Att vara ständigt uppkopplad är en av de största förändringarna som skett i människans miljö. Det säger neurobiologen Adam Gazzaley, som forskar vid University of California
– Vi utsätter våra hjärnor för påverkan och har den göra saker som den kanske inte alls är utvecklad för. Vi vet redan att det får konsekvenser, säger han till New York Times.
Vårt sätt att tänka och uppföra oss förändras. Bland annat försämras vår förmåga till koncentration, det har man sett framför allt hos dem som är flitigt sysselsatta med ”multitasking”. Tvärtemot vad de själva tror är de inte alls så produktiva, de har svårt att sortera bort ovidkommande information och upplever mer stress än människor som uträttar en sak i taget.
Och vi byter fokus för vår uppmärksamhet hela 37 gånger i timmen, visar nya forskningsresultat. Vi reagerar omedelbart på det vi uppfattar som hot eller möjligheter i datorn och mobilen, det handlar om primitiva impulser. Att ständigt reta dess impulser har visat sig vara vanebildande. Utan stimulansen får vi abstinens, som yttrar sig i att vi blir uttråkade.
Det är ju bara att titta i en kö, ex busshållplatsen eller på Ica. Nästan ingen står och väntar idag utan att göra någonting. Alla är inne i telefonen och läser mail, fb, kollar Aftonbladet eller när allt är gjort kanske kollar vädret.
Hjärnan är i stort sett som den var för 50 000 år sedan när vi bodde på savannen. Tomas Danielsson gör en bra jämförelse ang detta. Han jämför när vi mötte tigern, eller faran, på savannen och hur vår kropp reagerade då. Den reagerar på samma sätt idag när vi ex kollar mailen eller är ständigt uppkopplade. Detta stöds också av Linda Stone, som jag skrivit om tidigare, forskare på nya tekniker som har gjort samma upptäcker när hon forskat på vad som händer med oss varje gång vi öppnar mailen. Hon har döpt detta fenomen till e-apne. Apnea betyder ju andnöd på latin.
Detta händer vid stress:
Så fort man känner sig det minsta stressad börjar kroppen förbereda sig, helt omedvetet, på en kamp- eller flyktsituation. Detta är ett genetiskt arv för att människan överhuvudtaget ska kunna överleva. Via det autonoma nervsystemet sker det helt automatiskt en stressreaktion. Det autonoma nervsystemet kan man inte påverka med viljan hur mycket man än skulle vilja.
Det är framförallt det sympatiska nervsystemet, som tillhör det autonoma nervsystemet, och binjurarna som gör att kroppen reagerar på stress. När man blir stressad skickar det sympatiska nervsystemet ut nervimpulser till hjärnan, längs ryggraden och sedan ut till kroppens organ. Organen i sig reagerar sedan på ett eller annat sätt, till exempel med smärta. I binjurarna tillverkas stresshormornerna adrenalin, noradrenalin och cortisol.
Många organ och funktioner i kroppen påverkas genom det sympatiska nervsystemet och hormonerna som produceras i binjurarna. Det som händer när man blir stressad och stresshormonerna börjar utsöndras är att hjärtat slår snabbare och kraftigare för att mer blod ska kunna pumpas runt till organen som behöver extra blod under den stressade situationen. Även andningen ökar och blir djupare för att syresättningen av blodet ska öka i musklerna och andra organ. Vid en stressituation förbereder sig kroppen för att kämpa eller fly och då spänns musklerna i kroppen.
Vid långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning försvagas immunförsvaret. Stress som ofta är återkommande, som är långvarig eller intensiv är skadlig och kan ge upphov till sjukdomar. Det beror på att man hela tiden har stresshormoner i kroppen och att det sympatiska nervsystemet får arbeta för mycket. Detta kan leda till hormonstörningar som i sin tur kan leda till övervikt , högt blodtryck eller hjärt- och magproblem. Hela människan påverkas av stress, vare sig den är negativ eller positiv. Utsätts man för negativ stress en längre tid är det ofta man får ökade muskelspänningar i kroppen. Dessa spänningar kan leda till darrningar, stela och ryckiga rörelser och försämrad kroppshållning. Det är även ofta som vår tankeverksamhet föändras och får koncentratonsförmåga och minne försämars. Detta kan leda til att vi gör felaktiga bedömningar, får svårare att se problemlösningar och får även det svårare att anspassa oss socialt. Många gånger reagerar vi känslomässigt genom att bli arga, irriterade, rädda, får ångest eller skuldkänslor. Allt detta för att den negativa stressen är för hög, samt sitter i under för lång tid.
Idag ser sömnforskare en direkt koppling mellan att 25% av alla svenskar har sömnsvårigheter till att de är ständigt uppkopplade.
Vad händer då om vi är ständigt uppkopplade på möten? Ja, svaret har redan läst här. Ändå fortsätter de flesta organisationer att tillåta att medarbetarna blir stressade och hälften så effektiva. Jag träffar mängder av chefer som tycker det är bra att de kan svara på mail på möten när de inte tycker mötet är intressant. Hur kan ett möte bli bra om inte alla deltar aktivt? Så fort några börjar göra andra saker dör energin i rummet och effekten av mötet blir avsevärt mindre. Jag vill påtala att i vissa, ex idégenereings, möten skall vi vara helt uppkopplade och ta in hela omvärlden. Men 9 av 10 möten behöver vi inte det. För det halverar vår effektivitet.
Stressdoktorn Tomas Danielsson säger att idag har vi tigern med oss dygnet runt, vi är hela tiden på flykt och detta påverkar förstås oss starkt.
Hur gör du? Har du tigern med dig 24/7?
Blir du stressad om du inte har din smartphones bredvid dig?
Hur är det på din arbetsplats? 24/7?
Kolla din kollega när hon/han kollar mailen nästa gång, se vad som händer med andningen!
Det krävs mod att till sig dessa kunskaper och bryta den skadliga kultur som uppstått på de flesta arbetsplatser. Dessutom är det helt oförsvarbart om organisationen verkligen vill bli framgångsrik och lönsamt.
Stay gr8
Micke, mötesevangelist
