Så kan ledarskapsforskningen förklara centerns kris

Om snabba karriärlyft och att tappa kontakten med organisationens gamlingar

Är du intresserad av att göra karriär? Då skall du läsa detta, även om centerpartiets väl

och ve intresserar dig lika mycket som… tja, att betala restskatt.
Annie Lööf är en av de partiledare som får mycket utrymme i media i dagsläget. Och politiskt ledarskap är tacksamt att studera för en oss som jobbar med ledarutveckling. Ledarskapsbeteenden – eller det som antas vara sådana – visas där gärna upp offentligt.Centerns partiledare är ju dessutom inte först med att vara en representant för en generationsväxling i svensk politik på sistone. Romson och Fridolin samt dessförinnan Reinfeldt, har ju gjort detsamma. Och till vår stora lycka kan teorin om Leader-Member Exchange (LMX) hjälpa oss för att förstå dynamiken bakom generationsväxlingarna. Dessutom hjälper den oss att manövrera när våra egna organisationer går igenom förändringar – och kan ge oss förklaringar till varför nya ledare tycks vara helt bortkopplade från gamla medlemmar i organisationen.

LMX-teorin beskriver hur ledare alltid utvecklar speciella relationer med sin inre krets, vilken består av nyckelfunktioner (som en ledningsgrupp eller ett specialistteam). Dessa relationer har en mycket speciell karaktär – de är närmre och innehåller en högre grad av förtrolighet än relationerna med gruppen utanför kärntruppen. Vi kan konstatera att Carl Bildts ”bunkergäng” är ett paradexempel på en inre krets kring en ledare enligt LMX.
Allt utvecklas som bekant. Processen beskrivs i LMX-teorin enligt följande:
  • Rolltagande: under uppstartsfasen träffar den nye medlemmen ledaren, och ledaren prövar medlemmen med olika ansvarsområden. Medlemmen visar och utvecklar sina färdigheter inom sina specialområden.
  • Rollskapande: tilliten mellan ledare och gruppmedlem byggs och prövas. Hängivenhet belönas med ökad makt och befogenhet. Om ledaren upplever svek från medlemmens sida förpassas den senare ofta till utanförskapet, eller de icke invigdas skara.
  • Rutinisering: Medlemmar av den inre kretsen uppvisar ofta stora likheter med ledaren i för verksamheten viktiga avseenden. Graden av intern förtrolighet ökar och rollfördelingen brukar vara relativt stabil. De som inte tillhör den inre kretsen brukar (avundsjukt?) förhålla sig lätt nedlåtande till ”bunkergänget”.
Så lång inga konstigheter. Men två Chicagobaserade forskare, Sparrowe och Liden, gjorde ambitiös undersökning* gällande vad som kännetecknade en snabb karriärutveckling i en social miljö och kom fram till några intressanta slutsatser:
  • Antalet sociala kontakter i sig tycks inte ha någon direkt påverkan på hur snabbt man gör karriär. Framför allt har antalet svaga sociala förbindelser – ”relationer på papperet” – ingen påverkan på karriärkurvans lutning.
  • Starka sociala band (som innehåller ett visst mått av tillit och ömsesidighet) är viktiga, men den som har många sådana band till etablerade auktoriteter blir också hämmad av dessa. Entreprenörsskap, individuella initiativ, och kreativitet hämmas av relationen till auktoriteterna.
  • Strukturella hål, det vill säga luckor i det sociala nätverket i förhållande till etablerade makthavare är något som ger en snabbare karriärkurva, under förutsättning att man har tillgång till för verksamheten viktig information. Strukturella hål isolerar från etablerade idéer och inte minst från den inre kretsen kring ledaren.
Några moderna politiska exempel; kretsen kring Sahlin försvann direkt efter att hon själv fick gå, detsamma gäller Juholt och hans vapendragare. Sannolikt ägnar Löfvén en icke oväsentlig del av sin tid åt att laga strukturella hål i organisationen, baserat på de senaste årens händelser. Fridolin, som blev journalist under några år innan han klev in som språkrör är ett annat exempel. Och så Lööf som med sin ålder (hon är knappt trettio) har ett helt annat nätverk än Olofsson – istället hade hon goda kontakter med bland andra ungdomsförbundets förre ordförande Fredrik Federley.
Forskarna konstaterar också att den nye ledarens egna nätverk är viktigare än de befintliga innan vederbörande hunnit etablera sig socialt i en organisation. Gruppen juniora medarbetare som befinner sig runt en ledare åtnjuter samma fördelar av strukturella hål som ledaren själv – vilket kan illustreras av hur en ung och nydanande ledare väljer sin inre krets bland relativt okända kandidater. Reinfeldt valde folk till sin första regering bland ganska okända moderata politiker (men här får nog Bildt betraktas som undantaget som bekräftar regeln:-).
Lärdomen från Annie Lööf-caset och Chicagoakademikerna är alltså:
  • Satsa på nära relationer med de personer som du gillar och kommer överens med i din egen organisation.  Förlita dig inte på att bekanta och kontakter på Facebook eller Linkedin kommer att boosta din interna karriär – sociala nätverk handlar om andra saker (som också är viktiga, men på ett annat sätt).
  • Vill du göra snabb karriär, satsa inte huvudsakligen på att bonda med VD:n som suttit i 10 år. Han/hon har redan valt ut sin inre krets och kommer inte att göra några större förändringar i den.
  • Håll ögonen öppna efter personer som har tillgång till viktig information, men som inte tillhör ledarens innersta krets – dom ligger bra till för en snabb förflyttning uppåt i hierarkin
  • Tänk på att omvärlden förr eller senare förändras i sådan omfattning att den etablerade ledningsgruppen tappar kontakten med den. Därför är det alltid en god idé att hålla sig uppdaterad om marknaden… eller om väljarnas preferenser om du nu är politiker. Och kanske är denna sista utmaning något som centerpartiets ledning glömde bort i den snabba förnyelse som de strukturella hålen gav utrymme för – i glappet mellan twittergenerationen och partiets gamla kärnväljare.

Länk:
http://www.dn.se/nyheter/politik/centerns-ledare-tappar-stodroster

*Process and Structure in Leader-Member Exchange; Raymond T. Sparrowe and Robert C. Liden; The Academy of Management Review Vol. 22, No. 2 (Apr., 1997), pp. 522-552
Share with your friends










Submit
Andreas Lökken 

Andreas Lökken är psykolog och ekonom med åtaganden som universitetslärare, organisationskonsult, samt före detta skånechef för ett av Sveriges mest välrenommerade psykologföretag, PBM Sweden. Han arbetar på Alumni AB med utvecklings- och urvalsprocesser. Du kan nå honom på 0736-81 01 26 om du har frågor – eller bara vill ta en kopp kaffe och snacka lite.

One Response to “Så kan ledarskapsforskningen förklara centerns kris”

  1. Björn Gustavsson Bjorn Gustavsson skriver:

    Fantastiskt välskrivet och intressant läsning. Kul att någon lyfter in LMX i ledarskapsdebatten, den är lite i skymundan av någon anledning.

Kommentera

Great Place to Work - Sveriges bästa arbetsplatser

Missa inga lediga jobb inom HR & Personal!