Etikett: sjukfrånvaro

  • Friskvård – tänk utanför boxen

    Friskvård – tänk utanför boxen

    Många företag ger sina anställda ett friskvårdsbelopp på ett bestämt belopp. That’s it. Fråga; vad är meningen med friskvård? Meningen är att vi som företag ska minska sjukfrånvarokostnader, undvika rehabfall, minska stress, öka produktivitet och främja hälsotänk.  Men vad som ofta händer (mina tankar och min erfarenhet) är att de som redan tränar får sin träning betald. Och de som aldrig tränat – tränar fortfarande inte. För att få till en personlig förändring behöver man normalt sätt förändra sin livsstil under en tid. Om du tränar aktivt i 6 till 8 veckor kommer din kropp att vilja fortsätta träna eftersom den får så många positiva fysiska påslag. Det viktiga är att man fortsätter och att man inte tränar för hårt i början så att man skadar sig.

    Så vad kan man som företag göra? Vad jag tidigare varit med och skapat är tävlingar. Inte vanliga stegräknartävlingar som mäts per individ – utan lagtävlingar. Under 6 veckor tävlade två företag mot varandra. Det var frivilligt att delta men 2/3 delar av alla anställda ställde upp. All sport var godkänd och vi räknade kalorier med hjälp av appen och webplatsen endomondo, där det går att skapa grupputmaningar. Vad vi såg under tiden var att gruppengagemanget gjorde att de som tränade annars, tränade mer. Team spirit ökade på arbetsplatsen, stämningen höjdes och även de som inte brukade träna och de som inte valt att delta – började träna. Som en bonus började vi märka att mer hälsosam mat intogs på luncherna. En springklubb för nybörjare grundades på initiativ från de anställda, där kollegor började springa tillsammans på lunchen. Andra gick på gemensamma bollsportsträningar & gympass. Hälsotrenden höll i sig efter tävlingens slut och många nya ideér kring friskvård lyftes fram. Min erfarenhet är att glada, friska människor arbetar bättre. Så hur kan vi inte få ta oss den tiden om det verkligen ökar produktiviteten och minskar kostnaderna? I tävlingen vann vi inte bara som företag och lag. Vi firade även tillsammans med det andra företaget och vann där nya vänner och kontakter.

    Det här är bara ett sätt att tänka utanför boxen, jag tror att man kan ta konceptet och implementera på många HR relaterade områden och arbeta mer proaktivt och inspirerande för att verkligen göra skillnad. Så att vi i slutändan verkligen kommer åt vad vi från början ville komma åt. Så att friskvård inte bara blir en förmån vi säljer in på intervjun för att vara ’en attraktiv arbetsgivare…

    Vad är dina erfarenheter och tankar?

    Bild flickr/tekniska museet

  • Fusk eller sjukdom?

    Jag blev provocerad när jag läste Annika Ahnlunds inlägg ”Utbildningsnivån påverkar sjukfrånvaron” på HRbloggen.se. Inlägget är ett kortfattat referat av de slutsatser som Försäkringskassan gjort i en rapport vid namn ”Sjukskrivning i olika yrken”. Annika Ahnlund informerar alltså om vad Försäkringskassan kommit fram till. Emellan raderna läser jag in en hel del som jag inte alls är säker på att författaren menade skulle hamna där.

    Det jag läser in mellan raderna är att Försäkringskassan anser att personer som arbetar inom ”yrken utan krav på yrkesutbildning”, och framförallt kvinnorna i denna grupp, fuskar med sjukdagar. Att denna grupp helt enkelt har en större benägenhet att vara okynnes-sjukskrivna än personer som arbetar inom yrken med krav på utbildning. Förvisso tas ett citat från en analytiker på Försäkringskassan upp i inlägget som mildrar min uppfattning något:

    – Det finns stora skillnader mellan olika yrkesgrupper och yrken relaterat till antal ersatta sjukskrivningsdagar, säger Marie Mulder, analytiker på Försäkringskassan. Det kan finnas många olika orsaker till detta, men faktorer som arbetsmiljö, möjligheter att anpassa arbete vid sjukdom och livsstil kan vara några viktiga komponenter.

    Ändå sitter jag här med en konstig känsla i magen. Det finns lätt 100 olika orsaker som skulle kunna ge den här statistikbilden som inte innebär en smutskastning av de som arbetar och oftast sliter hårdare än vad handläggarna på Försäkringskassan gör. Kanske ser Försäkringskassan samma orsaker som jag, men jag upplever det inte som särskilt troligt med tanke på hur deras människosyn varit den senaste tiden. De letar fuskare. Fuskare som nästan inte finns. Medan de sätter dit några få fuskare straffar de en majoritet av vanliga människor som arbetar, men som blir sjuka ibland.

    Vi som är engagerade i personalfrågor och personalhälsovård känner till att sjuknärvaro är en inkörsport till mer långvariga sjukdomstillstånd som förslitningsskador samt utmattningssyndrom och/eller depression. Organisationsledningar och HR-avdelningar försöker så gott de kan motarbeta denna typ av sjukskrivningar med hjälp av bland annat friskvårdsbidrag och arbetsrotation. Frågan är om dessa åtgärder från företagsvärlden spelar  någon roll när Försäkringskassan i stort sett uppmanar anställda att gå och jobba trots sjukdom?

    Hur länge ska Försäkringskassan fortsätta misstänka de som arbetar? Vad vinner Försäkringskassan på att fortgå med denna människosyn? Var finns empatin och omtanken? Om Radiotjänst kan byta taktik borde väl även Försäkringskassan kunna ändra sig?