Den vanligaste vanföreställningen inom svenskt arbetsliv tror jag är att man inte vågar säga till sin chef vad man egentligen tycker. Varför det är så kan jag bara spekulera i. Kanske är man rädd att chefen ska börja tycka illa om en? Eller kanske är man så rädd att man till och med ska få sparken?
Om det är så att du är rädd för att prata med din chef – gör det! Vad har du att förlora? Är det en bra chef så lyssnar chefen på dig och tar dig på allvar och försöker göra något åt det. Blir chefen arg och börjar slänga saker efter dig då vet du att det är dags att byta jobb. En win-win helt enkelt!
Relaterade inlägg:
2 kommentarer
Det sägs ju att svenskar är konflikträdda och det stämmer nog till en viss del. Mest tror jag dock vi är ovana och otränade i att ta svåra samtal. Det är inte påtagligt mycket lättare för folk att säga till sin flickvän/pojkvän heller och i den mån man säger till leder det allt för ofta till ett destruktivt kommunikationsutbyte istället för en positiv förändring.
Jag tror du har helt rätt i det.
Varför är det så egentligen? Kan vi inte ändra på det?
Konflikter är inte enbart av ondo såsom jag ser det utan en ”bra” konflikt leder en ju ofta framåt!