Tänka fritt, tänka rätt

Vad vill du säga när allting är sagt? Vad vill du känna när någon tagit din makt?
Du vill att jag ska sjunga men bara om sånt som hör till sitt
Men ska jag sjunga, då ska det finnas tid att sjunga fritt

Vem vill du spela när du lagt alla kort? Hur vill du leva när tiden går för fort?
Du vill att jag ska känna för något som aldrig känts som mitt
Men ska jag känna, då ska det finnas tid att känna fritt

Hur ska du veta om ingen lärt dig hur? Hur ska du våga chansa?
Du som aldrig haft nån tur
Du vill att jag ska älska med nån som bara älskar sitt
Men ska jag älska, då ska det finnas tid att älska fritt

Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd?
Hur högt ska jag skrika varje gång jag vill bli hörd?
Du vill att jag ska falla mot något som du har gjort till ditt
Men ska jag falla, då ska det finnas tid att falla fritt

Melissa Horn – Falla fritt (Spotify)

Jag undrar om Melissa Horn någonsin tänkte att hon skulle kunna bli citerad i en blogg som fokuserar kring HR/personal-frågor när hon skrev den här texten. Skulle inte tro det, men så blev det. Texten får mig att fundera över hur möjligheterna ser ut på arbetsplatser för medarbetarna att utföra sitt arbete bra, att kunna prestera bra resultat och få känna en yrkesstolthet. Erbjuds rätt möjligheter för den enskilde medarbetaren att leva upp till arbetsgivarens förväntningar och krav? Jag är inte så säker på det. Särskilt inte om vi samtidigt lägger in Magnus Dalsvalls tankar kring anorektiska organisationer, som jag har skrivit om tidigare.

Ovanför ingången till aulan på Uppsala universitet står Thomas Thorilds devis ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Melissa Horns låt får mig att tänka på hans devis – varje gång! För mig innebär den att om vi någonsin ska lyckas komma till ett läge där vi tänker ”rätt” (vad nu rätt än må stå för i olika sammanhang) måste vi först få möjligheten att tänka fritt, dvs kanske fel. Som jag ser det är organisationerna idag för sårbara på den punkten. Verksamheterna är ofta utformade för att allt ska gå som på räls. Men så ser inte verkligheten ut. I verkligheten uppstår problem, datorer går sönder, personal blir sjuka, servrar ligger nere, arbetsrättslagar och arbetsmiljölagar förändras eller tillkommer, etc. Vad händer då ute hos företagen? Finns rörligheten i organisationen att tänka fritt för att anpassa organisationen till de nya förutsättningarna? Eller krävs det att varje organisation har en egen superhjälte som på något magiskt sätt ALLTID tänker rätt först? Utan att behöva prova, göra om, göra rätt…? Ekonomer må vara bra på siffror, budgetar och beräkningar. All cred till dem, jag skulle inte kunna göra deras jobb! Men frågan är om de är så bra på att ta in att människor behöver få vara mänskliga för att prestera bra? Och med det menar jag krasst att vi människor måste ges utrymmet att göra fel för att kunna göra rätt. Annars är jag rädd för att det kommer att sluta där vi redan är idag på många arbetsplatser – undvikande av beslut alternativt idel icke-beslut.

Här känner jag att organisationers HR-avdelningar kan komma att få en viktig roll. Min förhoppning är att HR är en del av budgetarbete, förändringsarbete, strategiska beslut, etc från början. Representanter från HR-avdelningen bör vara aktiva i planerandet inför och utförandet av anpassnings- och förändringsarbetet i organisationerna för att bland annat tvinga in mer luft och rörlighet i planeringen. Nu menar jag verkligen inte att HR bör motarbeta ekonomiska mål. Det gynnar inte någon. Det jag menar är snarare ett bättre, närmare och mer kontinuerligt samarbete mellan HR och ekonomi. Jag är färdig med att förespråka en maktkamp mellan HR och ekonomi och vem som gör vad bäst. Både HR och ekonomi sköter viktiga delar av en organisations överlevnad så varför inte införa en tanke om samarbete?

Jag mognar, jag lär, jag tänker fritt, jag tänker fel, jag tänker om, jag tänker rätt?

Share with your friends










Submit

5 Responses to “Tänka fritt, tänka rätt”

  1. Niklas Angmyr skriver:

    Hej, jag är inte någon HR-människa själv men har börjat intressera mig för HR-frågor, talent management, lärande mm det senaste året. Min förhandsuppfattning är att HR inte är så involverade i företagsledande beslut, strategiska och ekonomiska, som de bör vara. Ditt inlägg tycks indikera så. Hur illa är det egentligen och hur har det blivit så?
    Mvh Niklas Angmyr, Palorial

  2. Magnus skriver:

    Ett samarbete mellan HR och Ekonomi har det talas länge om, det som felas i regel är att HR verkar känna sig ”underlägsna” ekonomerna och försöker på alla vis likna dom så mycket som möjligt. Jag håller helt med dig om ett samarbete som bygger på respekt för varandras kompetens och inte på att HR ska lära sig mer ekonomi.

  3. Cecilia Stenberg skriver:

    Jag känner igen det du beskriver, att en del inom HR anser att de behöver lära sig mer ekonomi. Själv anser jag att den kompetensen redan finns inom företagen idag och HR kan därför fortsätta fokusera på det som HR är tänkt att fokusera på nämligen personalen.

  4. Cecilia Stenberg skriver:

    Av den input jag fått från personer jag pratat med verkar det råda lite olika meningar kring huruvida HR är involverade i företagsledande beslut eller inte. Kanske är det en definitionsproblematik som ger de dubbla signalerna? Min förhoppning är att HR är med i de diskussionerna i ett tidigt stadium. Om så inte är fallet önskar och hoppas jag på en ny arbetsordning där ute i organisationerna! 
    Jag gillar att även du tycker att HR behövs mer i de besluten. 🙂

  5. Pauline Pettersson skriver:

    Väldigt bra tanke! Våra lärare på högskolan i Borås tänker likadant. Vår utbildning som personalvetare har två kurser i ekonomi bara för att vi ska kunna argumentera/samarbeta med ekonomer.

Kommentera

Missa inga lediga jobb inom HR & Personal!

Great Place to Work - Sveriges bästa arbetsplatser