Belastningsregister och kreditupplysning – en urvalsmetod främst i lågkonjunktur?

För cirka två år sedan, när jag precis blev medlem på denna eminenta sida, passade jag på att ställa en fråga i forumet om just detta ämne. Min personliga åsikt då såväl som nu är att metoden både är integritetskränkande och fungerar som ett oerhört trubbigt verktyg vid rekryteringar.

Som arbetssökande har jag dock fått göra avkall på mitt integritetstänkande och helt enkelt accepterat det faktum att arbetsgivare i många fall vill ha utdrag ur diverse register. Personligen har jag ingenting att dölja – förutom möjligen en äldre anmärkning på att jag en gång kissat utomhus på fel plats och tidpunkt. Detta är emellertid något jag har svårt att tro skulle kunna påverka mina möjligheter till anställning. Dock ska man komma ihåg att inte alla människor är lika duktiga på att uppföra sig som jag.

Som student har jag aldrig riktigt behövt ta ställning till dessa frågor, annat än vid anställningsintervjuer där jag själv blivit intervjuad. Som givet finns det i dessa situationer inte särskilt mycket utrymme att diskutera huruvida det är rätt och riktigt att kolla upp kandidaten. Men inte omöjligt är att det inom en överskådlig tid är jag som sitter och formulerar annonser, kallar folk på intervjuer och bedömer de sökande efter allsköns kriterier. Frågan som då uppstår är hur jag själv, i rollen som rekryterare, kommer ställa mig till detta förfaringssätt.

I den tråd jag startade för två år sedan kunde jag sammanfatta svaren till att man som rekryterare helt enkelt måste vara väldigt försiktig i hur mycket vikt man lägger vid ett eventuellt innehåll i registret. OM man nu vrångt ska tränga in i en sökandes personliga sfär på detta sätt så håller jag med om att man måste vara oerhört försiktig, men vad betyder det egentligen, att vara försiktig?

Jag anser att det reser så många frågetecken att jag blir alldeles snurrig av att tänka på det. Vad var det för lagbrott? Vad har begångna brott för relevans för arbetet? Hur länge sedan var det? Vilka omständigheter fanns det runt begånget brott? Inte minst det sista frågetecknet är intressant – en person som till exempel är lagförd för misshandel ger ju sken av att vara en first class gangster, men varför renderade situationen i ett misshandelsåtal från första början? Vilka faktorer fanns det bakom hela händelsen? De två sistnämnda frågorna är inte något som belastningsregistret ger svar på och det är av förståeliga skäl inte heller något som rekryteraren närmare undersöker.

Enligt en (ganska) nyligen publicerad och mycket uppskattad doktorsavhandling av Christel Backman har trycket på Rikspolisstyrelsen ökat kraftigt och begäran om utdrag ur belastningsregister har ökat lavinartat. Det är numera 16 (!) gånger så vanligt att rekryteraren vill ha detta utdrag än det var år 2001, när obligatoriet infördes för barnomsorg och skola.

Är det en slump att så är fallet när såväl Sverige som större delen av världen är inne i en djup lågkonjunktur? Min tes är, som detta inläggs rubrik lyder, att belastningsregister och kreditupplysning är ett sätt för arbetsgivare att gallra ur och minska ner på antalet slutkandidater.

Till er som idag arbetar med rekrytering och till er som i framtiden kommer att göra det – hur ställer ni er till detta? Hur och, i sådana fall, varför använder ni möjligheten att få ta del av arbetssökandes belastningsregister och kreditstatus? Hur motiverar ni för de sökande ett sådant intrång i deras personliga sfär? Hur värderar ni det som framkommer?

Share with your friends










Submit
Filip Andersson

Jag är en 28-årig före detta PA-student som för cirka 1.5 år sedan slängt mig ut i vuxenlivet. Nu arbetar jag som enhetschef på en kommun i mellersta Sverige. Tidigare har jag bland annat arbetat som handläggare på Arbetsförmedlingen och haft uppdrag som ledamot i Disciplinnämnden för Örebro universitet. Genom mina tidigare arbeten och uppdrag har jag fastnat mycket för arbetsrätt i största allmänhet och diskriminering i synnerhet varför mina inlägg företrädesvis lär avhandla just dessa och närliggande områden. Till följd av mitt nuvarande arbete kommer också mycket att handla om ledarskap och det som med detta följer.

2 Responses to “Belastningsregister och kreditupplysning – en urvalsmetod främst i lågkonjunktur?”

  1. Jack Good skriver:

    Intressant inlägg Filip! Jag studerar just nu en utbytestermin i USA från PAO programmet vid Stockholm Universitet. En av kurserna jag läser är Staffing Organizations och ett mycket hett ämne på förra veckans lektion rörde just utdrag ur belastningsregistret och kreditupplysningar. I USA är det väldigt vanligt med liknande bakgrund undersökningar och med det har även flera problem uppstått. Jag tror den här artikeln kan intressera dig: http://news.yahoo.com/blogs/lookout/help-wanted-sixty-five-million-not-apply-20110323-101739-537.html

  2. Filip Andersson skriver:

    Tack! 🙂 Ämnet är ju faktiskt intressant! Att en av fyra i USA är straffade och därför har problem med att skaffa sig ett arbete är troligtvis siffror som i viss mån är överförbara till svenska förhållande. Om man inte själv är straffad så känner man sannolikt någon som är det, vilket gör ämnet väldigt intressant.

Kommentera

Missa inga lediga jobb inom HR & Personal!

Great Place to Work - Sveriges bästa arbetsplatser