Etikettarkiv: innovation

Innovation ska vi ha – men hur? – del 3

Postat av
Svara

I del 3 i artikelserien ”Innovation ska vi ha – men hur?” går vi över till att beskriva organisationens roll när det gäller att stimulera innovationsförmåga. Vi frågar oss i denna sista del: vilka är de förutsättningar som måste vara på plats så att team och individer upplever att det är värt att vara innovativa?

Organisatorisk uppmuntran
Det är centralt att en organisation kommunicerar till sina medarbetare att innovation är önskvärt, och tillåter en öppen diskussion om nya idéer. Detta sänder signaler till team och medarbetare att det är okej att komma med idéer och initiativ. Till exempel bör organisationen uppmuntra till risktagande, nytänkande och ökad kommunikation mellan organisationens olika medarbetare, samt med externa aktörer. Det är en bra idé att upprätta riktlinjer som gör klart att kreativitet och experimentlusta är högt värderat.

Uppbackning
När sådana värden kommuniceras trovärdigt, medför det att organisationens medlemmar upplever att kreativitet stöttas istället för undermineras. Trovärdigheten ligger emellertid i handling därpå: Organisationer som inte backar upp sin strävan att locka fram kreativitet–med tid, pengar och andra resurser–lägger en våt filt över medarbetarnas drivkrafter. Detta påverkar även ledarens strävan att stimulera innovationsförmågan hos sina team. Organisationer bör därför visa sina medlemmar att man är allvarlig med sin strävan att bli innovativ genom att avsätta resurser till idéutveckling och pilotprojekt.

Ett viss mått av risktagande
Innovation är en process som är kantad av risker, och framgång är inte garanterad. Det är därför frestande att öka kontrollen över nya innovationsprojekt, antingen genom att gå in och detaljstyra, eller specificera resultat för detaljerat, i syfte att minimera riskerna. Kreativitet och innovation frodas emellertid bäst i miljöer där projekt och medarbetare ges frihet att själva tänka ut nya idéer och nya lösningar på befintliga problem. Det gäller således att tillåta ett viss mått av risktagande, och se misslyckanden som någonting positivt. Här är Google en bra modell att lära sig från: pilotprojekt startas gärna och ofta, och man räds inte att stänga ned ett projekt om det inte visar sig lyckat.

En innovationsprocess?
Organisationer som vill bli mer innovativa, men som präglas av rigida strukturer och gamla sätt att göra saker (läs attityden ”här har vi redan provat allt”), har egentligen ett stort insäljningsarbete framför sig. Medarbetare måste uppleva att deras kreativa ansträngningar är värdefulla och uppskattade. Om inte detta finns på plats kommer medarbetarna att tänka att det ändå inte tjänar någon nytta att ta initiativ och anstränga sig för att driva idéer. En bra idé är att upprätta en innovationsprocess, som innefattar medarbetare som i sin arbetsroll driver idéer åt andra medarbetare. Denna roll kan också ha som ansvar att boka in möten kring nya idéer och guida dem genom de beslutsfattarprocesser som finns i organisationen. Om en sådan process finns på plats händer två saker. För det första blir det lättare för var och en att driva en idé över huvud taget, eftersom organisationen tar på sig en del av ansvaret för detta. För det andra ges en viss förutsägbarhet; man vet att idén kommer att plockas upp och få en rättvis chans.

Leif Denti (fil. lic) är doktorand i psykologi vid Göteborgs Universitet. Hans forskningsområde rör hur ledare kan stimulera kreativitet och innovation i organisationer (projektnamn: Chefskap för Sverige). Leif Denti är också involverad i ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, som rör organisatoriska faktorer bakom problemlösningsförmåga i innovationsprojekt. Leif är en uppskattad föreläsare inom kreativitet och innovation.

Innovation ska vi ha – men hur? – Del 2

Postat av
Svara

I denna del i artikelserien ”Innovation ska vi ha – men hur?” går vi igenom slutsatser från de senaste 30 årens forskning vad gäller ledares inblandning i innovation i organisationer. Första delen hittar du här.

Något utöver motivation krävs
En ”sanning” inom ledarskapslitteraturen verkar vara att det alltid är bättre att ha motiverade medarbetare än icke-motiverade. Visst, så må vara. Motivation har ett starkt samband med många hälsosamma effekter i en organisation. Men om vi pratar innovation visar det sig att det krävs någonting mer än bara motivation för att skapa innovativa resultat.

Ge utrymme för initiativ
Detta ”någonting mer” är initiativförmåga – förmågan att vara proaktiv, tänka ut problem innan de uppkommer, generera bra kreativa idéer, och kanske viktigast visa handlingsvilja att genomföra dem. Detta visade sig i en svensk studie från 2011 över fem innovativa organisationer, som ingår i min licentiatavhandling. Förmodligen passar initiativförmåga – speciellt förmågan att vara proaktiv och lösa problem – väldigt bra in i den nyckfulla icke-linjära process som utmärker innovation.

Förvänta kreativitet
I teaterpjäsen Pygmalion av George Bernard Shaw satsade Henry Higgins, doktor i fonetik, sin heder på att han kunde få Eliza Doolittle, blomsterflickan från Londons East End, att tala perfekt aristokratisk engelska. ”Pygmalion-effekten” spelar på den självuppfyllande profetian och innebär att förväntningar kan höja sannolikheten för att ett visst beteende uppstår. Detta fungerar även för organisationer som vill öka sin kreativitet – det visar sig att ledare som förväntar sig kreativa lösningar också får sådana i större utsträckning!

