Författare: Annelie Berntsson

’Jag är flexibel, ambitiös och social’. Har du hört det förrut? Jag har, ungefär si sådär 1000 gånger. Jag har förmodligen beskrivit mig själv eller kandidater på det sättet lika många gånger som jag har hört det på en intervju. Faktum är att de flesta intervjuer låter lika dana. Lika väl som vi rekryterare snabbt kan sätta människor i fack, kan kandidaterna lätt räkna ut vad för frågor som kommer på intervjun. Det handlar inte alls om att lista ut annorlunda och svåra frågor för att kandidaterna inte ska kunna lista ut svaret. Oh nej. Det handlar om att få någon att verkligen visa vem dom är – egentligen. Få dem att slappna av och vara sig själva, men också få dem att tänka utanför boxen och svara med hjärtat. Och hur gör man det?

Till att börja med så ser alla annonser i komination med företagshemsidor lika tråkiga ut. De beskriver ett företag utifrån vilka resultat de gör och hur många anställda de har – vad säger de engentligen? Jag vill ju veta vad företaget står för, hur kul kollegorna är, vad chefen har för ledningsförmåga, vad värderingarna är, hur långsiktigt de tänker, hur min livsbalans skulle se ut där och hur de handlar när de stormar i finanskrisen.  Annonserna beskriver ofta en roll utifrån generella arbetsuppgifter och generella personligheter. Så frågan är vad förväntar företagen sig för svar – generella ansökningar?

Jag upplever ofta att många företag vill se ett driv och engagemang i kandidaten. Någon som lagt ner mycket tid på att göra ansökningen personlig. Men kreativitet och motivation föder detsamma. Så tänk om man började med att föregå med gott exempel? Ett intressant och annorlunda sätt att be om ansökningar på är genom följande video: http://www.youtube.com/embed/s5l-nnR4Bx0 Det kliar i alla fall i fingrarna på mig av att se följande video. Det är stört omöjligt att inte vilja skicka en kreativ ansökan som svar på den.

Det räcker ju inte att enbart få kreativa ansökningar, det är ju härligt i sig men om kreativa människor söker en tjänst som inte lever upp till förväntningarna så dör motivationen hos dem. Dessutom hur enkelt är det egenligen att skilja ut en äkta diamant bland kristallerna på en vanlig intervju? Jag tycker att Heineken har gått de extra stegen för att nå hela vägen fram i följande video. Tänk på hur egenskaperna visas genom aktion, istället för att beskriva dem. Tänk på hur passionen tar sig i uttryck. Hur deras förväntningar grusas och de tvingas att handla ur instinkt och låta hjärtat tala. De är ärligt sig själva – och Heineken som arbetsgivare hittar rätt kandidat.  Det vill säga – när det verkligen gäller, har kandidaten vad som krävs för att lyckas? http://www.youtube.com/watch?v=j5Ftu3NbivE

Så till alla er rekryterare, HR och chefer som rekryterar där ute. Hur kan vi se till att vi faktiskt rekryterar vad vi söker? Att rätt man hamnar på rätt plats, att kandidatens förväntningar möts, att de förblir motiverade, att vi slipper ersättningsrekrytera? Har ni arbetat med kreativ rekrytering? Känner ni någon som har gjort det eller har ni hört om någon? Hur kan vi tillsammans utveckla, det som redan finns och hur kan vi tänka utanför den box som redan är formad?

Vore fantastiskt att få höra era tankar!

’Som person är du ambitiös, serviceminded och stresstålig…’ Hmm, vänta lite nu – stresstålig – vem är stresstålig? Faktum är att ingen är stresstålig, vi har bara olika sätt att hantera stress på. Stress kan vara både positiv och negativ. Utan stress skulle vi inte få mycket utfört, men i för stor mängd blir all stress skadlig för oss.

Många förknippar stress med många arbetsuppgifter, tidspress och svårigheter att balansera privatliv och jobb. Mest skadlig stress utsätts du av om du upplever att du har höga krav men låg grad av kontroll. Något som ofta kan inträffa om man är erfaren i sin yrkesroll men ny på jobbet. Ofta är det vi själva som sätter de höga kraven på oss.

Många av oss karriärister är ambitiösa och strävar efter yttre uppskattning. Vi är serviceminded och vill gärna ställa upp när kollegan vill ha hjälp. Även om vi kanske inte har tid just då. Eftersom vi är så hjälpsamma får vi ofta fler uppgifter tilldelade oss, vi finner ju så bra lösningar och så fort…

Vi är alltid tillgängliga, vi jobbar i kontorslandskap där vi flera gånger i timmen blir avbrutna av frågor från kollegor och trappar koncentrationen från uppgiften. Vi förväntas svara på mail, intern chat, telefon och mobil samtidigt som vi ska utföra våra arbetsuppgifter. Så hur hanterar du det samtidigt som du bevarar ditt sunda förnuft?

