Otaku för HR

Av Fredrik Johnsson | Publicerad: april 18, 2010

Inspirerad av Seth Godins bok Purple Cow vill jag lyfta fram ett användbart japanskt ord. Otaku.

Innebörden av otaku kan beskrivas som när något är mer än en hobby men mindre än en besatthet (obsession). Människor som befinner sig längst fram inom respektive fält har nästan alltid otaku. Det var ofta så de positionerade sig just där. Vare sig man är mäklare och alltid är stand by vid telefonen, dygnet runt, eller om man är elitidrottare och lever och andas sitt kall så kan man vara säker på att de som når längst har ett otaku för det de verkar inom. De som inte har det checkade troligen ut mentalt (och fysiskt?) vid 16.30.

Hur tar sig ett otaku för HR i uttryck? Känner du någon som har otaku för HR? Vad gör just du utanför din heltidstjänst eller dina heltidsstudier som låter denna strävsamhet ta sig i uttryck ? Drar du själv en skarp och tydlig gräns mellan arbete och fritid? Jag är osäker på att en person med otaku för HR skulle vilja göra just det. Eller ens kunna.

HR Sverige fyller 5 månader ungefär idag. Under 5 månader har jag haft kontakt med något fler än 250 HR-personer (majoriteten yrkesverksamma) genom möte eller telefon. Vissa av dem hade och har ett otaku för HR. Det var inte svårt att räkna ut, ofta räckte det med de fem första minuterna av det första mötet/telefonsamtalet. En annan del av dem verkar inte ha ett otaku för HR, vilket tar något längre tid att urtyda. De finns på sin arbetsplats och gör just det som de förväntas göra. Ofta inte mer. Utbytbarheten (ursäkta styrkeordet) är hög på sådana människor, även om de sannolikt gör ett bra jobb.
.
Är du utbytbar på din arbetsplats?
.

Relaterade inlägg:

  1. Chefsrekrytering, är det värt något?
  2. Ökat ansvar ger flera icke-beslut
  3. Dubbla examina
  4. Driftighet och lojalitet
  5. Fusk eller sjukdom?
Detta inlägg är publicerat i Arbetsmarknad, personalvetare, Strategisk HR. Bokmärk permalink. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.
  • http://blog.mindspark.se Gisela Jönsson

    Intressant! Tänkte givetvis på Linchpin av Seth Godin, men ännu mer på en bok av Lynda Gratton som heter ”Glow – how you can radiate energy, innovation and success”. Att glöda är det man gör när man är på rätt plats på rätt tillfälle, och gör arbete som man bryr sig om och gör en tänd. Antagligen upplever man just då ”flow” också, men jag ser detta som en mer flyktig egenskap som definierar ett specifikt ögonblick. Glow – lite mer allmänt, man kan ha längre perioder av glow, kanske flera år.

    När man för samman flera människor som glöder på samma plats kan ”hotspots” uppstå – spännande grejer händer när de glödande personerna kommer samman och de drar till sig fler glödande människor. I mitt drömscenario av TEDxBromma så känner vi elektriciteten i luften när idéer studsar och korsbefruktar varandra! Men kanske måste man känna varandra lite mer för att få till en sådan effekt, jag vet inte.

    En av mina största funderingar och ”bekymmer” just nu är dock detta, hur samlar man människor med otaku omkring sig? När man själv är sådär ”buzzig” så vill man ju ha någon att dela med sig till, och man vill bli inspirerad av andra och nå nya höjder. Att kunna skapa en sån miljö för sig själv tror jag är en nyckel till att bli en riktigt jäkla bra Jobb 2.0-människa. :)

  • Elin

    Intressant inlägg Fredrik :)
    Är det inte just gränsdragningen mellan arbete och fritid som gör att du kan känna och har ett stort Otaku? Jag förstår principen i att leva med/i/för sin yrkesroll, att känna passion, glädje och otaku för sin yrkesroll tror jag definitivt kan medföra en bättre arbetsprestation. Men jag tror också att det kan resultera i stress och känslan av att alltid finnas tillgänglig, alltid vara i framkant. När kraven blir för stora (antingen utifrån eller på sig själv) och man inte längre kan nå upp till dem, vad händer då? Stress och i slutändan utbrändhet? Jag tror inte att man behöver ha otaku för att inte vara utbytbar, snarare att en sund och hälsosam inställning till arbete och fritid (vare sig man vill separera dessa eller inte) genererar goda arbetsprestationer. Personligen är just avkopplingen från skola och arbete det som gör att jag verkligen kan känna passion och glädje för mina studier (och nuvarande yrke).

  • Toni Ahlström

    Fredrik. :) Då är man nog en Otaku(då med den amerikanska Silicon Walley betydelsen, då den japanska orginalbetydelsen är lite väl negativ) på HR. Seth har rätt, alltid:).

    Glöm dock inte bort att vara en Mensch 50%.

    Gisela, människor med Otaku håller inte tyst, de är naturligt ”buzziga”:). Hur du samlar de runt dig: Mentorprogram, nätverksträffar, starta eget bolag, advisory board, bygg din egen avdelning där du är anställd, finns många sätt.

  • Fredrik Johnsson

    Intressant angående ”Glow”, Gisela! Något jag får kolla närmare på. På TEDx hoppas jag på plantering snarare än att det ska skördas, men likväl delar jag ditt drömscenario. Ser framemot det!

    Jag tror för övrigt att du själv håller på att skapa just en sådan miljö som du eftertraktar.. bara fortsätt på en inslagna vägen. Jag håller med dig helt om Jobb 2.0, det var faktiskt något som fanns i tankarna när jag författade inlägget.

    Toni: Seth har ofta rätt i mitt tycke, men framförallt vågar han ha fel! :)

  • Fredrik Johnsson

    Jag upplever det ganska ”flytande” skulle jag nog säga Elin :)

    Jag tror många håller med dig i det du skriver, speciellt om den sista meningen och jag förstår att mitt inlägg kan upplevas aningen provocerande. Folk trivs med olika saker. Samtidigt tror jag tex. risk för utbrändhet korrelerar negativt med att ha okatu för något. Det finns andra faktorer som tex brist på kontroll som ökar den typen av risker.