Öka genomlysningen för problem
Innovativt arbete är kantat av problem. Tyvärr lever vi i en konsensuskultur i Sverige, och problem kan ofta vara svåra att behandla. Konsensus och samförstånd leder emellertid inte alltid till fler idéer eller bättre kvalitet på idéerna (kom ihåg att kreativa idéer är idéer som är originella, av god kvalitet och användbara). Detta var vad John F Kennedy lärde sig i hans kolossala misslyckande med landstigningen av Kuba, 1961. Istället bör ledaren som vill stimulera problemlösning tillåta en viss debatt och genomlysning för problemet och olika slags lösningar. Det finns olika tekniker för detta. Till exempel kan man utse en djävulens advokat som har som uppgift att ifrågasätta de lösningsförslag och idéer som kommer upp. Detta ökar kvaliteten på idéerna.

Backa upp
Det är emellertid omöjligt – eller i alla fall bra svårt – för medarbetare göra verklighet av sina idéer utan uppbackning från den omgivande organisationen. Ledare måste skapa utrymme för personer som tar initiativ, genom att agera stödjande, undanröja hinder, och minimera rutinmässigt administrativt arbete. Ledare har också en central roll i att förhandla fram resurser, och förhandla bort problem och spärrar.

Faktorer som underlättar eller sabbar för ledare
Ledare verkar inte i ett vakuum. Det finns faktorer som kan underlätta, samt sabba, när det kommer till att stimulera innovationsförmågan hos sina medarbetare. Till exempel är det över huvud taget svårt att göra detta i organisationer som gärna säger att de vill ha innovation, men som sedan håller på pengarna när det kommer till kritan att nya projekt skall startas. I del tre går vi igenom dessa faktorer och tittar på vad organisationer måste göra för att stimulera innovation.

Leif Denti (fil. lic) är doktorand i psykologi vid Göteborgs Universitet. Hans forskningsområde rör hur ledare kan stimulera kreativitet och innovation i organisationer (projektnamn: Chefskap för Sverige). Leif Denti är också involverad i ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, som rör organisatoriska faktorer bakom problemlösningsförmåga i innovationsprojekt. Leif är en uppskattad föreläsare inom kreativitet och innovation.

Innovation ska vi ha – men hur?

Postat av
Svara

Innovation ska vi ha – men hur? I denna serie bestående av tre inlägg går vi igenom organisatorisk

innovation för att förstå vad det egentligen innebär, hur chefer och ledare skall göra för att stimulera innovation hos sina medarbetare (och låta bli att göra), och vad organisationer bör sträva efter för att maximera chanserna för innovation.

Vad menar vi när vi pratar om innovation? För det första måste vi förstå vad innovation är, något som inte lätt låter sig göras. Tar vi ett makroperspektiv framhåller ekonomen Joseph Schumpeter att innovation gör att en organisation tjänar mer pengar än jämförbara andra organisationer inom samma sektor. Blir vi något mer specifika kan vi utgå från OECD’s definition: ”innovation är implementeringen av en ny eller signifikant förbättrad produkt (vara eller tjänst), eller en process, en ny marknadsföringsmetod eller en ny organisatorisk metod i en affärsverksamhet, en organisation eller i externa relationer”. Innovation är alltså många saker. Organisationer måste ställa sig frågan vad för typ av innovation de önskar fokusera på, och hämta svar hos affärsmodeller och övergripande målsättningar.

Jag vill i denna serie framhäva ett mera praktiskt perspektiv på innovation, som dessutom fångar in kreativitet (en annan svårfångad term) på ett bra sätt: innovation är kreativitet som genomförs.

Vad är i så fall kreativitet? Kreativitet är idéer som är originella, av god kvalitet och användbara (för individen eller organisationen). Det handlar alltså inte om vilka idéer som helst. Faktum är att de flesta idéer är säkert väldigt originella, men så dåliga att ett innovationsprojekt skulle falla. Ett exempel på en originell men dålig idé är: -Vad ska vi göra nu när vi har råttor under huset? -Vi spränger huset! Kreativitet handlar alltså inte bara om att ta fram en massa idéer. Jag hävdar att en stor del också handlar om att välja ut de som är mest relevanta.

Det praktiska perspektivet på innovation. Sammantaget kan vi nu definiera innovation så här: innovation är kreativa idéer som genomförs.

Varför är det så svårt med innovation? Innovationsprocessen är till sin natur oftast komplex, nyckfull och icke-linjär. Dessutom råkar man ofta på en massa problem. Det finns krafter som påverkar processen, såväl inifrån den egna organisationen som utanför, för att inte tala om slumpen. Jämfört med dessa krafter kan det se ut som att ledares och organisationers möjligheter att påverka innovation är kraftigt begränsad. Men är det så?

Vad kan man göra för att stimulera innovation? Å ena sidan är innovation komplex och processen svår att hantera, men å andra sidan börjar vi nu få ordning på vad ledare och organisationer kan göra för att skapa de förutsättningar som behövs för att innovation skall ta fart. Det finns verktyg som ledare kan använda för att stimulera innovation, och dessa kommer vi att sondera i del två i denna serie. Det är emellertid inget antingen-eller-förhållande. Det finns faktorer bortom ledares kontroll som kan sabba deras ansträngningar. Det gäller därför att identifiera dessa faktorer för att skapa förutsättningar för ledare så att de får maximalt utrymme att påverka innovationsförmågan. Dessa förutsättningar kommer vi att gå igenom i seriens tredje och sista del.

 

Leif Denti (fil. lic) är doktorand i psykologi vid Göteborgs Universitet. Hans forskningsområde rör hur ledare kan stimulera kreativitet och innovation i organisationer (projektnamn: Chefskap för Sverige). Leif Denti är också involverad i ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, som rör organisatoriska faktorer bakom problemlösningsförmåga i innovationsprojekt. Leif är en uppskattad föreläsare inom kreativitet och innovation.