Här kommer några tips som förhoppningsvis kan underlätta din arbetsvardag:

1. Hantera Förväntningar – När kollegan frågar om du kan hjälpa till är det helt okej att säga att du är upptagen med annat just nu, men att du kan titta på det senare.
2. Sätt E-mail tider – att alltid vara tillgänglig på mailen resulterar i splittrad koncentration. Både uppgiften och svaret på mailet blir sämre.Om du är en av dem som anser att du förväntas vara aktiv i e-mail konversationer jämt: sätt tätare e-mail tider – men däremellan fokusera på uppgiften.
3. Stäng av och återhämta dig – Man behöver inte alltid vara tillgänglig, man behöver koppla av för att ladda om. Läs inte mail på kvällen om du absolut inte måste, läs inte mail på helgen och läs absolut inte mail när du har semester eller är sjuk. Om du är chef och tänker att det är ditt jobb att alltid vara tillgänglig – fundera på vad du sänder för signaler till dina anställda.
4. Prioritera arbetsuppgifterna rätt – Ett enkelt sätt att prioritera arbetsuppgifter är att avända följande enkla modell:4D – Don’t, Delegate, Delay, Do

Och till sist.. Glöm inte att i vår värld snurrar teknikens utvecklingen vansinnigt fort. Men hjärnan är en uråldrig mjukvara som inte uppgraderats på länge. Hjärnan behöver fortfarande sömn, motion, vila och bra kost för att må bra. Det finns inga genvägar. Ta hand om dig och dem som finns omkring dig!

Har du avgett ett nyårslöfte? Det har jag gjort många gånger, i år har jag lovat att jag ska bli mer allmänbildad. Hur viktiga än nyårslöftena verkar vara, så når jag aldrig mitt mål. Varför då? I det här inlägget tar jag upp hur man sätter mål men framför allt hur man når dem. Jag kommer att fokusera på hur företag kan jobba med individuell målsättning. I artikeln utgår jag från ett ledarskapsperspektiv hur chefen kan stötta anställda att uppnå individuella mål, i slutet återfinns ett exempel på ett individuellt satt mål och hur man gör för att komma dit. Oavsett om du är chef eller bara intresserad av att uppnå personliga mål, ska du förhoppningsvis har nytta av det här inlägget.

Mål finns överallt, de förknippas ofta med någon sorts ansträngning eller press och de sätts antingen av den anställde eller av företaget. Min erfarenhet är att fokus ofta ligger på målet men att den som satt det inte planerar hur målet ska uppnås. Det vill säga vilka steg och delmål som finns på vägen. Sällan eller aldrig hålls avstämningar och ändå infinner sig besvikelsen när målen inte uppnås! Förarbetet, dvs. planeringen är hela grunden till att målet nås. Vill du lyckas kan du arbeta med att göra målet SMART.

SMART:a mål

Specific

Ett mål ska vara specifikt. För att veta om ett mål är specifikt kan man ta hjälp av följande frågor:

• Vem – Vem är det som är inblandad?
• Vad – Vad är det som ska uppnås?
• När – När ska målet ha uppnåtts?
• Vilka – Vilka hjälpmedel behövs för att uppnå målet?
• Varför – Varför ska målet uppnås?

Mesurable

Ett mål ska vara mätbart. Om ett mål är mätbart kan följande, eller liknande frågor, besvaras:

Hur mycket? Hur många? Hur vet jag när det är klart?

Attainable

Ett mål ska vara nåbart. Tänk på målet och planera därefter noga tiden och stegen för att uppnå det.

Realistic

Den anställde ska vara villig samt ha möjlighet till att arbeta mot det uppsatta målet för att det ska anses vara realistiskt.

Timely

Sätt en tidsram för när målet ska vara uppnått.

Så arbetar du med mål

Alldeles för många företag arbetar med individuell målsättning genom att enbart prata om mål vid de årliga utvecklingssamtalen. Om ett individuellt mål sätts under utvecklingssamtalet, följs det sällan eller aldrig upp efteråt. Än mindre sätts det en planering eller tidsram. Och det hålls inga avstämningar för att se hur det går i jakten på målet. Den anställde lämnas att ensam få driva sitt mål, ofta glöms det bort och nedprioriteras i jakten på deadlines. Hur kan du som chef vara stödjande i arbetet med måluppfyllelse?

Målet ska mycket riktigt sättas av individen för att vara meningsfullt och teoretiskt sätt skulle det kunna ske under utvecklingssamtalet. För att målet ska kännas meningsfullt för dig och den anställde bör det ligga i linje med företagets intressen. I din roll som chef kan du arbeta coachande för att hjälpa individen att finna och definiera sitt mål. Tillsammans kan ni planera och sätta tidsramar.

