För drygt 14 år sedan såg scenen för var och vem som skapade HR-innehåll tämligen annorlunda ut. En sajt “HR Society” var kanske det enda alternativet, men den låg delvis bakom en medlemsvägg för Personal & Ledarskap. Vi såg en ökad aptit på att gå med i och connecta på olika sociala plattformar och Facebook hade, för vissa ålderssegment, “slagit” och kommit starkt det senaste året i Sverige. Jag läste böcker av Seth Godin, Clay Shirky och Malcolm Gladwell som på olika sätt pekade på att; content is king och nischade sammanhang kommer att slå – individer spåddes söka sig till relevant content för just dem. 

Som en entusiastisk sistaårsstudent växte känslan av att det saknades en arena, både för studenter som jag var, men också yrkesverksamma att få agera i enlighet med vad trenden var. Det saknades ett hus på internet-gatan att gå till, vilket kan låta galet med tanke på hur landskapet ser ut idag; fragmenterat och med massvis av digitala “hus”. Där och då startades HR Sverige.

Karl Oskar stöttade mig i det som jag inte bottnade i tekniskt och bara någon vecka in när communityt lanserats kom jag i kontakt med Johannes. Jag stod oblygt inför hans personalvetarklass och förklarade att “här borde ni gå med”. Han frågade hur han kunde hjälpa till för att lyckas bygga något fint. Svaret visade sig vara; mycket! Vi spenderade stor tid på att förstå behov, bygga om och öka medlemsantalet organiskt. Vi mätte och lärde oss samband mellan content och stickyness, varför användare återkommer och vilka long tail-effekter “rätt” innehåll har. Johannes drev dessutom igång HR Sveriges Blogg där vi tillsammans som juniora men glada entusiaster drev bloggen till att bli den mest lästa inom HR i Sverige under flera år. Än idag, trots brist på nytt content, så kommer bloggen – som kommer att finnas kvar – högt upp pga hundratals inlägg som indexerar upp sajten fint på Google.

Jag själv åtnjöt en rad inte alls förtjänta fördelar pga att jag grundade HR Sverige. Det var inte baserat på meritokrati som möjligheter gavs mig (jag var inte en av de mer framstående studenterna i min personalvetarklass) utan för att jag “stod ut” i en yrkesgrupp där få står ut som nyutexade. Det fina är att plattformen under åren bidragit till en mängd nya kontakter, att många jobb för många andra människor än mig själv. Sajten blev under några år en god katalysator får någon som behövdes och accelererade vår i vanliga fall “inte-först-på-bollen-bransch” till att vara i framkant. Spin off-effekter som bildandet av nätverk, AWs, Twitter-timmen (!) där #hrsve trendade topp3 i Sverige om onsdagskvällar var några få av en mängd följdeffekter av ett då relativt rikt community med HR Sverige i centrum.

HR Sverige hade en storhetstid 2010-2014 sett till frekvens, användartillväxt och inte minst brist på andra alternativ. Detta var en tid där Facebooks grupper eller linkedins grupper ännu inte hade tagit fart. Idag är inte så fallet. På samma sätt som det en gång var uppenbart att det fanns en relevans för ett nischat community inom HR så är det idag uppenbart att det inte är så. Åtminstone inte i den formen. Så med ett gäng tusen medlemmar så lägger vi nu ned hrsverige.nu.

Det är svårt att göra en större mängd år rättvisa på ett begränsat utrymme, men jag vill tacka de av er som hejade på, bidrog med innehåll och skapade något fint gemensamt. Det var fint och lärorikt att stå värd för det digitala huset en tid.