”Vänta lite nu, har ni psykologiinriktning på hela programmet i Gävle?”
”Okej, så nästan alla väljer antingen pedagogik eller arbetsrätt i Lund?”
”Va, alla läser exakt samma kurser och så får ni en kandidat i Personalvetenskap i Göteborg?”
”Det hade jag ingen aning om!”

Ungefär så här brukar det låta på kvällen under middagen när vi i P-Riks arrangerar något av våra event. Måste vi verkligen prata ekonomernas språk, hur mycket arbetsrätt behöver man faktiskt läsa, är det löjligt eller nödvändigt med alla amerikanska HR-titlar och vad ska vi egentligen bli när vi blir stora, det är bara några av alla de ämnen som debatteras över tända värmeljus och utspilld öl.

Det blir en särskild stämning i rummet när någon som läser samma utbildning som du plötsligt ifrågasätter det du själv tagit förgivet. För mig är det just det ifrågasättandet som är hela meningen med att P-Riks finns. Genom att vara en mötesplats hoppas vi kunna öppna varandras ögon för alla de olika nyanser som färgar Sveriges personalvetarutbildningar. Vi vill att de studenter som hittar till oss ska få en chans inspireras och motiveras till att tänka nytt, tänka större och tänka framåt.

Under två kalla novemberdagar i Stockholm arrangerade vi, tillsammans med Akademikerförbundet SSR, för första gången Personalvetar-SM. 22 lag fick ett autentiskt case där de skulle ta fram ett förslag på hur företaget skulle klara av sina ledarskapsutmaningar år 2024. De tävlande blev alltså ombedda att försöka se in i framtiden och där i identifiera vad som kommer att prägla ledarskapet i en organisation om 10 år men också se till utvecklingen av vår roll som strategiska HR-partners.

Det var med stor nyfikenhet och beundran som vi fick lyssna till de tre finallagens presentationer. De hade inte bara lyckats med uppgiften att se vad dagens unga kommer kräva av framtidens ledare och chefer utan också tagit fram egna verktyg för hur företaget skulle vända dessa utmaningar till sin fördel. När det tillslut stod klart att det var Malin Lindbom och Emma Welander från Stockholms Universitet som utsetts till vinnare utbyttes menande blickar och leenden i publiken. Det här laget hade visade prov på just det som jag tror att morgondagens armé av personalvetare kommer kämpa för. Nytänkande och kreativa lösningar som sätter individen i fokus, ett visionärt och coachande ledarskap och nya satsningar på hela gruppens utveckling är det vi vill satsa på för att utveckla framtidens HR.

På tåget hem från SM kände jag mig glad, peppad och väldigt stolt. Tänk vilka begåvade personer som har strömmat genom P-Riks under mitt år i styrelsen. Snart är vi stora och ska försöka ta oss över den där obehagliga tröskeln och ta oss in på arbetsmarknaden. Men hur läskigt det än må vara så kommer vi inte vilja ta vilket jobb som helst. Vi som snart lämnar universitet kommer vilja jobba för organisationer som tar ansvar, som ger feedback och framtidstro, som får oss att dansa och aldrig låter oss sluta utvecklas. Vi kommer kräva det, för det är vi värda. Att det är sant har aldrig varit så tydligt som under dessa novemberdagar.

Visst ser våra utbildningar olika ut och åsikterna om vad en personalvetare egentligen är kommer fortsätta att gå isär men i kärnan vet jag att vi vill det samma.
Vänta ni bara och håll i er.
För vi kommer ta er med storm.