckan fick jag i egenskap av kassör i vår programförening Pegasus ett mail från ett av Sveriges större bemanningsföretag. Jag ombads vidarebefodra information om två praktiktjänster som företaget hade över sommaren. Jag svarade något sent att jag tyvärr inte har tillgång till mailadresser på det sättet men tipsade om HR Sverige där man förutom studenter i Göteborg även kan nå många andra i HR-branschen.

    Men sen kom jag att fundera kring själva innehållet i mailet. För är det så här vår bransch fungerar? Att man under tre sommarmånader erbjuds att ”…skaffas sig ovärdelig erfarenhet ” mot ingen ersättning som det handlade om i det här fallet. Känns inte det en smula oseriöst?

    Det hela har gjort mig lite tu delad, å ena sidan stärker ju praktiken onekligen det personliga varumärket hos den som gör praktiken å andra sidan så sänker företagets beteende deras värde och employeer brand i mina ögon. För är det inte lite utnyttjande att göra så här? Jag ser inget negativt i att göra praktik, sålänge det sker inom ramen för en utbildning men när det sker över en sommar känns det inte som ett seriöst företag.

    Det är finns givetvis en vinst för personen som genomför praktiken, man får ju en bra erfarenhet med sig även om man inte får betalt men har företagen råd att göra såhär? Oavsett om den stora generationsväxlingen bara är en myt eller ett faktum så lär fler och fler företag börja att bry sig om vårda sitt företags varumärke och rykte. Och vill man i framtiden attrahera de allra bästa talangerna så är det nog redan nu dags att börja tänka på hur man framställer sig som arbetsgivare.

    Så vad väger tyngst egentligen? Det personliga varumärket eller företagets varumärke? Vem vinner mest i längden på det?

  • Tänk om de kunde använda Facebook!

    ”Temat för årets Kompetensgala den 17 mars är »att vara ledare i det nya sociala mediesamhället«. Här berättar de nominerade cheferna vad de tycker om Twitter och Facebook.” Så står det att läsa på Chef.se.

    Min första tanke är; Perfekt här har vi betydelsefulla ledare som använder Facebook och Twitter! Jag ser också till min stora glädje att två högt uppsatta HR-chefer, Gunilla Ström och Madeléne Granath uttalar sig. Men sen faller det.
    Den ena av dem har visserligen Facebook men den andra hittade jag igår inte på Facebook. Under dagen skaffade hon dock en profil vilket ju kan vara en fördel om man ska uttala sig om Facebooks för- och nackdelar.
    Företagen dom företräder har visseligen fanpages på Facebook och i den först nämnda HR-chefens företag får ändå deras närvaro ses som ok även om de enbart verkar använda sidan som en megafon. I det andra fallet har deras fanpage inte uppdateras sen oktober 2009. Det var det här med att uttala sig om saker igen.

    Här skulle jag kunna mala på om hur rädslan för sociala medier skiner igenom igen men det har vi redan skrivit en hel del inlägg om så jag lämnar det där hän.

    Jag uppmanar istället de berörda HR-cheferna att gå in och läsa det här inlägget, ta del av hur Gröna Lund gjort med sin Facebook-sida, börja följa bloggen 365 Social Media Cases eller delta i debatten på HR Sverige. Skulle inte det räcka så hjälper jag er gärna (Gratis!) med den input jag kan bistå med, ni hittar mig på Twitter @jsundlo.