Om ni har gått på en konferens eller för den delen bara öppnat valfritt socialt medium det senaste året så har ni, liksom jag, utsatts för varannan gång domedagsprofetior kring hur AI kommer äta upp HR till lunch och varannan gång om hur AI kommer frälsa HR och göra våra HR-liv lika lyckliga som Julie Andrews är lycklig när hon skuttar fram på sina alpängar.

Inte sällan är avsändaren någon som är konsult för det ena eller det andra lägret och inte sällan saknar vederbörande helt kunskap om HR.

Låt mig först klargöra att om någon satte en pistol mot mitt huvud och tvingade mig välja mellan de två beskrivna framtidsscenariona ovan så är jag Team Julie Andrews. Men.

Det jag saknar bland oss som är yrkesverksamma inom HR är en etisk och arbetsrättslig diskussion kring vad som kommer hända när AI marscherar in och ritar om kartan för vad som är möjligt för en arbetsgivare. Först var jag irriterad över att ingen för den diskussionen tills jag kom på att jag har möjlighet att starta den själv. (Och kanske borde ha gjort så för ett år sedan!).

För visst är AI verktyg som gong.io otroligt häftiga och ger oss fantastiska möjligheter att växa människor, säljare i det här fallet men samtidigt så finns baksidan med att människor konstant är övervakade. Är det etiskt och moraliskt att övervaka människor på det sättet? Kommer folk acceptera det? Och vad händer om en säljare inte följer anvisningarna som AI ger – är det skälig grund för uppsägning?

Tekniken för att i detalj följa upp och förutse människors nästa drag kommer ge oss superkrafter men som Uncle Ben i Spindelmannen säger ”With great powers comes great responsibility” – och är vi på HR redo för att hantera dessa krafter? I dagsläget svarar jag spontant nej på den frågan men det vill jag ändra på så låt oss diskutera hur vi kan ta oss an AI från ovan angivna perspektiv.

Hur tänker du kring AI och det etiska och moraliska ansvar som arbetsgivare ska ta?