Alla anställda har olika personlighet och kommer därför behöva olika sorters stöd av dig som chef. En del är drivna och har höga ambitionsnivåer, de behöver kanske bromsas i vad de vill åstadkomma – eller bör tiden längas. Andra har svårt att utmana sig själva, de trivs bra med var de är just nu. Då behöver du peppa, stötta och motivera vid avstämningarna för att de ska nå sitt mål. Den anställde bör äga målet, din roll som chef bör vara att stötta och vägleda. Finns det något som företaget kan göra för att underlätta för den anställde att uppnå sitt mål. Har företaget en budget för kompetensutveckling och finns det någon policy om att kompetensutveckla sig på arbetstid?

När ni valt och definierat målet, satt en deadline och en plan för att nå dit bör ni ha regelbundna avstämningar. Vad som är regelbundet bestämmer ni tillsammans. Min erfarenhet är att avstämningar gärna rinner ut i sanden, nedprioriteras och flyttas på. För att lyckas nå målet, se till att hålla avstämningar. För att göra arbetet överskådligt för er båda är det bra att dokumentera målet och delmålen. Jag föredrar ett agilt projektverktyg som heter Trello. Trello gör det möjlighet att bryta ner målet i delmål, skriva ’att göra listor’ och kommentera. Det är mycket enkelt att prioritera olika uppgifter och följa upp vad som har avhandlats. Har man inte tillgång till ett projektverktyg går det lika bra att arbeta med ett delat dokument.

Ett SMART nyårslöfte

Så… jag hade ju ett nyårslöfte, att bli mer allmänbildad. För att ha möjlighet att uppnåmålet och inte låta det rinna ur i sanden igen, så bör målet alltså vara SMART. Till att börja med så låter ju ’att bli mer allmänbildad’ ganska vagt. Låt oss börja med att specificera det.

Specific

• Vem är det som ska bli mer allmänbildad?

Jo, det är ju jag.

• Vad ska jag uppnå?

Bli mer allmänbildad så att jag bland annat kan lyckas bättre i frågesport.

• När ska det uppnås?

1 januari 2014

• Varför ska jag bli mer allmänbildad?

Så att jag kan förbättra mina resultat i frågesport och känna mig mer tillfreds med min allmänbildning.

Mesurable

Ett mål ska vara mätbart och att mäta hur allmänbildad man är kan ju vara svårt om målet är ’att öka sin allmänbildning’. Det vill säga, min allmänbildning ska således vara större än den är nu. Det är ju ett ganska lågt satt mål, hur många minskar egentligen sin allmänbildning? Så okej, jag ska öka min allmänbildning med minst 20%. Det kan jag kontrollera genom att besvara 100 TP frågor samt besvara frågor om veckan som gått i tidningen. Jag kan börja nu och sedan mäta igen 31 december 2013. Målet har blivit mätbart.

Attainable

Tiden är redan satt i mitt mål ’Att öka min allmänbildning med minst 20% innan 1 Januari 2014’, då kan jag lägga större vikt på planeringen av stegen jag måste ta för att komma dit. Öka min allmänbildning ska jag göra genom att:

• Se på nyheterna
• Läsa nyhetsappar
• Spela quizkampen
• Lyssna på radio
• Titta på TV program som ’På Spåret’ och ’Vem vill bli miljonär?’
• Spela sällskapsspel som TP, ’När & Fjärran’ och MIG.

Om jag dessutom specificerar hur ofta och när jag ska göra det, får jag delmål som jag kan uppnå. Vilket ökar chansen för att jag ska nå mitt slutgiltiga mål i tid.

Realistic

Ett mål ska vara realistiskt – jag ska både vilja och ha möjligheten att jobba mot det. Målet ska kännas meningsfullt för mig.

Jag misstänker att det vanligen är här som mina nyhetslöften spricker. En ordentlig dos motivation krävs för att uppnå målen. Vad som motiverar kan vara olika, men regelbundna avstämningar brukar ofta hålla motivationen igång. Få vill komma till en avstämning utan något att rapportera. För att lyckas denna gången, borde jag alltså skaffa mig en sparring partner – någon som kan peppa mig när det går trögt.

Timely

Ett mål ska vara tidsatt och det är ju mitt ’1 Januari 2014’

Och till sist

Så, kommer jag att uppnå målet att bli mer allmänbildad? Det är mycket troligt om jag definierar målet som i exemplet och följer min plan., har avstämningar om hur det går samt mäter resultat. Kanske får jag halvvägs dit konstatera att 20% inte är realistiskt på ett år under den ansträngningen. Då måste jag öka ansträngningen, eller tidslängden om det första inte är möjligt.

Hoppas att detta inlägg gett dig ett intresse av att arbeta vidare med mål. Återkom gärna med erfarenheter, tankar & tips!