Hej igen! Förhoppningsvis lyckades jag inte göra dig allt för upprörd av min förra post och förhoppningsvis blev du lite nyfiken på nästa post – omvärldsbevakning. Eller bara HR i en digital miljö skulle man väl kunna kalla det också. Men vi kallar det omvärldsbevakning, det låter bättre tycker jag. Redo? Då åker vi.
HR i det digitala
Vi började med att omfamna sociala medier och det digitala landskapet och jag bygger den här texten på att du gjort det och håller med om att vi inte längre har något val. Nu ska vi därför börja treva oss ut på den digitala arenan. Jag ska försöka skriva så det här passar dig som både precis skaffat ett Facebook-konto och till dig som anställt dina senaste fyra personer via en Facebook-annons. Det viktigaste är att du förstått att det digitala och det analoga livet håller på att flyta ihop. Att det digitala är här för att stanna.
Men om du nu är HR-person – vad ska du då göra? Jag förstår att det är lätt att känna sig en smula handfallen inför hur man kan se på både de möjligheter och de hot som tornar upp sig på den digitala himlen. Men mitt första råd är att börja lyssna. Vad säger folk om ditt företag i sociala medier? Vad säger dina anställda om ditt företag på sociala medier? Jag vill understryka att jag inte tycker syftet ska vara att sätta dit någon eller skapa en form av storebrors-övervakning från företagets sida utan snarare lyssna för att på sikt delta i dialogen.
Hur lyssnar jag?
Det är måhända lätt att man tror att för att börja lyssna på nätet behöver man bygga upp en FRA eller NSA-liknande avdelning vars enda uppgift är att i detalj övervaka allt som sägs på nätet men nej, misströsta ej för det är enklare än så.
Det allra enklaste sättet är att börja arbeta med Google Alerts. Det är ett väldigt basic söksystem som fångar upp bloggar och i viss mån även sociala medier. Du kan välja att få uppdateringar som sker på nätet skickade till din inbox.
Är det ett heltäckande system? Absolut inte. Men det kan vara en start bara för att få en känsla av om det sägs något om ditt företag och vad som sägs. En start helt enkelt och en för många företag rätt god start. Kostar inget och är lätt att komma igång med. På minussidan finns att det har ett begränsat stöd för att bevaka sociala medier.
Jag vill lyssna mer!
Om du känner att du verkligen vill ge dig in i matchen så rekommenderar jag att investera i ett vettigt omvärldsbevakningsverktyg och här ska jag villigt erkänna att jag är oerhört biased. Jag har använt Notified i flera år och jag är läskigt nöjd med dem. Inte bara för att de är trevliga och har en kick-ass support utan också för att Notified är enkelt, överskådligt och väldigt bra. Notified täcker i princip allt utom tryckt press men eftersom det mesta idag även läggs ut på nätet så är det sällan man missar något. Här är värt att nämna att det finns andra verktyg som tillexempel Lissly och Aitellu men jag slår (utan att få betalt ska tilläggas) ett slag för Notified. Kanske har din marknadsavdelning redan ett verktyg som gör det här, be då att få tillgång till det!
Jaha? Vad ska jag lyssna på då?
Möjligheterna är obegränsade! Fantastiskt va? Nej men skämt å sido. Primärt handlar det om att bevaka ditt varumärke och ditt företag. Att sätta upp söksträngar som täcker om någon kommenterar eller nämner ditt företag, i både positiva och negativa ordalag är en bassökning som är bra att starta med. Har ni ett varumärke som omnämns ofta i sociala medier så är ett tips att avgränsa just din sökning mot saker som är förknippade med ditt HR-uppdrag. Det kan vara att lägga till nyckelord som ”chef” eller ”arbetsplats” för att fånga upp både ris och ros. Det kan mycket väl vara så att det inte sägs något alls om ditt företag eller dina chefer på nätet men om det en dag skulle komma att säga något, då fångar verktyget upp det.
På mitt tidigare arbete använde vi verktyget till att fånga upp kommentarer både om våra chefer men också om oss som företag generellt. Inte i syfte att hålla det emot den som sagt det utan att använda det som feedback för att utveckla oss och vår organisation. Grundtanken var att en del människor är bekväma med att ge feedback verbalt, andra mer bekväma att skriva den på Facebook och vi kan tycka vad vi vill om den utveckligen och envist hävda att feedback alltid ska ges vid fysiska möten eller så kan vi inse att omvärlden och människorna i den förändras och anpassa oss till det. Att lyssna och agera på feedback på det här sättet gjorde oss bättre och folk blev i 99,99% av fallen glada att vi lyssnade och tog till oss det som de skrev.
Så låt mig återigen understryka, lyssna inte för att bestraffa – lyssna för att lära och utvecklas.
Stämmer det i alla lägen? Absolut inte. Men ha det som en generell princip. Det är lätt att blodet rusar till när någon skriver ”Jag hatar min chef på företag X” på Facebook. Sitt på händerna en stund och prata sedan med vederbörande. Det är givetvis inte okej att skriva så men om du går in och skriker i ett sådant läge blir det enligt min erfarenhet sämre än om du lyssnar och försöker förstå vad problemet är och inser att personen som skrev det har en helt annan (och troligtvis yngre) syn på Facebook än vad du har.
”Ingen skriver väl så på internet?”
Det kanske är den vanligaste kommentaren efter att man dragit exemplet ovan. Många opponerar sig också mot att man ska var så vänlig. Missförstå mig rätt i exemplet ovan. Det är inte okej och det behöver göras tydligt men att kategoriskt döma ut det bara för att det är på Facebook är fel. Personen säger troligtvis likadant till vänner och man uttrycker sig på samma sätt i det digitala livet. Enda skillnaden då är att du nu får ta del av det – och det är en möjlighet! Kanske är chefen dålig? Kanske medarbetaren mår dåligt utan att detta uppmärksammats? Ett perfekt tillfälle för HR att göra sitt arbete och utreda vad som är problemet. Kanske har fler medarbetare samma känsla?
Och ja. Folk skriver så här. Under en period bevakade jag olika kombinationer av uttryck för att man hyste starka avigkänslor mot sin chef eller arbetsplats. En vanlig vardag innehöll 60-90 unika personer som gav uttryck publikt för den här typen av känslor. Gissningsvis kollade inte en enda HR-person förutom jag på inläggen.
It’s not only depp – it’s also pepp
Allt är inte bara deppigt och negativt som skrivs på nätet heller. Ofta får man digital high-fives och glada tillrop om man gör saker bra också och om man deltar i diskussionen och skippar allt corporate bullshit och vågar vara ärlig i sin kommunikation.
Och det fina i kråksången tycker jag, som jag varit inne på ovan, är att vi har möjlighet att på ett helt annat sätt vara en del av kommunikationen idag än för säg tjugo år sedan. Vi kan vara ute och bemöta det negativa och håva in applåderna för det positiva. Allt bara genom att sätta upp ett par enkla bevakningar.
Det var allt för den här gången. Nästa serie kommer om tre veckor och då ska vi prata jobbannonser, mitt favoritämne i livet (förutom träning).
